Alva Myrdal

Alva Myrdal Mottagare av Nobels fredspris 1982

Alva Myrdal på socialdemokraternas valmarknad i Sveaparken i Tierp 1968.

Sveriges nedrustningsminister
Kyrkominister 1969-1973
Tid i befattningen
28 december 1966–3 november 1973
StatsministerTage Erlander
Olof Palme
FöreträdareUlla Lindström
EfterträdareGertrud Sigurdsen

Mandatperiod
1962–1970

Född31 januari 1902
Uppsala
Död1 februari 1986 (84 år)
Danderyd
GravplatsMinneslunden Norra begravningsplatsen[1][2]
kartor
Politiskt partiSocialdemokraterna
YrkePolitiker och diplomat
MakeGunnar Myrdal

Alva Myrdal, född Reimer den 31 januari 1902 i Uppsala, död 1 februari 1986 i Danderyd, var en svensk socialdemokratisk politiker och diplomat. Hon var statsråd 1966–1973 samt mottog Nobels fredspris år 1982 (delat med Alfonso García Robles, Mexiko).

Biografi

Uppväxt och studietid

Alva Myrdal växte upp som första barnet i en relativt välbeställd familj som dotter till byggmästaren Albert Reimer (1876–1943) och Lowa Jonsson (1877–1943). Hon hade fyra syskon: Rut (1904–1959), Folke (1906–1977), Maj (1909–1941) och Stig (1912–1977). Fadern var socialist och modern liberal. De höll sig även med två dagliga tidningar. Under hennes uppväxt flyttade familjen runt till olika platser. De var bosatta i bland annat Eskilstuna, Älvsjö och Stockholm. Hennes akademiska studier innefattade psykologi och familjesociologi. Hon avlade filosofie kandidatexamen i Stockholm 1924.

1929 fick Alva och maken Gunnar Myrdal möjligheter att resa till USA som Rockefellerstipendiater. Under ett år fick Alva då tillfälle att ytterligare fördjupa sina studier i psykologi, pedagogik och sociologi. Hon fick speciellt chans att vidga sina kunskaper i barnpedagogik. Iakttagelsen av de stora sociala och ekonomiska klyftorna i USA, ledde också till ett ökat politiskt engagemang - "radikal" blev den benämning hon och Gunnar kom att använda för att beskriva deras gemensamma politiska åskådning. Sedan flyttade de till Genève för fortsatta studier, där de också kom att studera den befolkningsminskning som oroade många européer under mellankrigstiden.

Familjepolitik och befolkningsfrågan

Omslag till Kris i befolkningsfrågan, 1935.
Villa Myrdal, uppförd 1937 för paret Myrdal efter ritningar av arkitekt Sven Markelius.

Alva och Gunnar Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan från år 1934 är en av 1900-talets mest omtalade inhemska politiska skrifter. I denna bok framförs bland annat vikten av att ansvaret för barns fostran delas mellan föräldrar och samhället genom utbildade barnpedagoger.

Alva var starkt kritisk till utvecklingen inom verksamheten för förskolebarn i Sverige. Därför publicerade hon boken Stadsbarn (1935) där hon presenterade idéer om en ny reformerad svensk förskola, byggd på modern barnpsykologi. Hon menade att dåtidens barnomsorg - barnkrubban och barnträdgårdarna - båda var bristfälliga. Barnkrubban var en slags fattighjälp och barnträdgården en lyxbetonad skolform för att förbereda till privatskolor. Hon betonade att det stod materiella hinder i vägen för en bra fostran. Därför behövdes det sociala och ekonomiska reformer. Alva ville förena barnträdgården och barnkrubban i en "storbarnkammare", gärna förlagd i ett HSB-hus (för stadsbarn). Vid denna tid fanns det en strid mellan de som förespråkade en "auktoritär" barnuppfostran och de som föredrog en "fri" barnuppfostran. Hon delade kritiken mot den auktoritära synen men hävdade samtidigt att de som förespråkade en fri uppfostran inte hade något alternativ. I Alvas lösning blev "samarbete" mellan uppfostraren och den som ska uppfostras ett nyckelbegrepp.

Ett år senare fick hon möjlighet att gå från teori till praktik. Alva blev då rektor för Socialpedagogiska Seminariet som hon var med och grundade 1936. Där arbetade hon själv som lärare med utbildning av just förskollärarna. Alva menade att man dittills inte tagit tillräcklig hänsyn till den senaste pedagogiska forskningen i förskollärarutbildningen. Alltså sökte hennes utbildning integrera de nya forskningsrönen inom barnpsykologin i undervisningen. Även samhällskunskap betonades, liksom kvinnornas personliga utveckling.

