Anders Lange (professor)

Anders Lange, född 8 november 1938 i Warszawa, död 18 februari 2021 i Stockholm,[1] var en svensk doktor i psykologi, docent i pedagogik samt professor, emeritus i internationell migration och etniska relationer vid Stockholms universitet.[2]

Biografi

Uppväxt och utbildning

Lange föddes i Warszawa, Polen, strax innan andra världskrigets utbrott, och kom som 16-åring till Stockholm 1955. Hans far och farfar hade redan bott i Sverige tidigare.[3][4] Lange studerade vid Norra Latin och tog studentexamen 1957. Han började studera psykologi 1959 vid dåvarande Stockholms högskola, och disputerade år 1970. Samma år antogs Lange som lektor i pedagogik vid Stockholms universitet.

Yrkesliv

Anders första forskningspublikation Litet vetenskapsteoretiskt lexikon [5] ut kom år 1973 och användes i läroplan på pedagogiska institutet vid Stockholms universitet.

På regeringens beslut antogs Lange 1979 som expert i invandrarfrågor i Diskrimineringsutredningen (DU) [6] för att forska i fördomar och diskrimineringsfrågor mot invandrare. 1981 skrev Lange tillsammans med doktorand Charles Westin antologin Etnisk diskriminering och social identitet : forskningsöversikt och teoretisk analys (1981) [7] på beställning av DU.

År 1983 var han del av etableringen av Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer (CEIFO) på Socialantropologiska institutet vid Stockholms universitet [8]. Genom sitt omfattade arbete hos CEIFO etablerade Lange kontakt med internationellt ledande forskare bl.a. Michael Banton [9], Henri Tajfel [10] och John Rex[11].

Forskningen Lange publicerade genom CEIFO hade stort inflytande bland andra forskare såväl i mediadebatter gällande diskriminering, rasism och identitet. 1994 tilldelades han en professur i internationell migration och etniska relationer, framtill pensioneringen 2005. Lange var bland annat den första professorn i Sverige som ombads att kartlägga diskriminering gentemot samer, rapporten publicerades 1998 - Samer om diskriminering : en enkät- och intervjuundersökning om etnisk diskriminering på uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen (DO)[12][13].

Utifrån Langes omfattande forskning var hans serierapport Invandrare om diskriminering : en enkät- och intervjuundersökning om etnisk diskriminering på uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen.[14] Rapporterna pågick mellan år 1996-1999 där Lange kartlagde invandrares uppfattning om diskriminering i Sverige.

År 1997 publicerade Lange en av sina mest omfattande rapporter utgiven av CEIFO - Utsatthet för etniskt och politiskt relaterat våld m m, spridning av rasistisk och antirasistisk propaganda samt attityder till demokratin m m bland skolelever (1997)[15] Resultatet diskuterades flitigt i media[16] om att ungdomar ansåg demokrati inte var tillfredsställande samt ifall förintelsen överhuvudtaget skedde. På grund av detta tog dåvarande statsministern Göran Persson beslutet att etablera myndigheten Forum för levande historia.[4][17]. Myndighetens huvudsyfte var att utbilda människor kring områdena - intolerans, människors lika värde, förintelsen, rasism och andra brott mot mänskligheten. [18] Lange var sedan etableringen senior vetenskapsrådgivare åt Forum för levande historias flertal undersökningar. [19]

Langes sista forskningsrapport för Forum för levande historia Undersökning om lärarens erfarenhet av och uppfattningar kring undervisning om Förintelsen (2008) [20]. I rapporten framlade han hård kritik gentemot utbildningarna på svenska lärosätena kring Förintelsen. Utifrån enkätsvaren visade sig att lärarna inte kom ihåg fundamentala datum i förintelsen. Vissa lärare hade till och med svarat att de inte var säkra på ifall förintelsen faktiskt skett [21]. Undersökningen kritiserades därför enkäten ansågs vara alltför svår och detalj inriktad [22]. Kritiken besvarades av Lange, metoden som användes i undersökningen var välkänd för liknande studier dessutom behövdes resultaten ses i sin helhet[23].

År 1996 bistod Lange tillsammans med Westin på begäran av Brottsförebyggande rådet (BRÅ) inför deras första rapport gällande invandrare samt invandrares barns representation inom brottsligheten i Sverige [24].

År 1992 publicerade Lange boken Reflektioner kring rasism (1992) [25] där han ville rengöra i överanvändningen av begreppet vilket enligt honom lett till missbruk av forskare, aktivister men främst journalister.

Andra uppdrag

Efter pensioneringen var Lange skribent i Sans-tidskriften flertal tillfällen [26] [27][28][29].

