Aluminiumjodid
Aluminiumjodid | |
Systematiskt namn | Aluminium(III)trijodid |
---|---|
Kemisk formel | AlI3 |
Molmassa | 407,69495 (vattenfritt) 515,786 (hexahydrat)[1] g/mol |
Utseende | färglös solid, föroreningar av jod färgar den ofta brun |
CAS-nummer | 7784-23-8 |
SMILES | [Al+3].[I-].[I-].[I-] |
Egenskaper | |
Densitet | 3,98[1] g/cm³ |
Löslighet (vatten) | mycket löslig, partiell hydrolys |
Smältpunkt | 188,28 (vattenfri) 185 (hexahydrat)[1][2] °C |
Kokpunkt | 382 °C |
Faror | |
Huvudfara | |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Aluminiumjodid är en kemisk förening av aluminium och jod (kemisk formel AlI3). Den framställs genom reaktion mellan metallisk aluminium och vätejodid.[3]
Hexahydratet erhålles från en reaktion mellan metallisk aluminium eller aluminiumhydroxid med vätejodid eller hydrojodsyra. Liksom den besläktade kloriden och bromiden, är AlI3 en stark Lewissyra och kommer att absorbera vatten från atmosfären. Det används som ett reagens för klyvning av vissa typer av C-O- och N-O-bindningar. Det klyver aryletrar och deoxiderar epoxider.[4]
Struktur
Solid AlI3 är dimerisk, bestående av Al2I6, liknande den för AlBr3.[5] Strukturen hos monomera och dimeriska former har karakteriserats i gasfasen.[6] Monomeren, AlI3, är trigonal plan med en bindningslängd på 2,448(6) Å, och den överbryggade dimeren, Al2I6, vid 430 K är en liknande Al2Cl6 och Al2Br6 med Al−I-bindningslängder på 2,456(6) Å (terminal) och 2,670(8) Å (överbryggning). Dimer beskrivs som skiva med en jämviktsgeometri på D2h.
Aluminium(I)jodid
Namnet "aluminiumjodid" antas allmänt beskriva trijodiden eller dess dimer. Faktum är att en monojodid också har en roll i Al-I-systemet, även om föreningen AlI är instabil vid rumstemperatur i förhållande till trijodiden:[7]
Ett illustrativt derivat av aluminiummonodid är den cykliska addukten bildad med trietylamin, Al4I4(NEt3)4.
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Allodynia, 9 december 2021.
Noter
- ^ [a b c] Haynes, William M., red (2011). CRC Handbook of Chemistry and Physics (92nd ed.). Boca Raton (FL): CRC Press. ISBN 1439855110.
- ^ Perry, Dale L. (19 April 2016). Handbook of Inorganic Compounds, Second Edition. CRC Press. Sid. 8. ISBN 978-1-4398-1462-8. https://books.google.com/books?id=SFD30BvPBhoC&pg=PA8.
- ^ Watt, George W; Hall, James L; Taylor, William Lloyd; Kleinberg, Jacob (1953). ”Aluminum Iodide”. Inorganic Syntheses. Inorganic Syntheses. "4". Sid. 117–119. doi: . ISBN 9780470132357.
- ^ Gugelchuk, M. (2004). ”Aluminum Iodide”. i L. Paquette. Encyclopedia of Reagents for Organic Synthesis. New York: J. Wiley & Sons. doi: . ISBN 0471936235.
- ^ Troyanov, Sergey I.; Krahl, Thoralf; Kemnitz, Erhard (2004). ”Crystal structures of GaX3(X= Cl, Br, I) and AlI3”. Zeitschrift für Kristallographie 219 (2–2004): sid. 88–92. doi: .
- ^ Hargittai, Magdolna; Réffy, Balázs; Kolonits, Mária (2006). ”An Intricate Molecule: Aluminum Triiodide. Molecular Structure of AlI3and Al2I6 from Electron Diffraction and Computation”. The Journal of Physical Chemistry A 110 (10): sid. 3770–3777. doi: . PMID 16526661.
- ^ Dohmeier, C.; Loos, D.; Schnöckel, H. (1996). ”Aluminum(I) and Gallium(I) Compounds: Syntheses, Structures, and Reactions”. Angewandte Chemie International Edition 35 (2): sid. 129–149. doi: .
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Aluminiumjodid.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Petrovskyz, Licens: CC BY-SA 4.0
Experiment showing a direct synthesis of aluminum iodide. Few drops of water are added to a homogenised mixture of aluminum powder and powdered iodine. After short time (an induction period) a vigorous reaction occurs followed by emission of intense colored vapors. The purple vapours are due to evaporation of iodine as a consequence of increased temperature of the system, and the brown ones are probably due to smoke of an adduct of the reaction product with excess of iodine. The exoenergetic reaction 2Al(s) + 3I2(s) = 2AlI3(s) is at the origin of the phenomenon observed.
Planned and performed by Marina Stojanovska, Miha Bukleski and Vladimir Petruševski, Department of Chemistry, FNSM, Ss. Cyril and Methodius University, Skopje, Macedonia.