Alva Myrdal deltog aktivt i planeringen av den villa, Villa Myrdal, som byggdes i två plan på Nyängsvägen 155 i Stora Mossen i Bromma. De var arkitekten Sven Markelius, som var god vän med Alva och Gunar Myrdal, och som år 1937 ritade villan.

År 1938 reste Alva och Gunnar Myrdal till USA. Alva publicerade under tiden i USA boken Nation and Family (1941) som handlade om den svenska familje- och befolkningspolitiken. Under andra världskriget var hon också periodvis bosatt i Sverige.

Tiden efter andra världskriget – karriären tar fart

Alva Myrdal i samtal med Sune Lindström på svenska ambassaden i New Delhi, 1950-tal.

Efter kriget medverkade Alva i flera socialpolitiska utredningar. Hon deltog i 1940 års Skolkommission som senare utmynnade i ett förslag om en nioårig obligatorisk grundskola, alltså det nuvarande systemet. Alva Myrdal blev under efterkrigstiden också alltmer involverad i internationella frågor. Hon var 1949–1950 chef för FN:s avdelning för sociala frågor. Från 1951 till 1955 var hon chef för Unescos socialvetenskapliga avdelning - den första kvinna att inneha så höga positioner inom FN. Sedan blev hon Sveriges ambassadör i Indien 1956–1961. Efter det valdes hon in som riksdagsledamot 1962–1970, för socialdemokratiska arbetarpartiet (första kammaren). Efter Ulla Lindströms avgång som statsråd 1966 utsågs hon till konsultativt statsråd i utrikesdepartementet med ansvar för nedrustningsfrågor. År 1969 utsågs hon även till kyrkominister efter Olof Palme eftersom inget av statsråden i utbildningsdepartementet, Ingvar Carlsson och Sven Moberg, var medlemmar i Svenska kyrkan.

(c) Bundesarchiv, B 145 Bild-F032575-0030 / Gräfingholt, Detlef / CC-BY-SA 3.0
Alva Myrdal i Frankfurt när hon tog emot tyska bokhandelns fredspris 1970.

Alva Myrdal blev 1961 medarbetare till dåvarande utrikesminister Östen Undén med ansvar för nedrustningsfrågor. Åren 19621973 var hon ordförande i den svenska delegationen vid nedrustningskonferensen i Genève. I samarbete med andra alliansfria stater arbetade hon där mot supermakternas kapprustning. Hon redovisade detta i sin uppmärksammade bok Spelet om nedrustningen från år 1973. Alva Myrdal var även senare en aktiv opinionsbildare för fred och mot kärnvapenrustningen: "Det är inte människovärdigt att ge upp", sa hon. Alva Myrdal utnämndes till filosofie hedersdoktor vid Göteborgs universitet 1975.

Hon tog även ställning mot kärnkraft i folkomröstningen 1980. Inte minst bottnade detta i kärnkraftens samband med kärnvapenspridning. Hennes engagemang för fred ledde till att hon tilldelades Nobels fredspris år 1982.

Kvinnors frigörelse

Alva Myrdal vid ett av Yrkeskvinnornas möte med bland annat doktor Viveka Lagerkrantz och arkitekterna Sune Lindström och Göran Sidenbladh 1951.

Alva Myrdal engagerade sig starkt i debatten om kvinnors frigörelse. Hon ville skapa ett samhälle där kvinnor kunde delta på lika villkor i arbetslivet och där männen skulle delta i hemarbetet. Hon menade att ett sådant samhälle också skulle vara till gagn för barnen. Alva medverkade i internationella organisationer för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) och Yrkeskvinnors klubbars riksförbund (IFBP, International Federation of Business and Professional Women) och för kvinnor inom universitetsvärlden, IFUW (International Federation of University Women). Ett exempel på hennes inlägg i debatten om jämställdhet är boken Kvinnans två roller från år 1957.

Familj

Alva Myrdal gifte sig 1924 med Gunnar Myrdal. Hon var mor till Jan Myrdal, Sissela Bok och Kaj Fölster samt mormor till bland andra Stefan Fölster; samt farmor till Janken och Eva Myrdal

Eftermäle

Alva Myrdals död 1986, dagen efter att hon fyllt 84, uppmärksammades mycket i media. Hon hade då blivit allmänt respekterad främst som en förkämpe för kärnvapennedrustning, men också för sina insatser för kvinnorörelsen. Dåvarande statsministern Olof Palme höll tal vid hennes begravning i Storkyrkan i Stockholm. Begravningen följdes av en stor fredsdemonstration till hennes minne.

Alva Myrdal är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[3] .

