Anders Gustaf Dalman
| Anders Gustaf Dalman | |
 Anders Gustaf Dalman, 1910. | |
| Född | Anders Gustaf Dalman[1] 17 februari 1848[2] Norbergs församling[2], Sverige |
|---|---|
| Död | 30 juli 1920 (72 år) Stockholm |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[3] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Bödel, militär |
| Barn | Gustaf Albert Dalman (f. 1879)[4] |
| Redigera Wikidata | |
Anders Gustaf Dalman[5] (även Dahlman),[6] född 17 februari 1848 i Östanmossa i Norbergs socken i Västmanland, död 30 juli 1920 i Stockholm, var Sveriges riksskarprättare och sista bödel.
Biografi
Dalman var son till Per Erik Norman och Greta Gustava Söderberg. Efter att ha varit stamanställd korpral vid Västmanlands regemente blev han i konkurrens med 16 andra sökande utsedd till Stockholms läns skarprättare 5 augusti 1885.[7] Under åren 1885-1891 antogs Dalman som skarprättare i ytterligare sex län. År 1901 utsågs han till riksskarprättare för hela Sverige. Bödelsyrket var emellertid inte Dalmans huvudsakliga yrke utan utgjorde en bisyssla. Till vardags var han vicevärd och förestod flera fastigheter i Stockholm. År 1883 var årslönen för en skarprättare 300 kr, vilket fortfarande var fallet för Dalman år 1909.[8]
Dalman flyttade till Stockholm redan 1884 och bodde först på Stora Bastugatan 5, flyttade 1886 till Tulegatan 9, därefter till Sankt Eriksgatan 22 (sedan omnumrerat till 44). Han gifte sig 1869 med Emma Sofia Westlander och fick med henne 12 barn varav fyra uppnådde vuxen ålder. Äktenskapet varade i 40 år till hustruns död 1909. Dalman bodde på Sankt Eriksgatan tills han 1918 flyttade till sin son på Lilla Essingen. Efter att ha blivit påkörd av en spårvagn återfick Dalman aldrig hälsan och dog sent i juli 1920.[9] Han begravdes på Norra begravningsplatsen.[10]
Delinkventer
Under sina 25 år som skarprättare avrättade Dalman sex delinkventer. Fem avrättades med handbila och den sista med giljotin.
- Dalmans första avrättning var den av Anna Månsdotter, även känd som Yngsjömörderskan, den 7 augusti 1890 på Kristianstads länsfängelse.
- Därefter dröjde det tre år innan nästa avrättning kunde utföras av Dalman. Då avrättades Per Johan Pettersson, den så kallade Alftamördaren. Avrättningen skedde på Gävle länsfängelse den 17 mars 1893.
- Den tredje avrättningen Dalman utförde var den 5 juli 1900, då Theodor Sallrot, även kallad Johannishusmördaren, avrättades på fängelsegården i Karlskrona.
- Den fjärde avrättningen skedde den 23 augusti 1900 klockan 06.45 på Malmö länsfängelse, då den så kallade Löderupsmördaren Lars Nilsson avrättades.
- Den femte avrättningen och den sista med handbila fick Dalman utföra på Västerås länsfängelse den 10 december 1900, på Mälarmördaren eller som han också kallades Svarte Filip, John Filip Nordlund.
- Den sista avrättningen Dalman utförde, skedde onsdagen den 23 november 1910 på Långholmens centralfängelse. Detta var den sista avrättningen i Sverige och den enda med giljotin. Den som avrättades var Johan Alfred Andersson-Ander.
Referenser
- ^ Nationalencyklopedin, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Norbergs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11099/C/7 (1816-1851), bildid: C0009962_00340, sida 328, läs online, läst: 25 juni 2019, ”Anders Gustaf,febr,,17,febr.,21”.[källa från Wikidata]
- ^ Karl-Axel Björnberg, Dahlman, Anders, Gustaf, Kungliga och Norra begravningsplatserna : vandringar bland berömda personers gravar, Andra upplagan utgåvan, Bäckströms förlag, 1998, s. 179, ISBN 978-91-88016-69-0.[källa från Wikidata]
- ^ Bolstads kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13043/C/8 (1861-1894), bildid: A0020426_00113, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 25 juni 2019, ”36,,31,Sept,5,1,,Gustaf Albert”.[källa från Wikidata]
- ^ ”skarprättare - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skarpr%C3%A4ttare. Läst 22 juli 2020.
- ^ Bäckstedt, Eva. ”Sist till schavotten | SvD”. SvD.se. https://www.svd.se/sist-till-schavotten. Läst 29 september 2018.
- ^ Sundevall, Dick (8 juli 2012). ”Sveriges sista bödel”. Magasinet Paragraf. https://www.magasinetparagraf.se/nyheter/43076-sveriges-sista-bodel/. Läst 4 juli 2013.
- ^ SvD 5 april 2019: Stockholms vidrigaste yrke: "Vi åt grus", läst 5 april 2019
- ^ Liljhamar, Rolf (23 februari 2002). ”Dalman, Anders Gustav, Sveriges siste skarprättare”. Aforum.genealogi.se. https://forum.genealogi.se/index.php?topic=76576.0. Läst 4 juli 2013.
- ^ Björnberg, Karl-Axel; Roos, Stefan (1998). Kungliga och Norra begravningsplatserna: vandringar bland berömda personers gravar. Stockholm: PM Bäckström. sid. 179. Libris 8381282. ISBN 91-88016-69-2
Vidare läsning
- Dalman, Gustaf Albert; Gunne, Gustaf Olof (1948). Sveriges siste skarprättare, A. G. Dalman: föregångare och förrättningar ([Ny uppl.]). Stockholm: Special-förl. Libris 1394386
- Hansson Chronwall, Jöns. En bok till varning för dem som gå fria. Vaktkonstaplars och fängelsedirektörers berättelser om llfvet på Långholmen, märkvärdiga bofvars karaktärer, rymningsförsök m.m. Till slut: Sveriges skarprättare, hr Dalman, med bödelsyxan och hans porträtt samt stupstocken i slutet af boken.. Stockholm,: Svenska Vis- och småskriftsförlaget. Libris 10158398. https://runeberg.org/langholmen/
- Stolt, Ulf (1998). ”A. G. Dalman - den siste skarprättaren.”. Situation Stockholm (Stockholm : Situation Stockholm, 1995-) 1998 (4:21),: sid. 34-37 : ill.. ISSN 1400-4437. ISSN 1400-4437 ISSN 1400-4437. Libris 2587027
|
Media som används på denna webbplats
Albert Gustaf Dahlman, Sveriges sista skarprättare.