Amiralitetskollegium

Amiralitetskollegium var ett svenskt kollegialt ämbetsverk under perioden 1634–1791, vilket fungerade som överstyrelse för sjöförsvaret i såväl militärt som ekonomiskt hänseende.

Historik

Amiralitetshuset i Stockholm inhyset kollegiets kontor, rådssal och krigsrättssal åren 1650-1680.

Flottans ledning har sedan 1618 benämnts amiralitetet. I samband med 1634 års regeringsform blev den organiserad som ett centralt ämbetsverk med beteckningen Amiralitetskollegium och räknades till Rikets tredje kollegium. Den första fullständiga instruktionen för verksamheten tillkom i samband med att Amiralietskollegium flyttade till Karlskrona 1689.

Vid sidan om uppgiften att vara överstyrelse för flottan, hade Amiralitetskollegium inledningsvis vissa dömande uppgifter, vilka senare överfördes till militär domstol. Amiralitetskollegium bestod av Riksamiralen (president), två riksråd (riksamiralitetsråd) och fyra viceamiraler (amiralitetsråd). Amiralitetskollegium upplöstes efter 1790 års fred och efterträddes av Generalsjömilitiekontoret. Beslutet om den nya organisationen återfinns i ett kungligt cirkulär, undertecknat den 5 maj 1791.

År 1803 återupplivades en Flottans ekonomiska överstyrelse under namnet Förvaltningen av sjöärendena. Efter ytterligare omorganisation handhas sedan 1878 de ekonomiska frågorna av Marinförvaltningen samt från 1944 i vissa hänseenden även av Försvarets civilförvaltning, de sjömilitära sedan 1908 av Marinstaben.[1]

Lokalisering

Presidenter

Se även

Källor

  • Nationalencyklopedin, 1989 års upplaga, band ett, sid 297
  • Svenska marinens högre chefer 1700-2005, Rune Kjellander, Probus förlag, Stockholm 2007 (ISBN 978-91-87184-83-3), sid 186
  • Svensk rikskalender 1908, sid 66

Referenser

  1. ^ Svensk Uppslagsbok’’, Band 1, 1947–1955. (spalt 856)

Media som används på denna webbplats

Amiralitetshuset Skeppsholmen.jpg
Författare/Upphovsman: Nordelch, Licens: CC BY 3.0
Amiralitetshuset, Norrmalm, Stockholm