Bibliografi (urval)

  • 1932 – "Kollektiv bostadsform". Ingår i: Tiden, Nr 10, 3 dec. 1932, s. 601-608.
  • 1933 – "Kollektivhuset. En orientering". Ingår i: Hertha, nr. 1, 1933, s. 9-11.
  • 1933 – "Vem skall försörja barnen?" Ingår i: Tidevarvet, nr. 31, 1933, s. 2-3.
  • 1933 – "Barnförsörjningen" (Del I, II, III) Ingår i: Tidevarvet, nr. 34-36, 1933.
  • 1934 – "Uppfostran till 'äkta quinnlighet'" Ingår i: Idun, nr 8, 1934.
  • 1934 – Kris i befolkningsfrågan (tillsammans med Gunnar Myrdal). Stockholm : Bonniers
  • 1935 – Stadsbarn : en bok om deras fostran i storbarnkammare. Stockholm : Kooperativa förbundets bokförlag
  • 1936 – Riktiga leksaker. Stockholm : Kooperativa förbundets bokförlag
  • 1936 – "Bostadens betydelse ur psykologisk och socialmoralisk synpunkt". Ingår i: SOU 1935:2 : Betänkande med förslag rörande lån och årliga bidrag av statsmedel för främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer. Stockholm, 1935, s. 191-196.
  • 1936 – "Barnantalets familjepsykologiska betydelse". Ingår i: SOU 1936:59 : Betänkande i sexualfrågan. Stockholm, 1936, s. 183-195.
  • 1936 – "Föräldrafostrans socialpedagogiska uppgifter och organisation". Ibid, s. 442—452
  • 1936 – "Fostran till frihet, kritik och kulturkamp" Ingår i: Kulturfront, nr 1, s 64-70.
  • 1937 – "Sociala, ekonomiska och organisatoriska synpunkter på den gemensamma småbarnsfostran". Ingår i: Småbarnsfostran : Föredrag av Elsa Köhler, A.Lichtenstein, Ellen Moberg, Alva Myrdal. Stockholm : Kooperativa förbundets bokförlag
  • 1938 – "Vart tar pappa vägen?". Ingår i: Idun, nr 37, 1938.
  • 1938 – Kvinnan, familjen och samhället. Stockholm : Kooperativa förbundets bokförlag
  • 1941 – Kontakt med Amerika (tillsammans med Gunnar Myrdal). Stockholm : Bonniers
  • 1941 – Nation and Family. New York : Harper and Brothers
  • 1942 – Stickprov på Storbritannien. Stockholm : Bonniers
  • 1943 – "Antisemitism är sjukdom". Ingår i: Judisk tidskrift, nr 4, 1943, s. 112-115.
  • 1944 – Efterkrigsplanering. Stockholm : Informationsbyrån Mellanfolkligt samarbete för fred och Världssamling för fred, Svenska kommittén
  • 1944 – Folk och familj. Stockholm : Kooperativa förbundets bokförlag
  • 1944 – Kommentarer. Stockholm : Bonniers
  • 1949 – Are we too many? (tillsammans med P. Vincent). London : Bureau of Current Affairs
  • 1955 – America's Role in International Social Welfare (tillsammans med Arthur J. Altmeyer & Dean Rusk). New York : Columbia University Press
  • 1957 – Kvinnans två roller (tillsammans med Viola Klein). Stockholm : Tiden
  • 1961 – Vårt ansvar för de fattiga folken : utvecklingsproblem i social närbild. Stockholm : Rabén & Sjögren
  • 1965 – Nedrustning – realitet eller utopi. Stockholm : Centralförb. Folk och försvar
  • 1973 – Spelet om nedrustningen. Stockholm, Internationella studier
  • 1975 – Den största felräkningen : kapprustningen i världen. Göteborg : Göteborgs universitet, Informationssekretariatet
  • 1977 – Jämlikhetens villkor : ett manifest. Solna : Pogo press
  • 1982 – Förskolan – 80-talets viktigaste skola. Stockholm : Tiden
  • 2002 – "Något kan man väl göra" Texter 1932 - 1982, i urval av Cecilia Åse och Yvonne Hirdman, med inledning av Yvonne Hirdman. Stockholm : Carlssons

Biografi (urval)

