Anders Gustaf Rosenberg
| Anders Gustaf Rosenberg | |
| Född | 18 januari 1809[1] Mellösa socken[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 26 juli 1884[1] (75 år) Nora[1], Sverige |
| Medborgarskap | Sverige |
| Sysselsättning | Organist, pianobyggare[2] |
| Utmärkelser | |
| Litteris et Artibus (1877) | |
| Redigera Wikidata | |
Anders Gustaf Rosenberg, född 18 januari 1809 i Lilla Mellösa socken, Södermanlands län, död 26 juli 1884 i Nora, var en svensk kyrkomusiker, tonsättare och folkmusiksamlare.
Rosenberg tog organistexamen 1826 och musikdirektörsexamen 1836 samt var organist i Floda 1826–1837 och därefter organist och klockare i staden Nora. Han tog verksamt del i striderna om omarbetningen av Haeffners koralbok och blev själen och ledaren i den kommitté, som tillsattes av koralmötet i Uppsala 1880. Hans grundsatser i harmoni (med anslutning till Johann Christian Friedrich Haeffners) fick ett uttryck i Bengt Wilhelm Hallbergs koralbok (1882), i rytmik åter (med påverkan från den fritt och deklamatoriskt rytmiserade gregorianska sången) i Christofer Ludvig Anjous och Jonas Fredrik Törnwalls koralbok (samma år).
Rosenberg bedrev också en omfattande verksamhet som samlare av polskor och danslekar; 420 sådana, upptecknade i Södermanland, Uppland, Östergötland, Dalarna och Jämtland, utkom i tre häften 1876, 1879 och 1882. Han invaldes som agré i Kungliga Musikaliska Akademien 1836 och tilldelades Litteris et Artibus 1877.[3]
Källor
- Rosenberg, Anders Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
Noter
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, läst: 8 augusti 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.klaverenshus.se, läst: 8 augusti 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.)
|