Andra mexikanska kejsardömet
Mexikanska kejsardömet | ||||
Imperio Mexicano (Spanska) | ||||
| ||||
![]() | ||||
Flagga | Vapen | |||
Valspråk: Religión, Independencia, Unión (Religion, självständighet, enhet) | ||||
Nationalsång: Himno Nacional Mexicano | ||||
![]() : territorium som kejsardömet gjorde anspråk på : territorium som kejsardömet gjorde anspråk på | ||||
Huvudstad | Mexico City | |||
Språk | Spanska | |||
Religion | Romersk-katolska kyrkan | |||
Statsskick | Konstitutionell monarki | |||
Bildades | 10 april 1864 | |||
– bildades genom | Frankrikes intervention i Mexiko 1864 | |||
Upphörde | 19 juni 1867 | |||
– upphörde genom | Avrättningen av kejsaren | |||
Valuta | peso | |||
Idag del av | ![]() |
Andra mexikanska kejsardömet (spanska: Segundo Imperio mexicano) kallas Mexiko under åren 1864–1867. Det skapades med hjälp av Napoleon III av Frankrike, som försökte använda franskt ingripande i Mexiko som ett försök att till viss del återskapa Napoleontidens storhet. Napoleon ville också ha en monarkist allierad i Amerika som kunde fungera som motvikt till USA.[1]
Den enda landet i Amerika som erkände kejsaren i Mexiko var Brasilien.[2]
Officiellt gjorde Frankrike en militär intervention på grund av Mexikos obetalda skulder. Ärkehertig Maximilian av Österrike valdes till potentiell kejsare och han ledde franska invasionen i Mexiko.[3] Ärkehertigen kröntes till kejsaren Maximilian I av Mexiko den 10 juni 1864.[4]
Redan från början hade Frankrike svårigheter i Mexiko: den 5 maj 1862 blev dess armé besegrad i Puebla (som senare började traditionen Cinco de Mayo). Trots detta skickade Napoleon bara mer trupper till Mexiko som sen började bl.a. tortera och slumpmässigt avrätta mexikaner.[2] Mexikanernas motstånd och trycket från USA efter dess inbördeskrig slutade ledde till det att Napoleon behövde dra tillbaka sina trupper från Mexiko år 1867. Under USA:s inbördeskrig försökte Konfederationen börja diplomatiska förhållanden med Mexiko men Maximilian var ovillig.[5]
Fast det kejserliga paret kunde leva lyxigt i huvudstaden Mexico City, var resten av landet splittrat på grund av ett inbördeskrig. Napoleon lyckades också övertyga Maximilian om att hela landet redan hade lugnats ner.[2]
USA:s president Andrew Johnson ville inte förhandla med Maximilians ambassadörer på grund av Monroedoktrinen. Johnson stödde i stället Benito Juaréz som började marschera från Chihuahua till huvudstaden, och utan Frankrikes stöd tog Juaréz över Mexico City. Maximilian ville dock inte abdikera utan tog befälet över armén och fortsatte kampen. Han kapitulerade den 15 maj 1867 i Querétaro. Trots vädjan från bl.a. Victor Hugo och Giuseppe Garibaldi, beslutade Juaréz att inte benåda Maximilian utan avrättade honom den 19 juni 1867.[2][4]
Källor
- ^ The Second Empire. Hodder and Stoughton. 1923. sid. 322. https://archive.org/details/in.ernet.dli.2015.95986/page/n339/mode/2up
- ^ [a b c d] Shawcross, Edward (25 januari 2022). ”Long View: When An Austrian Archduke Became Emperor of Mexico” (på engelska). Americas Quarterly. https://americasquarterly.org/article/long-view-when-an-austrian-archduke-became-emperor-of-mexico/. Läst 26 februari 2025.
- ^ Jacinto, Antón (10 oktober 2023). ”Maximilian I, the Austrian archduke who regretted trying to conquer Mexico” (på engelska). EL PAÍS English. https://english.elpais.com/culture/2023-10-09/maximilian-i-the-austrian-archduke-who-regretted-trying-to-conquer-mexico.html. Läst 26 februari 2025.
- ^ [a b] ”Maximilian | Archduke of Austria & Emperor of Mexico” (på engelska). Encyclopædia Britannica. 2025. https://www.britannica.com/biography/Maximilian-archduke-of-Austria-and-emperor-of-Mexico. Läst 26 februari 2025.
- ^ ”Milestones in the History of U.S. Foreign Relations” (på engelska). Office of the Historian. 2025. https://history.state.gov/milestones/1861-1865/french-intervention. Läst 26 februari 2025.
Bibliografi
- Barker, Nancy N. : The Factor of 'Race' in the French Experience in Mexico, 1821-1861", in: HAHR, no. 59:1, pp. 64–80.
- Blumbeg. Arnold: The Diplomacy of the Mexican Empire, 1863-1867. Florida: Krueger, 1987.
- Corti, Egon Caesar: Maximilian and Charlotte of Mexico, translated from the German by Catherine Alison Phillips. 2 Volumes. New York: Knopf, 1928.
- Pani, Erika: "Dreaming of a Mexican Empire: The Political Projects of the 'Imperialist'", in: HAHR, no. 65:1, pp. 19–49.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Andra mexikanska kejsardömet.
- Mexico: the French intervention and the 2nd Empire, 1862-1867.
- Imperial House of Mexico
- Mexican Empire
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 15 mars 2012.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Geo li89, Licens: CC BY-SA 4.0
Map showing the administered territories of the Second Mexican Empire with Maximilian's acceptance of the crown in April, 1864, along with the further territories that the Empire claimed
Coat of arms of the Second Mexican Empire (1864–1867)
Historical Flag of Mexico used in the Republic periods. The colors are the same of the Imperial Flag and represents: green, the independence; white, the Catholic religion; and red, the union between the mexicans of all races.
Flag of Mexico (1864-1867)