Anders Rangström

Anders Rangström
Född1743
Död18 april 1801
Stockholm
Medborgare iSverige
SysselsättningInstrumentmakare, klavikordbyggare[1], pianobyggare[2]
Redigera Wikidata

Anders Rangström, född 1743, död 18 april 1801 i Stockholm, var en svensk privilegierad instrumentmakare och byggde klavikord och hammarklaver i Stockholm. Han hade sin verkstad mellan 1774 och 1786. Han tillhörde nordtysk-svensk blandtradition inom klaverbyggeri.

Biografi

Rangström var gesäll 1766 hos orgelbyggaren Carl Wåhlström i Stockholm, där han lärde sig instrumentmakeri. Han stannade där fram till 1770 då han fick privilegium att bygga klaverinstrument. Rangström hade sin mest framgångsrika tid under 1770-talet. Under den tiden tog han upp en äldre tradition från orgelbyggarskolan, att placera stämstock och stämnaglar diagonalt. Konkurrensen kom att bli hårdare för Rangström då framförallt Pehr Lundborg, Pehr Lindholm och Mathias Petter Kraft också börjat bygga klavikord. Under 1790-talet kunde han inte längre försörja sig på sin instrumenttillverkning och tillverkningen avtog. Han avled den 18 april 1801 i Stockholm.

Byggteknik

Rangström var en av de första i Sverige att bygga hammarklaver och började redan på 1780-talet. Hans ända kända hammarklaver är från 1783. Hans konstruktion av hammarklaver är väldigt likt klavikord. Resonansbotten och steget i instrumentet är byggt som i ett klavikord medan mekanik och mensurer mer besläktade med hammarklaver. Han tros ha arbetat självständig som klaverbyggare med en jämn produktion. Han byggde klaver som hade omfång på F1-a3 och F1-a3.

Familj

  • Gift 2 juni 1778 med Catharina Charlotta Öhman, född 1744, död 6 juli 1789 i Sankt Nikolai församling, Stockholm.[3] De får tillsammans barnen:
    • David Theodor Rangström, född 11 mars 1779 i Sankt Nikolai församling, Stockholm,[4] död 2 januari 1780 i Sankt Nikolai församling, Stockholm.[5]
    • Catharina Eleonora Rangström, född 10 februari 1781 i Sankt Nikolai församling, Stockholm.[6]
    • David Theodor Rangström, född 30 december 1782 i Sankt Nikolai församling, Stockholm,[7] död 9 mars 1783 i Sankt Nikolai församling, Stockholm.[8]

Instrument

Hammarklaver

Klavikord

ÅrBildOmfångKlaverstämpelKortalOktavbreddVågbalkBakre tangentstyrningÅdringÖvrigt
1775F1-a3Lilja21602Kancell45Den är 208,3 cm lång och 59,3 cm bredd. Ägs idag av Louis de Geer, Leufsta fideikommiss.
1778F1-a3Lilja21602Kancell50Den är 200,5 cm lång och 58,8 cm bredd. Ägs idag av Nordiska museet, Stockholm.
1783F1-a3Lilja21602Kancell50Den är 193,2 cm lång och 59,5 cm bredd. Ägs idag av en privatperson.
1784F1-a3Lilja21602Kancell50Den är 192,9 cm lång och 59,2 cm bredd. Ägs idag av Vadsbo hembygds- och fornminnesförening, Mariestad.
1784G1-f3Lilja21612Kancell45Den är 189,1 cm lång och 55,9 cm bredd. Ägs idag av Älvkarleby hembygdsförening, Älvkarleby.
1786F1-a3Lilja21602Kancell50Den är 195,6 cm lång och 60,1 cm bredd. Ägs idag av Holavedens hembygds- och fornminnesförening, Tranås.
OkäntF1-a3Liljevariant21602Kancell55Den är 198,5 cm lång och 60,7 cm bredd. Ägs idag av Nordiska museet, Stockholm.

Källor

  • Svenskt Klavikordbygge 1720-1820. Stockholm: Eva Helenius-Öberg. 1986. Libris 8347701 
  • Kungsholm Ala:2 (sida 110)
  • Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:345 (1801) (sida 814-818)
  • Kommerskollegium kammarkontoret, Årsberättelser fabriker serie 1, Da:1 S05986 (1800) (sida 159)
  1. ^ läs online, www.klaverenshus.se, läst: 7 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, www.klaverenshus.se, läst: 8 augusti 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ Storkyrkoförsamlingen FIa:3 (1784-1799) (sida 46)
  4. ^ Storkyrkoförsamlingen CIa1:12 (1777-1783) (sida 59)
  5. ^ Storkyrkoförsamlingen FIa:2 (1754-1783) (sida 385)
  6. ^ Storkyrkoförsamlingen CIa1:12 (1777-1783) (sida 120)
  7. ^ Storkyrkoförsamlingen CIa1:12 (1777-1783) (sida 183)
  8. ^ Storkyrkoförsamlingen FIa:2 (1754-1783) (sida 448)