Allsvenskan i ishockey 1988

Allsvenskan
Säsong1988
VinnareSkellefteå HC
(vinst i Allsvenska finalen)
Vinnare av poängliganThomas Sjögren 30p (18+12) på 18 matcher
Största hemmavinst13–2 Rögle–Sollefteå
Största bortavinst2–11 Vita Hästen–Västra Frölunda
1987
1989

Allsvenskan i ishockey 1988 spelades som en slutspelsserie för de två bästa lagen från varje serie i Division I. Nytt för säsongen var att även de två sämsta lagen från höstens spel i Elitserien spelade i Allsvenskan under våren, totalt tio lag och 18 omgångar.

De två främsta lagen i seriespelet möttes i den allsvenska finalen i bäst av fem matcher. Vinnaren var kvalificerad för Elitserien medan tvåan fick försöka igen i kvalserien till Elitserien. Tredje och fjärde laget i seriespelet gick direkt till playoff 3, medan lag 5–8 kvalificerat sig för playoff 2.[1]

De lag i Division I som inte kvalificerat sig för Allsvenskan spelade vidare i fortsättningsserier där de två främsta lagen i respektive serie kvalificerat sig för playoff. De tre lag som vann playoff gick tillsammans med tvåan från den allsvenska finalen till kvalserien till Elitserien.

Deltagande lag

LagLänOrtSerie
Huddinge IKStockholms län Stockholms länStockholmDivision I Östra
Nacka HKStockholms län Stockholms länStockholmDivision I Östra
Rögle BKKristianstads län Kristianstads länÄngelholmDivision I Södra
Skellefteå HCVästerbottens län Västerbottens länSkellefteåElitserien
Sollefteå HKVästernorrlands län Västernorrlands länSollefteåDivision I Norra
IF Sundsvall HockeyVästernorrlands län Västernorrlands länSundsvallDivision I Norra
IK Vita HästenÖstergötlands län Östergötlands länNorrköpingDivision I Västra
Väsby IKStockholms län Stockholms länUpplands VäsbyElitserien
Västra Frölunda HCGöteborgs och Bohus län Göteborgs och Bohus länGöteborgDivision I Södra
Örebro IKÖrebro län Örebro länÖrebroDivision I Västra

Förlopp

Inför Allsvenskan var de allsvenska tränarna överens om att Skellefteå och Örebro var favoriterna till att mötas i den allsvenska finalen. Örebro förlorade dock bägge sina möten med Frölunda respektive Rögle och de förlusterna höll dem borta från den absoluta toppstriden. Skellefteå å andra sidan lyckades inte säkra finalplatsen förrän i sista matchens sista period då man avgjorde matchen mot Sundsvall och lyckades ta den andra finalplatsen från Rögle som annars fått den.[2]

Poängtabell

Kvalificerad för den allsvenska finalen
Kvalificerad för Playoff 3
Kvalificerad för Playoff 2
Kvalificerade för Division I nästa säsong.
NrLagSVOFGMIMMSP
1Västra Frölunda HC18140410669+3728
2Skellefteå HC1813058549+3626
3Rögle BK1812248757+3026
4Örebro IK1812157551+2425
5Väsby IK HK188376768−119
6IF Sundsvall Hockey187387079−917
7Huddinge IK1871107777015
8Nacka HK1842125473−1910
9Vita Hästen1833126188−279
10Sollefteå HK18211551122−715

Allsvensk final

Den allsvenska finalen spelades mellan Västra Frölunda HC och Skellefteå HC i bäst av fem matcher. Skellefteå HC vann finalserien, men det dröjde till den femte omgången innan de kunde avgöra. Det var första gången det krävdes att alla fem matcherna spelades i den allsvenska finalen, tidigare hade den alltid slutat med 3–0. Skellefteå vann de två första matcherna och ledde den tredje med 5–3 när drygt sju minuter återstod av matchen och Jörgen Petersson reducerade. 37 sekunder senare kvitterade 16-årige Niklas Andersson och med 13 sekunder kvar av matchen tilldömdes Frölunda en straff efter en fällning av Thomas Sjögren. Skyttekungen Sjögen la själv straffen och hade inte några större svårigheter att lura Sam Lindståhl i Skellefteås bur.

Den fjärde matchen blev lika spännande. När slutsignalen ljöd stod det 5–5 och förlängning vidtog. Det visade sig bli en rekordförlängning på hela 34 minuter och 18 sekunder innan Frölundas John Newberry kunde peta in 6–5 och tvinga fram en femte match.

Kvällen den 23 mars var spänningen på topp i Göteborg. I Scandinavium satt &&&&&&&&&&012365.&&&&&012 365 åskådare och i hemmen bänkade man sig framför kabel-TV:n för att se matchen. Det tog inte ens 13 minuter innan Skellefteås Kari Jalonen grusade Göteborgarnas förhoppningar med 3–0 och sedan strömmade målen in. Slutresultatet blev förnedrande 1–10 och Skellefteå var återigen kvalificerade för Elitserien medan Västra Frölunda fick nöja sig med en andra chans i kvalserien.[3]

Matcher

  1Västra Frölunda HC2–4Skellefteå HC
(1–2, 1–1, 0–1)
Publik: 11 913
Domare:
Dag Olsson, Borlänge
  2Skellefteå HC5–1Västra Frölunda HC
(3–0, 0–0, 2–1)
Publik: 4 315
Domare:
Ola Nässén, Norrtälje
  3VästraFrölunda HC6–5Skellefteå HC
(2–1, 1–3, 3–1)
Publik: 12 129
Domare:
Bengt Svensson, Ljungby
  4Skellefteå HC5–6 (e.fl.)Västra Frölunda HC
(1–1, 2–2, 2–2, 0–0, 0–1)
Publik: 5 081
Domare:
Kjell Lind, Gävle
  5Västra Frölunda HC1–10 Skellefteå HC
Publik: 12 365
Domare:
Billy Fredriksson, Molkom

Skellefteå vinner med 3–2 i matcher och är klar för Elitserien nästa säsong.

Noter

  1. ^ ”Allsvenskans, SuperAllsvenskans och HockeyAllsvenskans tabeller år för år 1983-2018”. Svenska Ishockeyförbundet. http://www.swehockey.se/globalassets/svenska-ishockeyforbundet/historik/hockeyallsvenskan/allsvenska-tabeller1983-2018.pdf. Läst 26 augusti 2018. 
  2. ^ ”Avgörandet föll i sista omgångens sista period”. Årets ishockey (Vällingby: Strömbergs/Brunnhages förlag i samarbete med Svenska Ishockeyförbundet): sid. 184–192. 1988. ISSN 0347-2221. 
  3. ^ ”Det blev Skellefteå – efter fem set”. Årets ishockey (Vällingby: Strömbergs/Brunnhages förlag i samarbete med Svenska Ishockeyförbundet): sid. 193–194. 1988. ISSN 0347-2221. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats