Almarestäkets borg

Ruinhögen efter Biskoparnas borg, 2013.

Almarestäkets borg eller Sankt Eriks borg är en medeltida borgruin på Stäketsholmen, en del av nuvarande Stäksön vid Stäksundet i Upplands-Bro kommun i Stockholms län. Anläggningen är namngiven efter Erik den helige och var en gång en av Sveriges starkaste och mest omtalade borgar.[1] Almarestäkets borg är en fornlämning.[2]

Historik

Borgruinen i Suecia-verket, 1690-talet.
Vägvisare till borgen.

En borg byggdes redan under 1100-talet på Stäketsholmen och fungerade som försvarsanläggning för städerna Sigtuna och Uppsala. Här gick en viktig vattenled mellan Stockholm och Uppsala och den som hade kontroll över vattenvägarna hade även kontroll över riket. Under hela medeltiden pågick en ständig dragkamp mellan kungen och kyrkan om vem som fick styra över borgen.[1]

Borgen nämndes första gången i slutet av 1300-talet[1] och omskrivs i Karlskrönikan som nedbränd natten till 11 november 1434 av Eric Nipertz, på order av Erik av Pommern och hövitsmannen på Stockholms slott Hans Kröpelin. Anledningen var att förhindra Engelbrekt Engelbrektssons trupper att erövra slottet. År 1440 fick ärkebiskop Nils Ragvaldsson tillåtelse att bygga en ny borg som stod färdig omkring tio år senare.

Rivning

Under 1510-talets inrikespolitiska stridigheter innehade ärkebiskopen Gustav Trolle borgen som 1516–17 utsattes för belägring av hans huvudmotståndare Sten Sture den yngre. Sten Sture genomdrev 1517, trots uttalat hot om bannlysning, ett beslut i riksrådet om att borgen skulle rivas. Rivningen var uppenbarligen genomförd 1519, då det finns uppgifter om att teglet hade fraktats från Stäket till Stockholm för att återanvändas. Händelsen blev upptakten för Stockholms blodbad 1520.

Ruinen idag

Borgruinen presenterar sig idag som en lättillgänglig platåliknande kulle med utbredning 125 x 80 meter och en höjd av 3-4 meter. I nordvästra delen syns spår av fundament och husgrunder med gropar fyllda av gråsten och enstaka murtegel. I västra slänten finns en sträng av block som möjligtvis kan härröra från en rasad mur.[3] Från ruinkullen har man en vidsträckt utsikt över Görväln och Stäksundet. Nedanför kullen återfinns en cirka fem meter hög obelisk i röd granit som restes år 1804 och påminner om brobygget av intilliggande bron över Stäksundet (se Stäketbron (vägtrafik)#Minnessten).


Bilder, borgruinen

Se även

Referenser

Litteratur

  • Dick Harrison & Irène Seth & Lars Sjöberg & Ursula Sjöberg, Almare Stäket. En plats, en borg, en gård, Votum förlag 2017.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Almare-Stäkets borg 2014b.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Almare-Stäkets borg, ruindelar
Almare-Stäkets borg 2014c.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Almare-Stäkets borg, fundamentrester
Almare-Stäkets borg 2014f.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Almare-Stäkets borg, fundamentrester
Almare-Stäkets borg 2014e.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Almare-Stäkets borg, mursten
Biskopsborgen Almare-Stäket ruin 2013.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Biskopsborgen Almare-Stäket ruin
Suecia 1-093 ; Almarestäket.jpg
På bilden ser man Almarestäket på 1660-talet med 1636 års bro. Slottsruinen på Biskopsholmen och Stäkets slott till höger i bakgrunden. Kopparstick av Adam Pérelle 1670-1674. Ingår i Erik Dahlbergs verk Svecia antiqua et hodierna (Sveriges forntid och nutid).
Almarestäkets borg skylt 2014.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Skylt till Almarestäkets borg på Stäksön