Anders Johan Hipping

Anders Johan Hipping, född 18 december 1788 i Pernå socken, Nyland, Finland, död 8 november 1862, var en finländsk präst och historisk skriftställare.[1]

Hipping var 1807-11 violinist vid hovorkestern i S:t Petersburg och fick sedan Finland erövrats av Ryssland möjlighet att personligen bli bekant med höga ämbetsmän i den ryska huvudstaden samt tillgång till ryska arkiv för sin forskning.[2]

Han prästvigdes 1812 och anställdes samma år som religionslärare vid gymnasium i Sankt Petersburg, samt var under sin vistelse där någon tid (i början av 1820-talet) bibliotekarie hos rikskanslern greve Rumjanzov. 1823 utnämndes han till kyrkoherde i Vichtis församling i Nyland, blev 1842 kontraktsprost samt mottog 1847 Nykyrka pastorat i Viborgs län. Bland Hippings utgivna skrifter förtjäna särskilt framhållas hans för sin tid ganska goda Beskrifning öfver Perno socken i Finland (1817), Neva och Nyenskans (1836), Om svenska språkdialecten i Nyland (1846), Beskrifning öfver Vichtis socken (1845) med flera smärre uppsatser av historiskt innehåll.[1]

Bibliografi

  • Beskrifning öfver Perno socken i Finland, St. Petersburg 1817, nytryck Östra Nylands förlag, Lovisa 1978 (Verket i digital form)
  • Pontus de la Gardie, oder Nachforschungen über eine in der Gegend um St. Petersburg bekannte Volkssage, St. Petersburg 1819
  • Bemerkungen über einen in den russischen Chroniken erwähnten Kriegszug der Russen nach Finnland, St. Petersburg 1820
  • Neva och Nyenskans intill S:t Petersburgs anläggning : historisk skildring. Första delen, Frenckell, Helsingfors 1836
  • Utkast till en undersökning om tyska landet i Finland, 1842
  • Beskrifning öfver Vichtis socken, Frenckell, Helsingfors 1845 (Verket i digital form)
  • Om svenska språkdialecten i Nyland, 1846

Källor