Amazondelfin

	Amazondelfin; Status i världen: Starkt hotad
	Amazondelfin med byte
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Däggdjur; Mammalia
Ordning	Valar; Cetacea
Underordning	Tandvalar; Odontoceti
Överfamilj	Floddelfiner; Platanistoidea/Inioidea se text
Familj	Amazondelfiner; Iniidae
Släkte	Inia
Art	Amazondelfin; I. geoffrensis
Vetenskapligt namn
	§ Inia geoffrensis
Auktor	Blainville, 1817
Utbredning
	Utbredningsområde
	Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Amazondelfin (Inia geoffrensis) är en tandval som förekommer i sydamerikanska floder. Den placerades fram till 2014 som enda art inom familjen Amazondelfiner (Iniidae). Nyare avhandlingar förespråkar en annan taxonomi med upp till två arter till i familjen.

Utbredning och systematik

Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan tre underarter som lever i norra Sydamerika:^[2]

Inia geoffrensis geoffrensis, lever i Amazonfloden och dess bifloder.
Inia geoffrensis boliviensis, lever i Rio Madeira.
Inia geoffrensis humboldtiana, lever i Orinoco.

Tidigare listades populationerna i Orinoco och Rio Madeira som självständiga arter, men även några nyare systematiker har samma åsikt.^[3] Ett standardverk av D. W. Rice nämner bara en art och förtecknar de andra populationerna som underarter^[4].

En studie från 2014 beskriver populationen i Rio Araguaia i nordöstra Brasilien som självständig art, Inia araguaiaensis. I samma publikation behandlas även boliviensis som god art.^[5]

Artens yttre systematik är omstridd. Tidigare antogs att alla floddelfiner utvecklade sig likadant på grund av konvergent evolution. Efter nyare molekylärgenetiska undersökningar betraktar flera zoologer Amazondelfinen som en nära släkting till Laplatadelfinen och även till den troligen utdöda Asiatiska floddelfinen. De listas av dessa forskare i en gemensam familj, Iniidae. Vissa auktoriteter placerar amazondelfinen i överfamiljen Inioidea tillsammans med familjen Pontoporiidae.

Kännetecken

Amazondelfinen är mellan två och tre meter lång (i genomsnitt 2,3 m^[6]) och har ett klotformigt huvud med ett långt tryne. Färgen utvecklas från silvergrå hos unga djur till lätt rosa^[7] hos vuxna djur. Ögonen är rudimentära men används fortfarande. Speciellt för amazondelfinen är att den har hårväxt vid trynet som utgörs av styva borstar. Vikten ligger vanligen mellan 85 och 160 kilogram (sällan upp till 207 kg^[6]). Hannar är tydlig större än honor. Halskotorna är inte sammanvuxna som hos flera andra tandvalar och därför är halsen mera rörlig. Även leden i skuldran är inte sammanvuxen som hos andra valar. Ett annat särdrag är Amazonasdelfinens tanduppsättning, tänderna är inte likformiga utan de är tydligt bredare i nosens bakre delar. På så sätt har den förmågan att sönderslita större fiskar och byten med ett pansar.

Levnadssätt

Amazondelfinen lever mest ensam och den föredrar floder med låg vattenströmning, där den lever av fisk med en längd upp till 30 cm. Exemplar i fångenskap åt 4 till 5 kg fisk per dag. Under tider med mycket regn besöker Amazonasdelfinen även mindre vattendrag, insjöar och översvämmade skogar. Delfinens dyktid ligger mellan halvminuten och minuten och den hoppar inte så ofta som delfiner i havet. När arten hoppar kan kroppens tyngdpunkt ligga 125 cm ovanför vattenytan.^[8] För Amazonasdelfiner som hölls i fångenskap finns dokumentationer över stora hannar som var aggressiva mot mindre hannar samt honor men även om flockar med upp till 8 medlemmar utan fientliga beteenden.^[8]

Arten har små ögon men enligt en studie från 1966 är synen bra. Amazondelfinen hittar sina byten även genom ekolokalisering.^[8]

Hannar och honor är ibland rätt aggressiva under parningen. Det sker också många kopulationer, upp till 47 under 3,5 timmar. Efter ungefär 11 månaders dräktighet föds ett enda ungdjur vanligen mellan maj och juni. Kalven diar cirka ett år och efter ungefär 5 år är ungdjuret könsmoget.^[6]

Amazondelfinen och människor

Sagor och vidskepelse

Hos flera ursprungliga folkgrupper i Sydamerika finns berättelser som beskriver drunknade människor som förvandlas till floddelfiner. Dessa varelser har enligt myten förmåga att ibland komma till land och åter bli människor.

I folksagor från Rio Negro blir Amazondelfinen till en ung man i vita kläder och hatt som håller utkik efter unga flickor. Därför möts varje främmande ung man i början med vaksamhet. Sagorna berättar vidare att den unga mannen bedårar flickan och gör henne gravid.^[9] Sedan försvinner han på morgonen i floden. Det finns till och med födelseattest som nämner "Boto Cor de Rosa" som far.

Amazondelfiner i djurparker

I Aquarium de Valencia i Venezuela hålls för närvarande fem individer. De enda Amazondelfinerna utanför Sydamerika finns sedan 1975 i Zoo Duisburg. En individ dog 2006 när den var 40 år gammal. Just nu finns i Duisburg en enda individ kvar.