  • Bok, Sissela (1987). Alva : ett kvinnoliv. Stockholm: Bonniers
  • Carlson, Allan Constantine (1990). The Swedish experiment in family politics : the Myrdals and the interwar population crisis. New Brunswick, N.J.: Transaction
  • Etzemüller, Thomas (2014). Alva and Gunnar Myrdal : Social Engineering in the Modern World. Lanham, MD: Lexington Books
  • Gröning, Lotta (2006). Kvinnans plats : min bok om Alva Myrdal. Stockholm: Bonniers
  • Hederberg, Hans (2004). Sanningen, inget annat än sanningen : sex decennier ur Alva & Gunnar Myrdals liv. Stockholm: Atlantis
  • Herz, Ulrich [red.] (1971). Alva och Gunnar Myrdal i fredens tjänst. Stockholm: Rabén & Sjögren
  • Hirdman, Yvonne (2006). Det tänkande hjärtat : boken om Alva Myrdal. Stockholm: Ordfront
  • Lindholm, Margareta (1992). Elin Wägner och Alva Myrdal : en dialog om kvinnorna och samhället. Göteborg: Anamma
  • Myrdal, Alva; Myrdal, Gunnar (2003). De blå kuverten : kärleksbreven juli 1919 - augusti 1920. Skrifter från Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, 1652-0084 ; 1. Hedemora: Gidlunds i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibl.
  • Nilsson, Jan Olof (1994). Alva Myrdal : en virvel i den moderna strömmen. Eslöv: Symposion, 1994
  • Sigurdson, Ola (2000). Den lyckliga filosofin : etik och politik hos Hägerström, Tingsten, makarna Myrdal och Hedenius. Eslöv: Symposion
  • Terling, Barbro (1987). Alva Myrdal : kommenterad bibliografi. Stockholm: Alva och Gunnar Myrdals stiftelse
  • Vinterhed, Kerstin (2003). Kärlek i tjugonde seklet : en biografi över Alva och Gunnar Myrdal. Stockholm: Atlas
  • Wisselgren, Per (2006). Regulating the science-policy boundary : the Myrdals and the Swedish tradition of governmental commissions. Stella (Uppsala), 1650-2272 ; 31. Uppsala: Avdelningen för vetenskapshistoria, Uppsala universitet
  • Åkerman, Brita; Pehrsson, Kajsa (1997). Alva Myrdal : från storbarnkammare till fredspris. Stockholm: Cordia

Referenser

Noter

  1. ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 28 mars 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Myrdal, Alva, Svenskagravar.se, läs online, läst: 10 april 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Hitta graven Minneslunden

Vidare läsning

Externa länkar

Företrädare:
Ulla Lindström
biståndsfrågor
Sveriges konsultativa statsråd
nedrustnings- och kyrkominister
1966–1973
Efterträdare:
Gertrud Sigurdsen
biståndsfrågor


Media som används på denna webbplats

Nobel prize medal.svg
Författare/Upphovsman: User:Gusme (it:Utente:Gusme), Licens: CC BY-SA 3.0
Vector image of the Nobel prize medal
Bundesarchiv B 145 Bild-F032575-0030, Frankfurt, Friedenspreis des Deutschen Buchhandels.jpg
(c) Bundesarchiv, B 145 Bild-F032575-0030 / Gräfingholt, Detlef / CC-BY-SA 3.0
Det tyska riksarkivet (Bundesarchiv) använder ofta originalbeskrivningen på sina bilder. Det kan förekomma att dessa texter är felaktiga, tendentiösa, föråldrade eller politiskt extrema.
Verleihung des Friedenspreis des Börsenvereins des Deutschen Buchhandels an Gunner und Alva Myrdal (Schweden) in Anwesenheit von Bundespräsident Heinemann in der Frankfurter Paulskirche
Nobelmedalj.svg
Författare/Upphovsman: Namkrap, Licens: CC BY-SA 4.0
Nobelmedalj
Villa Myrdal 1937c.jpg
Alva och Gunnar Myrdals villa i Bromma, Stockholm. Arkitekt Sven Markelius 1937
Kris i befolkningsfrågan folkupplaga.djvu
Författare/Upphovsman:
Alva Myrdal & Gunnar Myrdal
, Licens: CC BY-SA 2.5 se
The work has been released under CC-by-SA by the copyright holder the City of Stockholm.
ARB-Alva-Myrdal.jpg
Alva Myrdal på socialdemokraternas valmarknad i Sveaparken i Tierp 1968
Lindström Myrdal.jpg
Sune Lindström och Alva Myrdal i ambassaden i New Deli
Delegates-in-conversation-at-the-Professional-Womens-club-evning-391755297563.jpg
Fil.lic. Edmund Dahlström, arkitekt Sune Lindström, doktor Viveka Lagerkrantz, fru Alva Myrdal och arkitekt Göran Sidenbladh.
Ja, detta var några av de synpunkter som kom fram vid Yrkeskvinnornas första klubbafton för säsongen, vars diskussionsprogram fått den tillspetsade formuleringen "Leva och dö kring Stureplan eller i Söderort". Inledare var arkitekterna Sune Lindström och Göran Sidenbladh samt sociologen fil.lic. Edmund Dahlström och ämnet hade lockat en talrik församling till Grands spegelsal.