Alterering

I det här exemplet innehåller det tredje ackordet (F♯°7) en högaltererad ton (fiss) och en lågaltererad ton (ess).

Alterering eller alteration (från franskans altération – 'förändring') är en musikterm som betecknar en kromatisk höjning eller sänkning av en ton.^[1] En ton som är höjd ett halvt tonsteg kallas högaltererad medan en ton som är sänkt ett halvt tonsteg kallas lågaltererad. I sin mest korrekta betydelse används termen endast om sådana förändringar i diatoniska skalsystem och dessutom om sådana förändringar som (i ett harmoniskt sammanhang) inte påverkar den grundläggande funktionen hos den harmoni där den altererade tonen ingår. Alterering används ofta i musik från den romantiska perioden, ofta för att öka antalet ledtoner mellan olika harmonier, och används på ett liknande vis i vissa jazzidiom.