Ametistskivling

	Ametistskivling
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Svampar; Fungi
Stam	Basidiesvampar; Basidiomycota
Klass	Agaricomycetes
Ordning	Agaricales
Familj	Tricholomataceae
Släkte	Laccaria
Art	Ametistskivling; L. amethystina
Vetenskapligt namn
	§ Laccaria amethystina
Synonymer
	Se rubrik

? *Den mykologiska karaktären hos ametistskivling:*
hymenium: skivor	hatt: välvd		skivtyp: vidfästa		ätlighet: oätlig
fot: bar		sporavtryck: vit		ekologi: mykorrhiza

Ametistskivling (Laccaria amethystina) är en svampart i familjen Tricholomataceae. Den är en liten hattsvamp med skivor. Färgen är ofta klart lila och den förekommer i lövskog och rika barrskogar.

Den spensliga svampen har tidigare varit vanlig i svampkorgen, men upptäckten att den lätt tar upp arsenik ur marken gör att den numera sällan rekommenderas som matsvamp.

Biologi

Foten blir 3–8 cm hög. Svampen är spenslig till växten och snarlik sin släkting laxskivling. Färgen är tydligt lila på hatt, skivor och fot,^[1] även om foten ofta är ljusare till färgen. Färgen på äldre exemplar bleknar, och svampen kan då vara svåra att skilja från andra spensliga små skivlingar,^[2] inklusive från laxskivling.

Skivorna är glesa, djupa och oregelbundna, med grundare skivor omväxlande med djupare. Både doft och smak är mild. Hatten är konvex till tillplattad, med en nedtryckt mitt.^[1] Sporavtrycket är vitt.^[2]

Ametistskivlingens sporkroppar syns mellan juni och december i de tempererade områdena på Norra halvklotet. Förekomst har även rapporteras från tropiska Central- och Sydamerika. Svampen, som är vanlig i bok- och ekskogar och särskilt vanlig bland nedfallna löv, beskrevs vetenskapligt första gången 1778.^[2] I lövskogarna i östra USA syns sporkropparna under sommar och tidig höst.^[3]

Ametistskivlingen är i Sverige vanligast från Skåne upp till södra Svealand. Norr därom påträffas den främst i Nedre Norrlands kustlandskap. Svampen är spridd i bok- och ekskog, längre norrut i ängsgranskog.^[4]

Användning och giftighet

Förr lärdes barn i Skåne att plocka ametistskivling, eftersom den med sin lila^[5] färg var lätt att känna igen.^[6]

Ametistskivlingen ansågs förr (och fortfarande ibland^[7]^[1]) som ätlig, men har en förmåga att ta upp arsenik.^[8] Därför är den ofta vackert lilafärgade svampen inte att rekommendera som matsvamp,^[9] även om arseniken i svampen ska vara av en sort som inte tas upp av människokroppen. Svampen i sig är mycket mild/smaklös,^[7] alternativt med svag nöt- eller svampsmak.^[1]

Synonymer

Laccaria amethystea ^[10]
Agaricus amethysteus ^[10]
Omphalia amethystea ^[10]
Laccaria hudsonii Pázmány 1994^[11]
Laccaria laccata var. amethystina (Huds.) Rea 1922^[12]
Russuliopsis laccata var. amethystina (Huds.) J. Schröt. 1889^[13]
Collybia amethystina (Huds.) Quél. 1888^[14]
Agaricus lividopurpureus With. 1792^[15]
Agaricus amethystinus var. amethystinus Huds. 1778^[16]
Agaricus amethystinus Huds. 1778^[16]
Laccaria laccata var. amethystea ^[15]

Bildgalleri

Lila-bruna exemplar (augusti, Nederländerna).
Närbild på hattens skivor (augusti, Nederländerna)
Grupp svampar i centrala Frankrike (augusti).
Bleklila exemplar (september, Tyskland)
Köttrosa exemplar, något mer lila än släktingen laxskivling (oktober, Storbritannien).
Sporer av ametistskivling, 8 μm i diameter (november, Nederländerna).

Referenser

^ [a b c d] ”Laccaria amethystina, Amethyst Deciever” (på engelska). www.wildfooduk.com. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230060313/http://www.wildfooduk.com/mushroom-guides/amethyst-deciever-mushroom/. Läst 29 december 2017.
^ [a b c] ”Amethyst Deceiver (Laccaria amethystina) | Wytham Woods” (på engelska). wythamwoods.ox.ac.uk. https://www.wythamwoods.ox.ac.uk/article/amethyst-deceiver-laccaria-amethystina. Läst 29 december 2017.
^ McKnight, Kent H. (March 1998) (på engelska). A Field Guide to Mushrooms: North America. Houghton Mifflin Harcourt. sid. 155ff. ISBN 0395910900. https://books.google.se/books?id=kSdA3V7Z9WcC&pg=PA155. Läst 29 december 2017
^ Artdatabanken, SLU. ”Laccaria amethystina – Sammanställning”. artfakta.artdatabanken.se. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/4672. Läst 29 december 2017.
^ ”Fynd i höstskogen”. Naturskyddsföreningen. 14 september 2011. https://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2011-4/fynd-i-hostskogen. Läst 29 december 2017.
^ ”Svampåret kan bli det bästa på länge”. Sydsvenskan. 16 augusti 2006. https://www.sydsvenskan.se/2006-08-16/svamparet-kan-bli-det-basta-pa-lange. Läst 27 december 2017.
^ [a b] Sällberg, Maria (15 oktober 2004). ”Att smaka eller inte smaka – det är frågan - Kristianstadsbladet”. Kristianstadsbladet. http://www.kristianstadsbladet.se/bromolla/att-smaka-eller-inte-smaka-det-ar-fragan/. Läst 27 december 2017.
^ ”14 bizarre and beautiful mushrooms” (på engelska). MNN - Mother Nature Network. https://www.mnn.com/earth-matters/wilderness-resources/photos/14-bizarre-and-beautiful-mushrooms/laccaria-amethystina. Läst 29 december 2017.
^ Nihlen, Linda (3 september 2012). ”Svampäventyr i Röddinge - Ystads Allehanda”. Ystads Allehanda. http://www.ystadsallehanda.se/sjobo/svampaventyr-i-roddinge/. Läst 29 december 2017.
^ [a b c] sensu auct. ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.
^ Pázmány, D. (1994) Zur systematik der gattung Laccaria Bk. et Br., In: Z. Mykol. 60(1):5–11
^ Rea (1922) , In: Brit. basidiomyc. (Cambridge):290
^ Cohn (1889) , In: Krypt.-Fl. Schlesien (Breslau) 3.1(33–40):623
^ Quél. (1888) , In: Flore mycologique de la France et des pays limitrophes:237
^ [a b] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.
^ [a b] Huds. (1778) , In: Fl. Angl., Edn 2 2:612

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Ametistskivling.
Bilder & media

[:1-1] [a b c d] ”Laccaria amethystina, Amethyst Deciever” (på engelska). www.wildfooduk.com. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230060313/http://www.wildfooduk.com/mushroom-guides/amethyst-deciever-mushroom/. Läst 29 december 2017.

[:2-2] [a b c] ”Amethyst Deceiver (Laccaria amethystina) | Wytham Woods” (på engelska). wythamwoods.ox.ac.uk. https://www.wythamwoods.ox.ac.uk/article/amethyst-deceiver-laccaria-amethystina. Läst 29 december 2017.

[3] McKnight, Kent H. (March 1998) (på engelska). A Field Guide to Mushrooms: North America. Houghton Mifflin Harcourt. sid. 155ff. ISBN 0395910900. https://books.google.se/books?id=kSdA3V7Z9WcC&pg=PA155. Läst 29 december 2017

[4] Artdatabanken, SLU. ”Laccaria amethystina – Sammanställning”. artfakta.artdatabanken.se. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/4672. Läst 29 december 2017.

[5] ”Fynd i höstskogen”. Naturskyddsföreningen. 14 september 2011. https://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2011-4/fynd-i-hostskogen. Läst 29 december 2017.

[6] ”Svampåret kan bli det bästa på länge”. Sydsvenskan. 16 augusti 2006. https://www.sydsvenskan.se/2006-08-16/svamparet-kan-bli-det-basta-pa-lange. Läst 27 december 2017.

[:0-7] [a b] Sällberg, Maria (15 oktober 2004). ”Att smaka eller inte smaka – det är frågan - Kristianstadsbladet”. Kristianstadsbladet. http://www.kristianstadsbladet.se/bromolla/att-smaka-eller-inte-smaka-det-ar-fragan/. Läst 27 december 2017.

[8] ”14 bizarre and beautiful mushrooms” (på engelska). MNN - Mother Nature Network. https://www.mnn.com/earth-matters/wilderness-resources/photos/14-bizarre-and-beautiful-mushrooms/laccaria-amethystina. Läst 29 december 2017.

[9] Nihlen, Linda (3 september 2012). ”Svampäventyr i Röddinge - Ystads Allehanda”. Ystads Allehanda. http://www.ystadsallehanda.se/sjobo/svampaventyr-i-roddinge/. Läst 29 december 2017.

[speciesfungorum.org-10] [a b c] sensu auct. ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.

[11] Pázmány, D. (1994) Zur systematik der gattung Laccaria Bk. et Br., In: Z. Mykol. 60(1):5–11

[12] Rea (1922) , In: Brit. basidiomyc. (Cambridge):290

[13] Cohn (1889) , In: Krypt.-Fl. Schlesien (Breslau) 3.1(33–40):623

[14] Quél. (1888) , In: Flore mycologique de la France et des pays limitrophes:237

[,_www.speciesfungorum.org-15] [a b] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013.

[Huds._1778-16] [a b] Huds. (1778) , In: Fl. Angl., Edn 2 2:612

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

Navigation

Navigering

Temaportaler