Andinsk beckasin

	Andinsk beckasin; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Vadarfåglar; Charadriiformes
Underordning	Vadare; Charadrii
Familj	Snäppor; Scolopacidae
Underfamilj	Beckasiner; Gallinaginae
Släkte	Gallinago
Art	Andinsk beckasin; G. jamesoni
Vetenskapligt namn
	§ Gallinago jamesoni
Auktor	Bonaparte, 1855
Utbredning

Andinsk beckasin^[2] (Gallinago jamesoni) är en vadarfågel i familjen snäppor, förekommande i bergstrakter i Sydamerika.^[3]

Kännetecken

Utseende

Andinsk beckasin är en kraftig morkulleliknande beckasin med en kroppslängd på 28 cm. Näbben är lång, kraftig och något nedåtböjd i spetsen. I flykten har den påtagligt breda och mycket rundade vingar. Ovansidan är mörkbrun med beigefärgade strimmor och band på manteln, dock avsaknad av ett tydligt "V" som hos andra beckasinarter. På hjässan syns rätt svagt kontrasterande mörkbeige ögonbrynsstreck och centralt hjässband. Den är vidare brunbeige med bruna fläckar och streck på huvudsidan, strupen och bröstet, medan resten av undersidan är kraftigt sotbandad. Stjärten saknar inslag av rostrött och vitt.^[4]^[5]

Läte

Från marken hörs ett grodlikt "whik-ick-ick-ick...", vid uppflog ett mer högljutt "whit". Liksom andra beckasiner har den en stigande och fallande spelflykt, varvid den alstrar ett brummande ljud med stjärtpennorna.^[5]^[4]

Utbredning och systematik

Andinsk beckasin förekommer i Anderna från Colombia till västra Venezuela och östra Venezuela,^[3] mellan 2100 och 4300 meters höjd.^[1] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

DNA-studier visar att den andinska beckasinens förmodade nära släkting kejsarbeckasinen troligen är närmare släkt med beckasinerna i Coenocorypha än de i Gallinago.^[6] Än så länge har detta dock inte lett till några taxonomiska förändringar.

Levnadssätt

Andinsk beckasin hittas i höga bergstrakter i blöta områden i páramo, framför allt där vatten rinner över mattor av mossor samt i höga bestånd av säv och gräs. Den undviker dock våtmarker utan skyddande växtlighet. När den skräms upp flyger den iväg rakt och tungt.^[4]

Status

Artens population har inte uppskattats och dess populationstrend är okänd, men utbredningsområdet är relativt stort. Internationella naturvårdsunionen IUCN anser inte att den är hotad och placerar den därför i kategorin livskraftig.^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar William Jameson (1796-1873), skotsk botaniker, zoolog och samlare av specimen i Ecuador 1826-1873.^[7]

Noter

^ [a b c] BirdLife International 2012 Gallinago jamesoni Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
^ [a b c] Hilty, Steven L (2003). Birds of Venezuela. London: Christopher Helm. ISBN 0-7136-6418-5
^ [a b] Robin Restall; Juan Freile (8 March 2018). Birds of Ecuador. Bloomsbury Publishing. sid. 64–. ISBN 978-1-4729-2565-7. https://books.google.com/books?id=GNo3DwAAQBAJ&pg=PA64
^ Gibson, R. (2010), “Phylogenetic Relationships among the Scolopaci (Aves: Charadriiformes): Implications for the Study of Behavioural Evolution”, M.Sc. thesis, University of Toronto.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikispecies har information om andinsk beckasin.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.

[IUCN-1] [a b c] BirdLife International 2012 Gallinago jamesoni Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11

[hilty-4] [a b c] Hilty, Steven L (2003). Birds of Venezuela. London: Christopher Helm. ISBN 0-7136-6418-5

[RestallFreile2018-5] [a b] Robin Restall; Juan Freile (8 March 2018). Birds of Ecuador. Bloomsbury Publishing. sid. 64–. ISBN 978-1-4729-2565-7. https://books.google.com/books?id=GNo3DwAAQBAJ&pg=PA64

[6] Gibson, R. (2010), “Phylogenetic Relationships among the Scolopaci (Aves: Charadriiformes): Implications for the Study of Behavioural Evolution”, M.Sc. thesis, University of Toronto.

[7] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler