Alvarsmalbi

Alvarsmalbi
(c) James Lindsey at Ecology of Commanster, CC BY-SA 3.0
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljVägbin
Halictidae
SläkteSmalbin
Lasioglossum
ArtAlvarsmalbi
Lasioglossum lativentre
Vetenskapligt namn
§ Lasioglossum lativentre
Auktor(Schenck, 1853)
Hitta fler artiklar om djur med

Alvarsmalbi (Lasioglossum lativentre) är en biart som först beskrevs av Schenck 1853.[1][2] Alvarsmalbi ingår i släktet smalbin och familjen vägbin.[3][1][2] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Beskrivning

Arten har svart grundfärg, gles hårväxt på mellankroppen och hårband i framkanterna på tergit[a] 2 och 3. Mittpå tergiterna kan dessa hårband ibland vara ihopväxta. Huvudet har endast svagt upphöjd clypeus (munsköld)[b] och panna. Hos hanen har munskölden en gul spets, samtidigt som överläppen[b] också är gul. Båda könen har gulbruna vingbaser. Kroppslängden är omkring 7 mm.[4]

Hagsmalbi (Lasioglossum quadrinotatum) är en förväxlingsart, men den skiljer sig genom att dess vingbaser är rent gula.[4]

Ekologi

Alvarsmalbiet är inte, som det svenska trivialnamnet kan antyda, begränsat till alvarmarker, utan det förekommer generellt på torr sandjord, gärna habitat som kännetecknas av störningar som sand- och grustag samt militära övningsfält. Gemensamt är att de bör ha god tillgång på foderväxter åt biet. Detta föredrar korgblommiga växter, i synnerhet fibblor, men anses ändå vara polylektiskt (det vill säga, det flyger till foderväxter från många olika familjer).[4]

Biet, som är solitärt[c], producerar två generationer: En som flyger under vår och tidig sommar, och som enbart består av honor, och en som innehåller både hanar och honor, och som flyger under sensommaren.[4]

Utbredning

Den globala utbredningen sträcker sig från Irland och Iberiska halvön i väst via Litauen och den grekiska ön Rhodos till Iran, i norr till södra Sverige.[5]

I Sverige förekommer alvarsmalbiet numera nästan enbart i den sydöstra delen från Skåne till Gotland.[4] Den 22 augusti 2023 gjordes dock ett fynd (rapporterat den 23 november 2023) av en hane i Hästenäs kyrkskog i Östergötland.[6]

I Finland förekommer arten inte.[7]

Status

Arten har länge varit rödlistad som nära hotad ("NT") i Sverige, men 2020 uppgraderades den till livskraftig ("LC"). Populationens minskning fortsätter emellertid; den är betraktad som utdöd i Jönköpings län, Stockholms län och större delen av Halland. Främsta orsakerna är igenväxning och i Jönköpings län även den ökande byggnationen.[8]

Kommentarer

  1. ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
  2. ^ [a b] Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
  3. ^ Ett solitärt bi har inga kaster som drottning, drönare eller arbetare, utan honan bär hela ansvaret för bobyggnad och omsorgen om avkomman. Motsatsen är (eu)social.

Källor

  1. ^ [a b] ”Lasioglossum lativentre (Schenck, 1853)” (på engelska). Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=758697#null. Läst 27 januari 2023. 
  2. ^ [a b] de Jong, Y. (2016). ”Lasioglossum lativentre (Schenck, 1853) | alvarsmalbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103159/details?lang=sv. Läst 27 januari 2023. 
  3. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (24 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/lasioglossum+lativentre/match/1. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ [a b c d e] ”Lasioglossum lativentre Alvarsmalbi”. Artfakta. Artdatabanken. 2020. http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/103159. Läst 27 januari 2021. 
  5. ^ Kemp, J.R., Michez, D., Nieto, A. & Pauly, A. 2013 Lasioglossum lativentre . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 27 januari 2023.
  6. ^ ”Alvarsmalbi Lasioglossum lativentre”. Artdatabankens fyndkartor. Artdatabanken. 23 november 2023. https://fyndkartor.artfakta.se/details/urn:lsid:artportalen.se:sighting:113375031. Läst 4 januari 2024. 
  7. ^ Juho Paukkunen (2019). ”Smalbin – Lasioglossum”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204356. Läst 27 januari 2023. 
  8. ^ Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Stenmark, M. et al. (2020, 2023). ”Alvarsmalbi Lasioglossum lativentre”. Naturvård. Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/lasioglossum-lativentre-103159. Läst 27 januari 2023. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats