Ammoniumkarbonat
Ammoniumkarbonat | |||
Systematiskt namn | Ammoniumkarbonat | ||
---|---|---|---|
Övriga namn | Hjorthornssalt | ||
Kemisk formel | (NH4)2CO3 | ||
Molmassa | 96,09 g/mol | ||
Utseende | Vitt pulver eller hårda, genomskinliga kristaller | ||
CAS-nummer | 506-87-6 | ||
SMILES | [O-]C(=O)[O-].[NH4+].NH4+] | ||
Egenskaper | |||
Densitet | 1,50 g/cm³ | ||
Löslighet (vatten) | Löslig i 4 delar vatten | ||
Smältpunkt | 58 °C | ||
Faror | |||
Huvudfara |
| ||
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Ammoniumkarbonat, (NH4)2CO3, sönderdelas liksom de flesta andra ammoniumsalter vid upphettning, och produkterna är i detta fall enbart gaser: ammoniak, koldioxid och vattenånga.
Av denna anledning ingår ammoniumkarbonat i hjorthornssalt, som är ett speciellt bakpulver i matlagningen – speciellt, enär gasen ammoniak har en stickande lukt och kan orsaka besvär vid hanteringen. Redan i rumstemperatur kan det lukta starkt från hjorthornssalt. Denna egenskap utnyttjades fordom som s k luktsalt.
Ammoniumkarbonat förekommer också som surhetsgradsstabilisator (buffert) i många mediciner. Som livsmedelstillsats kan ammoniumkarbonat betraktas som ett jäsningsmedel, och används istället för bakpulver i kakor och kex.
Ammoniumkarbonat har E-nummer E 503.
Den 3 december 2008 beslutade EU om importstopp av ammoniumkarbonat som tillverkats i Kina.
Naturligt ammoniumkarbonat uppstår vid förruttnelse eller upphettning av kvävehaltiga organiska ämnen och finns t ex i gödningsämnet guano.
Det i handeln förekommande hjorthornssaltet är ej det naturliga saltet, utan en blandning av surt ammoniumkarbonat, (NH4)4H2(CO3)2 och ammoniumkarbamat, (NH2)CO·ONH4.[1]
Tillverkning
Ursprungligen framställdes ammoniumkarbonat genom torrdestillation av benknotor och horn, speciellt horn från hjortdjur, därav handelsnamnet hjorthornssalt.[2] Ibland förekommer stavningen hjorthornsalt.
Tillverkning sker i övrigt genom upphettning av en blandning av salmiak eller ammoniumsulfat samt kalciumkarbonat (trivialnamn krita). Ångor därav leds till blykamrar, där saltet avsätts i form av vita, opaka stycken. Dessa är lösliga i 3 à 4 delar vatten.[1]
Farmakologinamn
- Ammonium carbonicum
Källor
- ^ [a b] Per Teodor Cleve: KEMISKT-HAND-LEXIKON, sida 17, Stockholm 1890, Hugo Gebers förlag
- ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
Media som används på denna webbplats
Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals (GHS) pictogram for hazardous substances