Hot

Arten dödas när den hamnar i fiskeredskap och den hotas även av dammbyggnader och andra förändringar av floderna. Sedan början av 2000-talet dödas flera individer för köttets skull som sedan används som bete för fiske. I ett cirka 11 000 km² stort område i Brasilien minskade populationen under de senaste 22 åren (räknad från 2018) med 70 procent. För hela utbredningsområdet antas värdet ligga på 50 procent. IUCN listar arten som starkt hotad (endangered).^[1]

Galleri

Storleksjämförelse mellan Amazondelfin och en medelstor människa
Duisburgs Amazondelfiner i juni 2006

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 6 augusti 2010. med följande källa:

^ [a b] da Silva, V., Trujillo, F., Martin, A., Zerbini, A.N., Crespo, E., Aliaga-Rossel, E. & Reeves, R. 2018 Inia geoffrensis . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 14 mars 2021.
^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Inia geoffrensis” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
^ Martínez-Agüero, M., S. Flores-Ramírez, and M. Ruiz-García (1 september 2006). ”First report of major histocompatibility complex class II loci from the Amazon pink river dolphin (genus Inia)”. Genetics and Molecular Research Hello "5" (3): ss. 421–431. PMID 17117356. Arkiverad från originalet den 26 september 2011. https://web.archive.org/web/20110926221735/http://www.funpecrp.com.br/gmr/year2006/vol3-5/pdf/gmr0202.pdf. Läst 13 september 2010.
^ Rice, D. W. (1998). Marine mammals of the world: systematics and distribution. Society of Marine Mammalogy Special Publication Number 4. sid. 231
^ Hrbek, Tomas; Silva, Vera Maria Ferreira da; Dutra, Nicole; Gravena, Waleska; Martin, Anthony R.; Farias, Izeni Pires (2014-01-22). ”A New Species of River Dolphin from Brazil or: How Little Do We Know Our Biodiversity” (på engelska). PLOS ONE 9 (1): sid. e83623. doi:10.1371/journal.pone.0083623. ISSN 1932-6203. PMID 24465386. PMC: PMC3898917. https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0083623. Läst 25 augusti 2022.
^ [a b c] Inia geoffrensis på Animal Diversity Web (engelska), besökt 13 september 2010.
^ Elisdotter, Mia (2011-06-08): "Rosa delfiner - det finns bara 30 kvar". alltomvetenskap.se. Läst 6 maj 2015.
^ [a b c] Ronald M. Nowak, red (1999). ”Amazon Dolphin” (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. sid. 904−907. ISBN 0-8018-5789-9
^ "Whales and Dolphins" Arkiverad 23 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine. på ancientspiral.com Arkiverad 10 april 2007 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Amazondelfin.
Bilder & media
Ytterligare engelskspråkiga informationer på Animal Diversity Web

[IUCN-1] [a b] da Silva, V., Trujillo, F., Martin, A., Zerbini, A.N., Crespo, E., Aliaga-Rossel, E. & Reeves, R. 2018 Inia geoffrensis . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 14 mars 2021.

[msw-2] Wilson & Reeder, red (2005). ”Inia geoffrensis” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4

[Martinez-Aguero-3] Martínez-Agüero, M., S. Flores-Ramírez, and M. Ruiz-García (1 september 2006). ”First report of major histocompatibility complex class II loci from the Amazon pink river dolphin (genus Inia)”. Genetics and Molecular Research Hello "5" (3): ss. 421–431. PMID 17117356. Arkiverad från originalet den 26 september 2011. https://web.archive.org/web/20110926221735/http://www.funpecrp.com.br/gmr/year2006/vol3-5/pdf/gmr0202.pdf. Läst 13 september 2010.

[Rice-4] Rice, D. W. (1998). Marine mammals of the world: systematics and distribution. Society of Marine Mammalogy Special Publication Number 4. sid. 231

[5] Hrbek, Tomas; Silva, Vera Maria Ferreira da; Dutra, Nicole; Gravena, Waleska; Martin, Anthony R.; Farias, Izeni Pires (2014-01-22). ”A New Species of River Dolphin from Brazil or: How Little Do We Know Our Biodiversity” (på engelska). PLOS ONE 9 (1): sid. e83623. doi:10.1371/journal.pone.0083623. ISSN 1932-6203. PMID 24465386. PMC: PMC3898917. https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0083623. Läst 25 augusti 2022.

[ADW-6] [a b c] Inia geoffrensis på Animal Diversity Web (engelska), besökt 13 september 2010.

[alltomvet-7] Elisdotter, Mia (2011-06-08): "Rosa delfiner - det finns bara 30 kvar". alltomvetenskap.se. Läst 6 maj 2015.

[Walkers1999-8] [a b c] Ronald M. Nowak, red (1999). ”Amazon Dolphin” (på engelska). Walker’s Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press. sid. 904−907. ISBN 0-8018-5789-9

[9] "Whales and Dolphins" Arkiverad 23 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine. på ancientspiral.com Arkiverad 10 april 2007 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

Navigation

Navigering

Temaportaler