Källor

  1. ^ Ratsit.se (Läst 2021-03-29)
  2. ^ "Anders Lange", Dagens Nyheter, 2008-11-06 (Läst 2021-03-29)
  3. ^ "Till minne: Anders Lange", Dagens Nyheter 2021-03-17 (Läst 2021-03-29)
  4. ^ [a b] Minnesruna i Svenska Dagbladet 2021-03-29, s. 34.
  5. ^ Lange, Anders (1973). Litet vetenskapsteoretiskt lexikon. utg. http://libris.kb.se/bib/100237. Läst 22 juni 2022 
  6. ^ Riksarkivet. ”Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/RA/323715. Läst 22 juni 2022. 
  7. ^ Lange, Anders (1981). Etnisk diskriminering och social identitet : forskningsöversikt och teoretisk analys : [en rapport från Diskrimineringsutredningen]. ISBN 978-91-38-90025-3. http://libris.kb.se/bib/7268533. Läst 22 juni 2022 
  8. ^ Winerdal, Caroline Holmbom. ”CEIFO - Socialantropologiska institutionen”. www.su.se. https://www.su.se/socialantropologiska-institutionen/om-institutionen/centra-och-andra-enheter/ceifo-1.601379. Läst 22 juni 2022. 
  9. ^ ”Michael Banton” (på engelska). Wikipedia. 2022-06-17. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Michael_Banton&oldid=1093504574. Läst 22 juni 2022. 
  10. ^ ”Henri Tajfel” (på engelska). Wikipedia. 2022-05-27. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Henri_Tajfel&oldid=1090131259. Läst 22 juni 2022. 
  11. ^ ”John Rex” (på engelska). Wikipedia. 2021-05-18. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=John_Rex&oldid=1023823997. Läst 22 juni 2022. 
  12. ^ Lange, Anders (1998). Samer om diskriminering : en enkät- och intervjuundersökning om etnisk diskriminering på uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen (DO). ISBN 978-91-87810-42-8. http://libris.kb.se/bib/7767177. Läst 15 oktober 2022 
  13. ^ ”Diskriminering av samer – samers rättigheter ur ett diskrimineringsperspektiv”. https://www.sametinget.se/4802. Läst 15 oktober 2022. 
  14. ^ ”LIBRIS - sökning: Invandrare om diskriminering :...”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=Invandrare+om+diskriminering+:+en+enk%C3%A4t-+och+intervjuunders%C3%B6kning+om+etnisk+diskriminering+p%C3%A5+uppdrag+av+Diskrimineringsombudsmannen&f=simp&spell=true&hist=true&mf=&p=1. Läst 15 oktober 2022. 
  15. ^ ”Utsatthet för etniskt och politiskt relaterat våld m m, spridning av rasistisk och antirasistisk propaganda samt attityder till demokratin m m bland skolelever”. http://libris.kb.se/bib/7767171?vw=full. Läst 22 juni 2022. 
  16. ^ ”Ju mindre utbildning desto mer intolerans”. Expo.se. https://expo.se/ledare/2004/10/ju-mindre-utbildning-desto-mer-intolerans. Läst 15 oktober 2022. 
  17. ^ ”Forum för Levande historia”. https://www.regeringen.se/49bb9a/contentassets/e3d5db33d8bc4ff7b9b99e5aae9af08a/forum-for-levande-historia. Läst 22 juni 2022. 
  18. ^ ”Hur arbetar vi”. Forum för levande historia. https://www.levandehistoria.se/om-oss/hur-arbetar-vi. Läst 15 oktober 2022. 
  19. ^ ”Islamofobi - en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet”. Forum för levande historia. https://www.levandehistoria.se/material/islamofobi-en-studie-av-begreppet-ungdomars-attityder-och-unga-muslimers-utsatthet. Läst 22 juni 2022. 
  20. ^ ”Lärarenkät om Förintelsen”. Forum för levande historia. https://www.levandehistoria.se/material/lararenkat-om-forintelsen. Läst 22 juni 2022. 
  21. ^ ””Lärare okunniga om Förintelsen””. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/Xw9Lzb. Läst 15 oktober 2022. 
  22. ^ ”Lärarenkät om Förintelsen får stark kritik”. Dagens Nyheter. 20 augusti 2008. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/nyheter/sverige/lararenkat-om-forintelsen-far-stark-kritik/. Läst 22 juni 2022. 
  23. ^ ”De metoder vi använde är väl beprövade | SvD Debatt”. Svenska Dagbladet. 25 mars 2006. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/6e9951ec-cb41-3392-bd1c-4abf37bf850b/de-metoder-vi-anvande-ar-val-beprovade. Läst 22 juni 2022. 
  24. ^ Ahlberg, Jan (1996). Invandrares och invandrares barns brottslighet : en statistisk analys. ISBN 978-91-38-30588-1. http://libris.kb.se/bib/7267164. Läst 22 juni 2022 
  25. ^ Lange, Anders (1992). Reflektioner kring rasism. ISBN 978-91-87810-11-4. http://libris.kb.se/bib/7767156. Läst 22 juni 2022 
  26. ^ ”Till minne: Anders Lange”. DN.SE. 17 mars 2021. https://www.dn.se/familj/till-minne-anders-lange/. Läst 22 juni 2022. 
  27. ^ ”Sans nr 2 • 2016 - Fri Tanke”. 31 mars 2016. https://fritanke.se/sans/sans-nr-2-2016/. Läst 8 augusti 2022. 
  28. ^ ”Sans Nr 3 • 2015 - Fri Tanke”. 1 juli 2015. https://fritanke.se/sans/nr-3-2015/. Läst 8 augusti 2022. 
  29. ^ ”Sans nr 4 • 2016 - Fri Tanke”. 17 oktober 2016. https://fritanke.se/sans/sans-nr-4-2016/. Läst 8 augusti 2022. 
Auktoritetsdata