Den första säsongen av allsvenskan, som till en början kallades för "Storserien"[5] eller "Stora svenska serien", spelades 1924,[6] men det var först i och med säsongen 1930/1931 som den fick SM-status. Allsvenskan ersatte då Svenska mästerskapet i fotboll, en utslagsturnering i cupformat som började spelas 1896, som den turnering som korade "svenska mästare i fotboll". Från början spelades serien med start på hösten och avslutning på våren men sedan 1959 spelas den under samma kalenderår, så kallad vår/höst.
Formatet för allsvenskan har under åren skiftat då alltifrån 10 till 16 lag har deltagit under en säsong och inte alltid har seriens segrare korats till svenska mästare. Till exempel vidtog efter seriens slut åren 1982–1989 ett SM-slutspel och 1990–1992 delades serien efter en del av säsongen upp så att man i en "mästerskapsserie" med de bäst placerade lagen kunde kora en SM-vinnare. Med start 1993 spelas allsvenskan åter som en rak serie där vinnarna blir svenska mästare och från säsongen 2008 deltar 16 lag som alla möts i dubbelmöten.
Hade fotbollen i England utvecklats av den s k folkfotbollen, så fanns inte den traditionen i Sverige. Här spelades andra bollspel som t.ex. pärk. Dessutom bedrev Sverige på 1800-talet mycket handel med Tyskland och därför var den i Tyskland så populära gymnastikrörelsen även stark i Sverige, här under namnet "Linggymnastik". Men fotbollen hade från England spridit sig till Danmark först och sedan via Halmstad och Malmö kommit till Sverige. Matcherna mellan Halmstads BK (ej att förväxla med dagens klubb) och danska Akademisk Boldklub från Köpenhamn samt Malmö Velocipedklubb och Köbenhavns Boldklub blev startskottet för fotbollen i Sverige.[7] I Göteborg var det skotska textilarbetare på Svenska Gardinfabriken som lärde sina svenska kollegor att spela fotboll, vilket resulterade i bildandet av Örgryte IS år 1887 som spelade den första fotbollsmatchen i Sverige mot Lyckans Soldater år 1892.[8][9] I Stockholm blev AIK år 1896 den första fotbollsklubben som uppstod. Hammarby IF startade sin fotbollsverksamhet 1915.[10] 1895 grundades Svenska Idrottsförbundet som sedan 1896 anordnade svenska mästerskapen i fotboll. Första segraren blev Örgryte IS.[11]
Hugo Levin
Under dessa första år genomfördes det svenska mästerskapet i utslagningsformat, men ganska snabbt uppstod tankar om att starta en serie och det var affärsmannen C.L. Kornerup som blev initiatorn till den första ligan som startade den 4 juli 1902 och som slutade med seger för Djurgårdens IF efter sex matcher.[12] Efter det dröjde det flera år innan seriespel kom på tal igen och det dröjde till 1910 när Svenska Serien drog igång efter initiativ från göteborgaren Hugo Levin, ordförande för Örgryte. Denna liga existerade dock utanför Svenska Fotbollförbundet och var ett rent privat initiativ.[13] Dagens allsvenska IFK Göteborg, IFK Norrköping och AIK fanns redan då med i serien.[14] 1912 blev Svenska Fotbollförbundet ansvariga för ligan, men seriens segrare räknades inte som svenska mästare. Svenska mästare blev fortfarande den som vann de officiella mästerskapen som spelades i cupformat.[15] 1917 upplöstes ligan ändå på grund av de höga resekostnaderna, men reaktiverades 1920 med tio lag.[16] Publikintresset ökade nu märkbart och fotbollsklubbarna fokuserade alltmer på Svenska serien medan de officiella mästerskapen försummades mer och mer.[14][17]
Allsvenskan startar
