Andra mexikanska kejsardömet

Mexikanska kejsardömet
Imperio Mexicano (Spanska)

18641867
FlaggaVapen
Valspråk: Religión, Independencia, Unión (Religion, självständighet, enhet)
Nationalsång: Himno Nacional Mexicano
    : territorium under kejsardömets kontroll     : territorium som kejsardömet gjorde anspråk på
    : territorium under kejsardömets kontroll
    : territorium som kejsardömet gjorde anspråk på
    : territorium under kejsardömets kontroll
    : territorium som kejsardömet gjorde anspråk på
HuvudstadMexico City
SpråkSpanska
ReligionRomersk-katolska kyrkan
StatsskickKonstitutionell monarki
Bildades10 april 1864
 – bildades genomFrankrikes intervention i Mexiko 1864
Upphörde19 juni 1867
 – upphörde genomAvrättningen av kejsaren
Valutapeso
Idag del avMexiko Mexiko

Andra mexikanska kejsardömet (spanska: Segundo Imperio mexicano) kallas Mexiko under åren 1864–1867. Det skapades med hjälp av Napoleon III av Frankrike, som försökte använda franskt ingripande i Mexiko som ett försök att till viss del återskapa Napoleontidens storhet. Napoleon ville också ha en monarkist allierad i Amerika som kunde fungera som motvikt till USA.[1]

Den enda landet i Amerika som erkände kejsaren i Mexiko var Brasilien.[2]

Officiellt gjorde Frankrike en militär intervention på grund av Mexikos obetalda skulder. Ärkehertig Maximilian av Österrike valdes till potentiell kejsare och han ledde franska invasionen i Mexiko.[3] Ärkehertigen kröntes till kejsaren Maximilian I av Mexiko den 10 juni 1864.[4]

Redan från början hade Frankrike svårigheter i Mexiko: den 5 maj 1862 blev dess armé besegrad i Puebla (som senare började traditionen Cinco de Mayo). Trots detta skickade Napoleon bara mer trupper till Mexiko som sen började bl.a. tortera och slumpmässigt avrätta mexikaner.[2] Mexikanernas motstånd och trycket från USA efter dess inbördeskrig slutade ledde till det att Napoleon behövde dra tillbaka sina trupper från Mexiko år 1867. Under USA:s inbördeskrig försökte Konfederationen börja diplomatiska förhållanden med Mexiko men Maximilian var ovillig.[5]

Fast det kejserliga paret kunde leva lyxigt i huvudstaden Mexico City, var resten av landet splittrat på grund av ett inbördeskrig. Napoleon lyckades också övertyga Maximilian om att hela landet redan hade lugnats ner.[2]

USA:s president Andrew Johnson ville inte förhandla med Maximilians ambassadörer på grund av Monroedoktrinen. Johnson stödde i stället Benito Juaréz som började marschera från Chihuahua till huvudstaden, och utan Frankrikes stöd tog Juaréz över Mexico City. Maximilian ville dock inte abdikera utan tog befälet över armén och fortsatte kampen. Han kapitulerade den 15 maj 1867 i Querétaro. Trots vädjan från bl.a. Victor Hugo och Giuseppe Garibaldi, beslutade Juaréz att inte benåda Maximilian utan avrättade honom den 19 juni 1867.[2][4]

Källor

Bibliografi

  • Barker, Nancy N. : The Factor of 'Race' in the French Experience in Mexico, 1821-1861", in: HAHR, no. 59:1, pp. 64–80.
  • Blumbeg. Arnold: The Diplomacy of the Mexican Empire, 1863-1867. Florida: Krueger, 1987.
  • Corti, Egon Caesar: Maximilian and Charlotte of Mexico, translated from the German by Catherine Alison Phillips. 2 Volumes. New York: Knopf, 1928.
  • Pani, Erika: "Dreaming of a Mexican Empire: The Political Projects of the 'Imperialist'", in: HAHR, no. 65:1, pp. 19–49.

Externa länkar

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 15 mars 2012.

Media som används på denna webbplats

Second Mexican Empire Territory Controlled.png
Författare/Upphovsman: Geo li89, Licens: CC BY-SA 4.0
Map showing the administered territories of the Second Mexican Empire with Maximilian's acceptance of the crown in April, 1864, along with the further territories that the Empire claimed
Coat of Arms of the Second Mexican Empire.svg
Coat of arms of the Second Mexican Empire (1864–1867)
Bandera Histórica de la República Mexicana (1824-1918).svg
Historical Flag of Mexico used in the Republic periods. The colors are the same of the Imperial Flag and represents: green, the independence; white, the Catholic religion; and red, the union between the mexicans of all races.