Alternativt skyddsbehövande

Alternativt skyddsbehövande, eller subsidiärt skyddsbehövande, är en kategori av skyddsbehövande som har rätt till asyl inom Europeiska unionen i enlighet med skyddsgrundsdirektivet.[1] En asylsökande kan erhålla status som alternativt skyddsbehövande om han eller hon löper en verklig risk att lida allvarlig skada vid återsändande till sitt ursprungsland, men inte uppfyller kraven för att betraktas som flykting.[2]

Med allvarlig skada avses[2][3]

  • dödsstraff eller avrättning, eller
  • tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller
  • allvarligt och personligt hot mot en civilperson på grund av urskillningslöst våld till följd av en väpnad konflikt.

En person kan förvägras status som alternativt skyddsbehövande om det föreligger synnerliga skäl för att anse att personen i fråga till exempel har förövat ett grovt brott.[2]

Beviljande av asyl för alternativt skyddsbehövande innebär en internationell skyddsstatusförklaring som grundar sig på skyddsgrundsdirektivet.[4] Medlemsstaterna får återkalla, upphäva eller vägra att förnya skyddsstatusen om personen i fråga inte längre uppfyller kraven för att betraktas som alternativt skyddsbehövande.[1]

Under 2019 beviljades totalt 295 785 asylansökningar inom Europeiska unionen, varav 82 070 (27,7 procent) som alternativt skyddsbehövande, 141 055 (47,7 procent) som flyktingar och 72 660 (24,6 procent) av humanitära skäl.[5]

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] ”Kapitel VI i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet”. EUT L 337, 20.12.2011, s. 18–19. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32011L0095. 
  2. ^ [a b c] ”Kapitel V i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet”. EUT L 337, 20.12.2011, s. 18. EUR-Lex. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32011L0095. 
  3. ^ ”Asyl­regler”. Migrationsverket. 23 februari 2021. https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Att-ansoka-om-asyl/Asylregler.html. Läst 25 april 2021. 
  4. ^ ”Skydds­status”. Migrationsverket. 21 januari 2021. https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Efter-beslut/Om-du-far-stanna/Skyddsstatus.html. Läst 25 april 2021. 
  5. ^ ”EU granted protection to almost 300 000 asylum seekers in 2019” (på engelska). Eurostat. 27 april 2020. https://ec.europa.eu/eurostat/documents/2995521/10774018/3-27042020-AP-EN.pdf/b8a85589-ab49-fdef-c8c0-b06c0f3db5e6. Läst 25 april 2021. 
Europeiska flagganEU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.

Media som används på denna webbplats

Flag of Europe.svg
The Flag of Europe is the flag and emblem of the European Union (EU) and Council of Europe (CoE). It consists of a circle of 12 golden (yellow) stars on a blue background. It was created in 1955 by the CoE and adopted by the EU, then the European Communities, in the 1980s.

The CoE and EU are distinct in membership and nature. The CoE is a 47-member international organisation dealing with human rights and rule of law, while the EU is a quasi-federal union of 27 states focused on economic integration and political cooperation. Today, the flag is mostly associated with the latter.

It was the intention of the CoE that the flag should come to represent Europe as a whole, and since its adoption the membership of the CoE covers nearly the entire continent. This is why the EU adopted the same flag. The flag has been used to represent Europe in sporting events and as a pro-democracy banner outside the Union.