Anders Ahrengren

Anders Ahrengren
FöddAnders Andersson Ahrengren
1 september 1771
Örebro[1], Sverige
Död10 november 1841 (70 år)
Stockholm[2]
Medborgare iSverige
SysselsättningHasardspelare, bordellägare[3][4]
BarnOscar Andersson (f. 1813)
Jeremias Andersson (f. 1818)
Redigera Wikidata

Anders Andersson Ahrengren, titulerad Sekter Ahrengren,[5] född 1 september 1771[6] i Örebro, död 8 november 1841[7][8] i Stockholm, var en svensk kunglig sekreterare,[9] notabel spelhusvärd[10] och bordellägare[11] i Stockholm.

Biografi

Tidiga år

Ahrengren föddes i Örebro Nikolai församling som son till skomakaren Anders Ahrengren och Brita Stina Almgren. Ahrengren kom till Stockholm vid en ålder av 20 år, då han fick anställning som skrivare hos en lotterikollektör. 1792 kom han att bevittna mordet på Gustav III i Operahuset. Därigenom gjorde han sig bekant med den italienare som ägde spelhuset vid Stora Nygatan.[5]

Hasardspel

Ahrengren övertog senare spelhuset som han flyttade till Storkyrkobrinken. Genom sitt ägande av Ahrengrenska spelhuset eller Ahrengrenska spelklubben, i sedermera hovskräddares Kaedings hus,[12] växte hans anseende och hans ekonomiska tillgångar.[13] Det Ahrengrenska spelhuset var inrett med "fabelaktig lyx" och besöktes av den stockholmska "gräddan".[14]

Henckelska gården hyste under en tid på 1800-talet en filial till det Ahrengrenska spelhuset.

År 1832 köpte han Henckelska gården i Helsingborg där han sommartid hyste en filial till sitt spelhus i Stockholm.

Efter en tid vände lyckan för Ahrengren och under riksdagarna på 1820-talet förlorade han ansenliga summor på spel, varpå han 1830 tvingades sälja sitt hus vid Norra Smedjegatan för 33 000 riksdaler banko. Efteråt flyttade han till sin egendom Qvassberg, men återkom sedan till Stockholm och återupptog sin spelhusverksamhet i Keyserska huset vid Röda Bodarna. Då hade hans förmögenhet blivit allt mindre, samtidigt som hans anseende veknade, likaså hade han vid denna tid fått flytta sin verksamhet uti "småklubbarna" i Stockholms gränder.

Qvisberg

Ahrengren var också ägare till en egendom i Qvisberg i Vadstena,[15] där han 1834 hyste i kolera insjuknade individer, för vilket Ahrengren senare väcktes åtal för till följd av uppvisad vanvård i behandlingen av de sjuka.[16][17]

Övrigt

Förutom spelhusvärd var han även ledamot av Arkeologiska sällskapet[18] och kammarskrivare i Kommerskollegium.[19]

Kultur

Ahrengren och dennes bordellverksamhet som han kamouflerat till en privatvåning på Norra Smedjegatan[20] skildras i romanen Vålnaden[21] från år 1847 av August Blanche,[21] i Carl Fredrik Ridderstads rövarroman Samvetet från år 1851,[22] liksom i Gustaf Thomées Stockholmska promenader.[14][23]

Privatliv

Persona

Ahrengrens utseende och sätt att presentera sig, ska i högsta grad ha varit intagande. I boken Svenska millionärer, författad av Lazarus, antas han vara av "zigenarhärkomst".[5] Han beskrivs vidare, i Svenska Dagbladet i september 1906, ha varit en "fruktad och eftersökt person".[23] Ahrengren beskrevs av sin samtid som egoist men gjorde ändå gärningar som ansågs som goda.

Familj

Ahrengren ingick aldrig – så vitt känt – något äktenskap, ändå hade han flera utomäktenskapliga barn, bland vilka märks teaterdirektören Oscar Andersson.[24]

Anders Ahrengren avled i ett vindsrum på Regeringsgatan[25] vid en ålder av 70 år, som tiggare;[26] han begravdes på Johannes kyrkogård utan kors eller sten.[27]

