Andrea Dandolo

Andrea Dandolo
Född	30 april 1306[1] Venedig
Död	7 september 1354[1] (48 år) Venedig
Begravd	Markuskyrkan i Venedig
Medborgarskap	Republiken Venedig
Utbildad vid	Universitetet i Padua
Sysselsättning	Politiker, diplomat
Befattning
Doge (Venedig) (1343–1354)
Arbetsgivare	Universitetet i Padua
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Andrea Dandolo, född 30 april eller 3 maj 1306, död den 7 september 1354, var doge av Venedig 1343–1354.

Dandolo försvarade mot turkarna de venetianska besittningarna i Arkipelagen. För att krossa Genuas ställning vid Svarta havet förenade han sig senare med turkarna, och Venedig hade därefter en tid bortåt en obestridd hegemoni i Orienten.

Efter 1348 började Genuas inflytande vid Svarta havet åter att stiga, men genom ett förbund med den grekiske kejsaren Johannes Kantakuzenos och med Neapel lyckades Dandolo åter stäcka (förhindra) dess makt.

Från Dandolos tid härrör två stora venetianska samlingar av traktater med respektive österns och västerns makter, Liber blancus och Liber albus, samt ett historiskt verk, Chronicon Venetorum, som behandlar Venedigs historia från äldsta tider till 1280.

År 2018 gjordes en arkeologisk undersökning i Sjöborg, Blekinge, där man hittade bland annat en gulddukat från Dandolos första år som doge, 1343. Fyndet är unikt i Sverige.^[2]

Källor

• Dandolo, 4. Andrea i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)

Noter