Alvar Granström

Alvar Granström
FödelsenamnAlvar Herbert Granström
Född24 augusti 1907
Nederkalix församling, Norrbottens län, Sverige Sverige
Död18 november 2000 (93 år)
Nacka församling, Stockholms län, Sverige Sverige
Konstnärskap
FältKostymtecknare, textilkonstnär
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Alvar Herbert Granström, född 24 augusti 1907 i Nederkalix församling, död 18 november 2000 i Nacka församling, var en svensk kostymtecknare och textildesigner.

Biografi

Efter studentexamen i Luleå studerade Granström litteraturhistoria och musikhistoria vid Stockholms högskola. Han genomgick Leon Welamsons konstskola och Tillskärarakademien samt började sedan på Operans kostymateljé som elev till John Jon-And. Han debuterade som kostymtecknare vid en uppvisning på Sven Tropps balettskola 1936.[1] I mer än 40 år gjorde han kostymer till produktioner på Kungliga Teatern, Dramatiska teatern och andra scener samt för film. Han samarbetade med bland andra Per-Axel Branner, Olof Molander, Göran Gentele, Birgit Cullberg, Ivo Cramér, Arne Mattsson och Karl Gerhard.

Därutöver designade han textilier och gjorde liturgiska arbeten för Atelier Libraria och Märtha Gahn. Granström är representerad vid bland annat Nationalmuseum[2].

År 1988 utgav han boken Balett och kostym, som använts som lärobok inom dansutbildningen, och 1990 Kvinnor och krinoliner. 1992 utkom hans öppenhjärtiga memoarbok Bara en kostymtecknare.

Alvar Granström var kusin till konstnären Gösta Granström.

Bibliografi

  • Balett och kostym. Stockholm: Carlsson. 1988. Libris 7665805. ISBN 91-7798-203-7 
  • Kvinnor och krinoliner: en mode- och sedeskildring från krinolinmodets tid. Stockholm: Carlsson. 1990. Libris 7665968. ISBN 91-7798-381-5 
  • Bara en kostymtecknare. Stockholm: Carlsson. 1992. Libris 7666146. ISBN 91-7798-569-9 

