Andreas Önnerfors
Andreas Önnerfors | |
Andreas Önnerfors | |
Född | 22 maj 1971 Gerolstein, Tyskland |
---|---|
Nationalitet | Svensk |
Yrke/uppdrag | Professor, universitetslektor |
Andreas Önnerfors, född 22 maj 1971 i Gerolstein i Tyskland, är en svensk idé- och lärdomshistoriker.
Biografi
Andreas Önnerfors växte upp i Tyskland, där fadern Alf Önnerfors hade en professur i Köln. Hans mor är Dr. phil. Ute Önnerfors, född Michaelis.
Efter studentexamen i Trier 1990 blev Önnerfors student vid Lunds universitet. År 2003 disputerade han i idé- och lärdomshistoria och blev filosofie doktor på en avhandling[1] om Svenska Pommern och dess kulturella förbindelser med Sverige mellan 1720 och 1815. Åren 2005–2009 var han inspektor för Wermlands nation i Lund.[2] Han har även verkat som översättare och tolk.[3]
Han har forskat om frimureri, är själv medlem i Svenska Frimurare Orden och var 2007–2010 föreståndare för Centre for Research into Freemasonry and Fraternalism vid universitetet i Sheffield.[3][4][5]
År 2012 blev Önnerfors docent i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet. Han har där bedrivit forskning i bok- och bibliotekshistoria och blev 2014 universitetslektor. År 2015 blev han docent vid Göteborgs universitet i ide- och lärdomshistoria, och utnämndes i oktober 2020 till professor där. Han har bland annat drivit ett forskningsprojekt om konspirationsteorier i Europa[6][7] som en del av nätverket COMPACT (Comparative Analysis of Conspiracy Theories in Europe)[8].
Sedan januari 2021 är han dekan i klass 1, humaniora vid European Academy of Sciences and Arts(en) i Salzburg, samt vikarierande universitetslektor vid historiska institutionen vid Uppsala universitet.[9]
Önnerfors publicering har (2021) enligt Google Scholar drygt 450 citeringar och ett h-index på 13.[10]
Bibliografi (urval)
- 1994 – Pentagrammstudien: eine Reise in die Selbsterkenntnis. Lund: Woråsea. Libris 1897105
- 2000 – ”Mellan försyn och valfrihet: 1700-talets idéer om lyckans roll i historien”. Risk och historia : sex uppsatser om katastrofer och livets vanskligheter: sid. 66-83. Libris 9556846
- 2002 – "Svenska språkets ställning i den tyska Östersjöprovinsen Pommern 1648–1815" i Svenska språkets historia (symposium) (Tartu, 2002)
- 2004 – "Svenska nyheter på tyska – Svenska Pommerns presshistoria 1628–1815" i Presshistorisk årsbok (2004)
- 2005 – "Embete eller yrke i den Allmänna Verlden – 4 300 svenska frimurare från 1731 till 1800" (medförfattare Jonas Andersson) i Acta Masonica Scandinavica
- 2005 – Från Kadmos till CAP – åtta uppsatser om europeiska nätverk, nationer och narrativ (Lund) (redaktör)
- 2006 – Mystiskt brödraskap – mäktigt nätverk. Studier i det svenska 1700-talsfrimureriet, (Lund) (redaktör)
- 2006 – "Kvinnligt frimureri i Sverige : inblick i en svensk adoptionsritual från 1770-talet" i Acta Masonica Scandinavica
- 2007 – "Filosofen i biblioteket – Thomas Thorilds lärdomshistoriska program" i Bokhistorier – studier tillägnade Per S. Ridderstad
- 2018 – Steiner Kristian, Önnerfors Andreas, red (på engelska). Expressions of radicalization: global politics, processes and practices. Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan. Libris 22420982. ISBN 9783319655659
- 2021 – Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, enheten för skydd mot informationspåverkan. April 2021. MSB1745 - april 2021. ISBN 978-91-7927-135-0. https://www.msb.se/contentassets/555542e57381475cb26d6862dc7a543a/msb-studie.pdf
Noter
- ^ Önnerfors, Andreas (2003). Svenska Pommern: kulturmöten och identifikation 1720-1815. Ugglan. Minervaserien, 1650-7339 ; 6. Lund: Avd. för idé- och lärdomshistoria, Univ. Libris 8904031. ISBN 9197415359. https://web.archive.org/web/20110211080558/http://www.lub.lu.se/luft/diss/hum_250/hum_250_transit.html
- ^ ”Wermlands nations webbplats”. Arkiverad från originalet den 14 november 2018. https://web.archive.org/web/20181114141545/https://www.wermlandsnation.se/.
- ^ [a b] ”Curriculum Vitae Dr. Andreas Önnerfors”. Uppsala Universitet / Andreas Önnerfors. 2021. Arkiverad från originalet den 12 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210512150224/https://webb.uu.se/LR-EmployeeInformation-portlet/people/N20-2295/cv. Läst 11 maj 2021.
- ^ Petter J. Larsson (9 april 2021). ”Experten: Därför är ritualerna hemliga”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/rgnRX3. Läst 10 oktober 2022 (via Mediearkivet).
- ^ Elin Stormare, Elin Turborn och Catarina Saha (3 maj 2016). ”Många toppolitiker i slutet sällskap”. Västerbottens-kuriren. https://www.vk.se/2016-05-03/manga-toppolitiker-i-slutet-sallskap. Läst 10 oktober 2022.
- ^ ”Forskning om konspirationsteorier i Europa”. Göteborgs Universitet, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. 8 oktober 2020. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201027080419/https://www.gu.se/forskning/forskning-om-konspirationsteorier-i-europa. Läst 11 maj 2021.
- ^ Filip Kruse (25 oktober 2020). ”USA: Presidentvalet, 2020: QAnons konspirationsteorier har fått en global spridning”. Göteborgs-Posten. https://www.e-pages.dk/goteborgsposten/3326/21/.
- ^ ”Comparative Analysis of Conspiracy Theories in Europe - An interdisciplinary and international network to provide a comprehensive understanding of conspiracy theories”. COST - EU Cooperation in Science and Technologi - EU Framework Programme Horizon 2020. https://conspiracytheories.eu/members/. Läst 11 maj 2021.
- ^ ”Uppsala universitet / Anställda / Andreas Önnerfors”. Uppsala universitet. Arkiverad från originalet den 11 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210511140101/https://katalog.uu.se/profile/?id=N20-2295. Läst 11 maj 2021.
- ^ ”Profil Andreas Önnerfors”. Google Scholar. https://scholar.google.se/citations?user=A9TETfQAAAAJ&hl=sv&oi=ao. Läst 11 maj 2021.
Externa länkar
- Publikationsförteckning på Academia
- Andreas Önnerfors i Libris
- Önnerfors företag Hyperhelicon Ideas Consulting AB
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: PegasusArgenteus (Andreas Önnerfors), Licens: CC BY-SA 4.0
Dr. Andreas Önnerfors, Reader in the History of Sciences and Ideas