Andréas Johansson (mördare)

Andréas Johansson
FödelsenamnAndréas Sten-Owe Johansson
Född7 december 1976
Trollhättans församling, Älvsborgs län, Sverige
Juridisk information
BrottsnamnMordet på Ida Fässberg
TillvägagångssättMisshandel
Dömd förMord
Straff16 års fängelse
StatusFrisläppt

Andréas Sten-Owe Johansson, född 7 december 1976 i Trollhättans församling, Älvsborgs län,[1] och år 2013 dömd för mordet på Ida Fässberg.[2][3]

Biografi

Johansson har ett förflutet inom nazistkretsar, och var välkänd av polisen, då han under 1990-talet en tid ledde partiet Nationalsocialistisk front i Trollhättan.[4] Under denna tid anslöt sig bland andra Daniel Höglund, som senare blev partiledare för Svenskarnas parti.[5] Johansson har även varit ordförande i Nationella frihetsfronten.[5]

Under en tid då Trollhättan pekades ut som ett av de större nazistfästena i Sverige[6] dömdes Johansson 1993 för misshandel av en somalisk man där. En månad efter misshandeln ägt rum uppmärksammades staden på nytt då Trollhättans moské brändes ner av nynazister.

Johansson har även dömts för grov kvinnofridskränkning, kvinnomisshandel och hets mot folkgrupp och fått besöksförbud mot flera kvinnor.[7][8]

Efter misshandeln 1993 stängde Utbildningsnämnden av honom från gymnasiet, och Johansson blev tvångsomhändertagen av socialtjänsten. Under sin tid i Nationalsocialistisk front anordnades även Rudolf Hess minnesmarsch i Trollhättan 1996. År 1999 var Johansson en av Sveriges ledande nazister och en av de 62 personer som hösten 1999 uppmärksammades i ett kvällstidningsreportage "De hotar demokratin".[9]

Mord

Johansson dömdes mot sitt nekande till 16 års fängelse för mordet på Ida Fässberg den 30 juni 2013.[10][11] Han överklagade tingsrättens dom till hovrätten, som de höll fast vid tingsrättens dom.[12] Johansson överklagade även till Högsta domstolen, som inte medgav prövningstillstånd.[13] En kort tid efter att polisen påträffat blodspår i Fässbergs lägenhet fick räddningstjänsten ett larm om en brinnande bil utanför Grästorp, öster om Trollhättan, som då stod skriven på Johansson, som Ida Fässberg tidigare haft en relation med. Johansson anhölls misstänkt för människorov, men släpptes senare fri, då bevisen inte räckte för häktning.[4]

I mitten av juli stärktes återigen misstankarna mot Johansson, som då häktades i sin frånvaro på sannolika skäl misstänkt för mord och efterlystes internationellt. Polisen kunde knyta honom till lägenheten då de bland annat hittat hans DNA på en ölburk. Johansson hade då åkt till Warszawa tillsammans med en vän, och anmälde sig frivilligt på den svenska ambassaden. Han utlämnades senare till Sverige.[4][14]

Johansson tog efter mordet hjälp av två vänner att flytta kroppen[4] och den 8 augusti 2013 påträffades Fässbergs kropp i en skogsdunge i Grästorp.[4] Den rättsmedicinska utredningen kunde konstatera att Fässberg misshandlats till döds.[2]

I slutet av mars 2024 släpptes Johansson från fängelset.[15][16]

I media

Mordet uppmärksammades hösten 2019 i ett avsnitt av kriminalprogrammet Svenska fall.[2]

Under sin tid på anstalten Salberga skrev Johansson sin debutbok, Rädsla och raseri, som gavs ut i slutet av 2020.[17] I boken berättar Johansson om sitt liv hittills samt erkänner mordet på Ida Fässberg. Recensenten Max Hebert beskriver Johanssons berättelse som "obehaglig och viktig".[18][19] Johansson har därefter 2022 gett ut Burfåglar - Betraktelser från ett högsäkerhetsfängelse samt 2023 Rannsakan och revolt.

Bibliografi

  • 2020 – Rädsla och raseri. [Sala]: Insurgent förlag. Libris r4cvq7lhp54lnm3b. ISBN 9789151965758 
  • 2022 – Burfåglar - Betraktelser från ett högsäkerhetsfängelse. Insurgent Förlag. Libris t7qmx621rvq18zzm. ISBN 9789152709542 
  • 2023 – Rannsakan och revolt. [Sala]: Insurgent förlag. Libris 4lcm9x1j2p8pc3ll. ISBN 9789152750889 