Bibliografi

Referenser

Noter

  1. ^ Carl Fredrik Lindahl, Svenska millionärer. Minnen och anteckningar, vol. 4, s. 234, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Döde i Stockholm, Svenska biet, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Sankt Eriks årsbok, Samfundet S:t Erik, 1966, s. 29.[källa från Wikidata]
  4. ^ Stockholms spökhus, Dagens Nyheter, 5 mars 2004, läs online, läst: 26 januari 2024 .[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Lindahl, sid. 234.
  6. ^ ”Klara kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/SSA/0010/A I/63 (1835) - Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055983_00053#?c=&m=&s=&cv=52&xywh=532,1585,2323,1515. Läst 4 februari 2021. 
  7. ^ ”DÖDE I STOCKHOLM”. tidningar.kb.se. Svenska Biet. https://tidningar.kb.se/2815723/1841-11-20/edition/153932/part/1/page/3/?q=%22Anders%20Andersson%20Ahrengren%22. Läst 4 februari 2021. 
  8. ^ Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:513 (1842) Bild: 1260 Sida: 110
  9. ^ Kongliga Svenska Vetenskaps-Akademiens handlingar. Almquist & Wiksell. 1833. https://books.google.se/books?id=lcg9AQAAMAAJ&pg=PA326&lpg=PA326&dq=Ahrngren&source=bl&ots=nazGcootr6&sig=ACfU3U3W9HMpk8O2KybymemuaGi-8DQnow&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwj_9PTJ3J31AhVKl4sKHcRvAhMQ6AF6BAgVEAM#v=onepage&q=Ahrngren&f=false. Läst 6 januari 2022 
  10. ^ Monié, Karin (2008). Ord som himlen når: Carl August Hagberg : en levnadsteckning. Atlantis. ISBN 978-91-7353-254-9. https://books.google.se/books?id=bbobAQAAMAAJ&q=ahrengren&dq=ahrengren&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjX3OHCiNbvAhWRmIsKHbtyBG84ChDoATAGegQIBBAC. Läst 29 mars 2021 
  11. ^ ”Det spökar i Johannes”. Dagens Nyheter. 30 juli 1993. https://www.dn.se/arkiv/pa-stan/det-spokar-i-johannes/. Läst 4 februari 2021. 
  12. ^ ”De rike Braunerhjelmarne.”. Fäderneslandet. 13 september 1899. https://tidningar.kb.se/2605199/1899-09-13/edition/157844/part/1/page/3/?q=%22Ahrengrenska%20spelhuset%22. 
  13. ^ Lindahl, sid. 235.
  14. ^ [a b] Thomée 1863, sid. 204.
  15. ^ Lindahl, sid. 242.
  16. ^ Linnström, Hjalmar (1884). Svenskt boklexikon: M-Ö. (Tillägg. Specialregister öfver Visor. Förteckning öfver boktryckare och boktryckerier 1830-1865. Förteckning öfver använda källarbeten. Förkortningar. Efterord). H. Linnströms förlag. https://books.google.se/books?id=p4owAQAAMAAJ&pg=PA678&dq=ahrengren&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjX3OHCiNbvAhWRmIsKHbtyBG84ChDoATADegQIAxAC#v=onepage&q=ahrengren&f=false. Läst 29 mars 2021 
  17. ^ ”Svenska farsoter”. www.kb.se. https://www.kb.se/hitta-och-bestall/samlingsbloggen/blogginlagg/2020-04-02-svenska-farsoter.html. Läst 6 januari 2022. 
  18. ^ Sjöborg, Nils Henrik (1822). Samlingar för Nordens fornälskare: innehållande inskrifter, figurer, ruiner, verktyg, ho̊gar och stensåttnigar i Sverige och Norrige, med plancher, På Archäologiska sällskapets kostnad och förlag. Tryckte hos F. B. Nestius. https://books.google.se/books?id=qLxLAAAAYAAJ&pg=PP14&dq=Anders+Ahrengren&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwis5IeQ48_uAhUytYsKHRf5Bbo4ChDoATAAegQIBhAC#v=onepage&q=Anders%20Ahrengren&f=false. Läst 4 februari 2021 
  19. ^ ”Kongl. Kammar-Collegio Herr Anders Ahrengren”. tidningar.kb.se. Norrköpings Tidningar. 17 juni 1807. https://tidningar.kb.se/4112756/1807-06-17/edition/146391/part/1/page/1/?q=%22Anders%20Ahrengren%22. Läst 4 februari 2021. 
  20. ^ Lundequist, N. W. (1829). Stockholms Stads historia: från Stadens anläggning till närwarande tid. Z. Haeggström. https://books.google.se/books?id=bBwCAAAAYAAJ&pg=PA124&lpg=PA124&dq=A.+Ahrengren&source=bl&ots=kcqlC7UUXZ&sig=ACfU3U3n9L6eOlhNS4vwwLsNJMNxgZJDqw&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjprqmZg8rvAhUaAxAIHXTuB6Y4ChDoATAHegQIBxAD#v=onepage&q=A.%20Ahrengren&f=false. Läst 24 mars 2021 
  21. ^ [a b] Wästberg, Per (2013-11-07). Per Wästbergs Stockholm. Wahlström & Widstrand. ISBN 978-91-46-22496-9. https://books.google.se/books?id=VXFgAgAAQBAJ&pg=PT259&lpg=PT259&dq=Ahrengren+bordell&source=bl&ots=HbKeLdeGrr&sig=ACfU3U1bW5LzkOHpeZOAIvP3u71UEpRbkw&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwixnKOXntDuAhUoBxAIHdjUClYQ6AEwAXoECAQQAg#v=onepage&q=Ahrengren%20bordell&f=false. Läst 4 februari 2021 
  22. ^ Sankt Eriks årsbok. Samfundets Sankt Erik. 1966. https://books.google.se/books?id=toVAAAAAIAAJ&q=norra+smedjegatan+bordell&dq=norra+smedjegatan+bordell&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjyhevUptDuAhVnkIsKHfhuBboQ6AEwAHoECAIQAg. Läst 4 februari 2021 
  23. ^ [a b] ”Fortuna. Svenska hasardspel förr och nu.”. Svenska Dagbladet. 10 september 1906. https://tidningar.kb.se/1767385/1906-09-10/edition/11631/part/1/page/9/?q=%22Ahrengrenska%20spelhuset%22. 
  24. ^ Lindahl, sid. 244.
  25. ^ Lindahl, sid. 243.
  26. ^ Thomée 1863, sid. 205.
  27. ^ ”Nemesis Divina.”. Morgonbladet. 22 juli 1851. https://tidningar.kb.se/2754042/1851-07-22/edition/164735/part/1/page/4/?q=%22Ahrengren%22. 

Tryckta källor

Media som används på denna webbplats

Henckelska gården 1880-tal.jpg
Henckelska gården på 1880-talet.