Filmografi

Kostym

Roller

Teater

Scenografi och kostym

ÅrProduktionUpphovsmänRegiTeaterNoter
1936Fruar på vift
Le donne di buon umore
Domenico Scarlatti och Carlo GoldoniJulian AlgoKungliga OperanKostym
1937Casanova
Riccardo Pick-Mangiagalli och Giuseppe AdamiJulian AlgoKungliga OperanKostym
1949Kiki
André PicardMartha LundholmVasateaternScenografi[3]
1947Brigadoon
Alan Jay Lerner och Frederick Loewe
Översättning Eva Tisell
Per-Axel BrannerOscarsteaternKostym[4]
1953De tre musketörerna
Les trois Mousqetaires
Hans GrossmanBirgit CullbergKungliga OperanKostym
Medea
Béla BartókBirgit CullbergKungliga OperanKostym
1956Ett dockhem
Et dukkehjem
Henrik IbsenPer-Axel BrannerRiksteaternScenografi[5]
En midsommarnattsdröm
A midsummer night's dream
Dag Wirén och William ShakespeareAlf SjöbergKungliga OperanKostym
1958Magister Bläckstadius
August BlancheElse FisherRiksteaternKostym och scenografi[6]
1959Orfeus Nilsson, revy
Gösta Bernhard och Stig BergendorffGösta Bernhard
Olof Thunberg
BlancheteaternKostym[7]
1961Ursäkta handsken, revy
Karl GerhardTage DanielssonIdéonteaternKostym[8]
Pastoral
Lars-Erik LarssonBjörn HolmgrenKungliga OperanKostym och scenografi
1963Lås in Era döttrar[9]
Lock up your daughters
Laurie Johnson, Lionel Bart och Bernard Miles
Översättning Stig Ahlgren
Ivo CramérOscarsteaternKostym[10]
Min syster och jag
Meine Schwester und ich
Ralph Benatzky
Översättning Gösta Rybrant
Jackie SödermanNorrköping-Linköping stadsteaterKostym
1965Figaros bröllop
Le Mariage de Figaro ou La folie journée
Pierre de Beaumarchais
Översättning Allan Bergstrand
Lars Gerhard NorbergNorrköping-Linköping stadsteaterKostym och scenografi
1969CabaretJohn Kander, Fred Ebb och Joe Masteroff
Översättning Agneta Ginsburg och Bertil Norström
John ZachariasNorrköping-Linköping stadsteaterKostym
Kiss Me, Kate
Cole Porter, Samuel Spewack och Bella SpewackBo ForsbergRiksteatern[11]Kostym
1970Vi är alla lika
Kvällssol, Shadow of the evening
Pojke på delfin, Come into the garden, Maud
Noël Coward
Översättning Per-Axel Branner
Per-Axel BrannerMaximteaternKostym[12]
1971LavendelWalentin ChorellBertil NorströmNorrköping-Linköping stadsteaterKostym och scenografi
1972Den förgyllda lergökenEmil NorlanderBertil NorströmNorrköping-Linköping stadsteaterKostym och scenografi
Hoppsan i sängen
Ray Cooney och John Chapman
Översättning Torsten Ehrenmark
John ZachariasNorrköping-Linköping stadsteaterKostym och scenografi
1973Gustav IIIAugust StrindbergMimi PollakNorrköping-Linköping stadsteaterKostym och scenografi
1975En tallrik ärtsoppa
Ralph LundstenIvo CramérCramérbalettenScenografi[13]
Bältespännarna
Henny MürerCramérbalettenScenografi[13]
1978Extravaganza
Dmitrij SjostakovitjJeremy Leslie-SpinksKungliga OperanKostym

Referenser

Noter

  1. ^ ”Teater, Musik, Film”. Dagens Nyheter: s. 10. 25 april 1936. https://arkivet.dn.se/tidning/1936-04-25/111/10. Läst 21 juli 2018. 
  2. ^ Nationalmuseum
  3. ^ Jan Olof Olsson (19 februari 1949). ”Teater Musik Film: 'Kiki' på Vasan”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1949-02-19/48/7. Läst 16 april 2016. 
  4. ^ ”Brigadoon”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25006&pos=14. Läst 3 juni 2015. 
  5. ^ ”Riksteatern repeterar”. Dagens Nyheter: s. 10. 5 januari 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-01-05/4/10. Läst 22 augusti 2015. 
  6. ^ ”Bläckstadius på turné”. Dagens Nyheter: s. 15. 14 februari 1958. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-02-14/43/15. Läst 2 maj 2021. 
  7. ^ ”Premiärdags på Blanche”. Dagens Nyheter: s. 15. 19 mars 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-03-19/76/15. Läst 4 september 2020. 
  8. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 46. 14 april 1961. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-04-14/100/46. Läst 21 januari 2016. 
  9. ^ Folke Hähnel (22 februari 1963). ”Oscars: Sedesam våldtäktsmusical”. Dagens Nyheter: s. 18. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1963-02-22/52/18. Läst 31 augusti 2015. 
  10. ^ ”Lås in Era döttrar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25693&pos=92. Läst 26 juni 2015. 
  11. ^ Barbro Hähnel (23 juli 1969). ”Berit Carlberg praktfull i ojämn 'Kiss me, Kate'”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-07-23/196/8. Läst 18 juli 2018. 
  12. ^ Bengt Jahnsson (23 oktober 1970). ”Trion på Maxim är skicklig men Coward var bättre förr”. Dagens Nyheter: s. 21. http://arkivet.dn.se/tidning/1970-10-23/288/21. Läst 30 oktober 2016. 
  13. ^ [a b] Erik Näslund (18 februari 1975). ”Carmérbaletten: En förändring måste komma!”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1975-02-18/47/16. Läst 21 juli 2018. 

Källor

Media som används på denna webbplats