Amazonskarv

	Amazonskarv; Status i världen: Livskraftig (lc)
	© Hans Hillewaert, CC BY-SA 3.0 Amazonskarv av nominatformen i Costa Rica.
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Sulfåglar; Suliformes
Familj	Skarvar; Phalacrocoracidae
Släkte	Nannopterum
Art	Amazonskarv; N. brasilianum
Vetenskapligt namn
	§ Nannopterum brasilianum
Auktor	(Gmelin, 1789)
Utbredning
Synonymer
	Sydamerikansk skarv; Phalacrocorax brasilianus; Nannopterum brasilianus;

Amazonskarv^[2] (Nannopterum brasilianum) är en amerikansk fågel i familjen skarvar med vid utbredning från USA till sydligaste Sydamerika.^[3]

Utseende och läten

Amazonskarven är med en kroppslängd på 58–73 cm tydligt mindre än öronskarven (Phalacrocorax auritus), som den annars liknar och också ofta beblandar sig med. På långt håll skiljs den lättast på längre stjärt (lika lång som halsen), närmare syns även att näbben är kortare, tygeln och näbben är gråare och strupfläcken begränsas bakåt av en V-formad kant. Ungfågeln har till skillnad från motsvarande dräkt hos öronskarven vanligen mörkt bröst. Fågeln är mestadels tyst, men vid häckningskolonierna hörs stönande och knarrande ljud.^[4]

Utbredning och systematik

Amazonskarv delas in i två underarter med följande utbredning:^[3]

Nannopterum brasilianum mexicanum – förekommer från allra sydligaste USA till Nicaragua, Bahamas, Kuba och Isla de la Juventud
Nannopterum brasilianum brasilianum – förekommer från Costa Rica och söderut genom Sydamerika till Tierra del Fuego

Släktestillhörighet

Amazonskarv placeras liksom de allra flesta skarvar traditionellt i släktet Phalacrocorax. Efter genetiska studier^[5] som visar på att Phalacrocorax består av relativt gamla utvecklingslinjer har det delats upp i flera mindre, varvid amazonskarven och dess nära släktingar öronskarven och den flygoförmögna galápagosskarven lyfts ut till det egna släktet Nannopterum.^[3]^[6]

Skarvarnas släktskap

Skarvarnas taxonomi har varit omdiskuterad. Traditionellt har de placerats gruppen i ordningen pelikanfåglar (Pelecaniformes) men de har även placerats i ordningen storkfåglar (Ciconiiformes). Molekulära och morfologiska studier har dock visat att ordningen pelikanfåglar är parafyletisk.^[7] Därför har skarvarna flyttats till den nya ordningen sulfåglar (Suliformes) tillsammans med fregattfåglar, sulor och ormhalsfåglar.^[3]

Levnadssätt

Amazonskarven förekommer både i söt- och saltvatten. Den är sällskaplig året runt och häckar i kolonier, med varierande häckningstid i olika delar av utbredningsområdet.^[8]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen uppskattas till två miljoner individer.^[1]

Namn

Amazonskarven hade tidigare det vetenskapliga artnamnet olivaceus, men studier visar att brasilianus har prioritet.^[9] På svenska har fågeln även kallats sydamerikansk skarv

Bildgalleri

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2018 Nannopterum brasilianus (på engelska). Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018-2. Läst 1 februari 2019.
^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b c d] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 53. ISBN 0-679-45120-X
^ Kennedy, M., and H.G. Spencer (2014), Classification of the Cormorants of the World, Mol. Phylogenet. Evol. 79, 249-257.
^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.
^ Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill (Balaeniceps rex). Journal für Ornithologie 144(2): 157–175. HTML sammanfattning
^ Harrison, Peter. Seabirds of the World: A Photographic Guide. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1987, ISBN 0-691-01551-1
^ Browning, M.R. (1989) The correct name for the Olivaceous Cormorant, “Maiague” of Piso (1658). Wilson Bull. 101(1): 101–106.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör amazonskarv.
Bilder & media
Wikispecies har information om Nannopterum brasilianum.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2018 Nannopterum brasilianus (på engelska). Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018-2. Läst 1 februari 2019.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b c d] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[Sibley-4] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 53. ISBN 0-679-45120-X

[5] Kennedy, M., and H.G. Spencer (2014), Classification of the Cormorants of the World, Mol. Phylogenet. Evol. 79, 249-257.

[IOC-6] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.11.2.

[7] Mayr, Gerald (2003): The phylogenetic affinities of the Shoebill (Balaeniceps rex). Journal für Ornithologie 144(2): 157–175. HTML sammanfattning

[PH-8] Harrison, Peter. Seabirds of the World: A Photographic Guide. Princeton University Press, Princeton, New Jersey, 1987, ISBN 0-691-01551-1

[9] Browning, M.R. (1989) The correct name for the Olivaceous Cormorant, “Maiague” of Piso (1658). Wilson Bull. 101(1): 101–106.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

Navigation

Navigering

Temaportaler