Referenser

  1. ^ Sveriges befolkning 2000: Johansson, Andréas Sten-Owe (1978-12-07) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  2. ^ [a b c] Mathilda Lundqvist (24 maj 2021). ”Ida, 23, slogs ihjäl av sitt ex – när sonen var i rummet bredvid”. www.msn.com. https://www.msn.com/sv-se/nyheter/utrikes/ida-23-slogs-ihj%C3%A4l-av-sitt-ex-n%C3%A4r-sonen-var-i-rummet-bredvid/ar-AAKkaV6. Läst 30 juli 2021. 
  3. ^ Victor Jensen (28 mars 2014). ”Han mördade tvåbarnsmamman i Trollhättan - P4 Jönköping”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5822336. Läst 30 juli 2021. 
  4. ^ [a b c d e] Jonathan Berntsson (29 december 2018). ”Andréas Johansson slog ihjäl småbarnsmamma – fallet löstes av en slump”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/gt/andreas-johansson-slog-ihjal-en-smabarnsmamma/. Läst 30 juli 2021. 
  5. ^ [a b] Daniel Vergara (14 augusti 2013). ”Mordmisstänkte 36-åringen har anlänt till Sverige”. Expo.se. https://expo.se/2013/08/mordmisst%C3%A4nkte-36-%C3%A5ringen-har-anl%C3%A4nt-till-sverige. Läst 30 juli 2021. 
  6. ^ Daniel Gustafsson (2 december 2017). ”Nazifästet Trollhättan”. Ttela. https://www.ttela.se/nyheter/trollh%C3%A4ttan/nazif%C3%A4stet-trollh%C3%A4ttan-1.4884145. Läst 31 juli 2021. 
  7. ^ Maya Dahlén Persson (2 december 2013). ”36-åringens täta band – med naziströrelsen”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/gt/36-aringens-tata-band--med-nazistrorelsen/. Läst 31 juli 2021. 
  8. ^ ”Barbro Jönsson om morddömde Andréas Johansson - P4 Väst”. sverigesradio.se. Sveriges Radio P4 Väst. 28 mars 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5822575. Läst 31 juli 2021. 
  9. ^ ”Unik kartläggning: 62 av Sveriges värsta nazister och mc-kriminella”. Aftonbladet. 30 november 1999. https://www.aftonbladet.se/nyheter/9911/30/nazi/files/alla.pdf. Läst 30 juli 2021. 
  10. ^ Jimmy Kirvesmäki (1 juli 2013). ”Polisen knackar dörr i hopp om att få mer information om det misstänkta mordet i Trollhättan - P4 Väst”. Sveriges Radio P4 Väst. https://sverigesradio.se/artikel/5579403. Läst 30 juli 2021. 
  11. ^ Jennie Aquilonius, Johan Sköld, Sandra Divinyi (1 juli 2013). ”Polisen letar efter mordoffer i Trollhättan”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/gt/polisen-letar-efter-mordoffer-i-trollhattan/. Läst 30 juli 2021. 
  12. ^ ”Andréas Johansson vill frias för mordet”. www.expressen.se. 20 januari 2014. https://www.expressen.se/gt/andreas-johansson-vill-frias-for-mordet/. Läst 31 juli 2021. 
  13. ^ Maya Dahlén Persson (25 april 2014). ”Andréas Johansson överklagar morddom”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/gt/andreas-johansson-overklagar-morddom/. Läst 31 juli 2021. 
  14. ^ Alfred Dikalow (3 oktober 2019). ”Polisens hjärtskärande fynd i mordlägenheten: ”Han är skräckslagen””. www.expressen.se. https://www.expressen.se/gt/polisens-hjartskarande-fynd-i-mordlagenheten/. Läst 30 juli 2021. 
  15. ^ Daniel Gustafsson (1 maj 2024). ”DOKUMENT: Dannebackemördaren är en fri man – efter ett decennium i fängelse”. TTELA. https://www.ttela.se/nyheter/trollhattan/dannebackemordaren-ar-en-fri-man-efter-ett-decennium-i-fangelse.9120ce13-ba6a-4a7e-a28a-c4c58f31a034. Läst 7 juli 2024. 
  16. ^ Daniel Gustafsson (6 februari 2023). ”Dannebackemördaren anses för farlig för samhället – släpps nästa år”. TTELA. https://www.ttela.se/nyheter/dannebackemordaren-anses-for-farlig-for-samhallet-slapps-nasta-ar.70fcb7c3-3ff1-4342-813e-1eef790ec75c. Läst 7 juli 2024. 
  17. ^ Rädsla och raseri. https://www.smakprov.se/bok/pocket/radsla-och-raseri-9789151965758/. Läst 30 juli 2021 
  18. ^ Marie-louise Melldahl (26 januari 2021). ”Bekänner mord efter åtta år”. Ttela. https://www.pressreader.com/sweden/ttela/20210126/281505048882964. Läst 31 juli 2021. 
  19. ^ Max Hebert (10 maj 2021). ”Kvinnomördare och ex-nazist skriver själv om sitt liv från fängelset”. Arbetarbladet. https://www.arbetarbladet.se/2021-05-10/kvinnomordare-och-ex-nazist-skriver-sjalv-om-sitt-liv-fran-fangelset.