1923 bildades en arbetsgrupp inom AIK med syftet att bilda ett nationellt ligasystem.[14] På det avgörande mötet den 13 januari 1924 i Svenska Fotbollförbundets kansli på Skeppsbron 16 röstade de inbjudna medlemmarna för skapandet av en allsvensk serie.[18] Under Allsvenskan etablerades Division II som spelade i fyra avdelningar och där de två bästa lagen i slutet av säsongen flyttades upp till Allsvenskan medan de två sämste lagen i Allsvenskan flyttades ner.[19] Allsvenskans segrare räknades dock först sedan 1931 även som svenska mästare.[20]
Den 3 augusti 1924 startade Allsvenskan med 12 lag, däribland IFK Norrköping, IFK Göteborg, AIK, Helsingborgs IF och Hammarby IF.[14] Några var besvikna över faktumet att Djurgården inte fanns med, men detta var ändå förståeligt eftersom laget hade hamnat på sista platsen i östsvenskan året innan. Mindre förståeligt var att Fässbergs IF från Mölndal inte fanns med i Allsvenskan.[21] Det lilla samhället, en viktig järnvägsknutpunkt som samlade 241 invånare, hade precis vunnit det officiella svenska mästerskapet och nått den högsta serien via kvalspel mot Varbergs GIF, men fick ändå inte delta.[22] Den officiella förklaringen var att hemmaarenan inte uppfyllde kraven för allsvenskt spel. Men när man hade löst detta problem sades det plötsligt att laget saknade ekonomiska förutsättningar. Och när laget hade fått ihop den krävda summan på 8 000 kr, meddelades att den vakanta platsen hade gått till Landskrona BoIS. Att skånska Landskrona fick en plats istället för göteborgska Fässberg berodde på strategiska avvägningar: Fässberg hade varit det fjärde laget från Göteborgsregionen och genom att ta med Landskrona istället hoppades man kunna skapa ett bredare intresse för Allsvenskan.[21] Dessutom var Landskrona en av publikmagneterna i svensk fotboll. En vecka innan ligastarten meddelades Landskrona via telegram att de fick starta i Allsvenskan. En garantisumma på 8 000 kr, som den hade krävts av Fässberg, behövde BoIS inte visa upp. Medan premiärsäsongen blev början till nästan två decennier i finrummet för Skåneklubben, blev Fässberg av med alla viktiga spelare och försvann i de lägre divisionerna.[22]
1924/1925–1956/1957
Den 3 augusti 1924 spelades premiäromgången och allsvenskans debutsäsong 1924/1925 var därmed igång.[23] Allsvenskans förste målskytt blev Evert Blomgren, spelande för IK Sleipner, som i den 16:e minuten borta mot IFK Eskilstuna gjorde mål.[24] Matchen startade dock en halvtimma tidigare än beräknat och därför kallas ibland Hammarby IF:s Rikard Larsson, som i den 11:e minuten gjorde mål borta mot Örgryte IS, för allsvenskans förste målskytt.[23] Första allsvenska utvisningen stod AIK:s John Persson för, den 24 augusti 1924 borta mot IFK Göteborg.[25][26]
När allsvenskans premiärsäsong var färdigspelad stod Gais som seriesegrare.[27]IFK GöteborgsFilip Johansson blev med sina 39 mål skyttekung och innehar fortfarande rekordet över flest gjorda mål under en säsong.[28] Serien spelades höst–vår och bestod av 12 lag som mötte varandra i dubbelmöten. Seger gav två poäng, oavgjort gav bägge lagen en poäng och förlust gav noll poäng. De två sämst placerade lagen flyttades ner till den underliggande division. Spelordningen förblev densamma under många år. Länge blev segrarna av allsvenskan endast "seriesegrare", men med start säsongen 1930/1931 blev vinnarna av allsvenskan även "Svenska mästare".[29] Vinnare av säsongen 1930/1931 var Gais och man blev därmed första svenska lag att bli svenska mästare via spel i allsvenskan.[30] Man blev även första lag efter spel i allsvenskan att erövra von Rosens pokal, det vandringspris som från 1904 tilldelades till de svenska mästarna.[31]
Norrlandsfönstret
Trots sitt namn var egentligen inte mästerskapet från början "allsvenskt". Lag norr om Gästrikland fick fram till 1953/1954 inte spela högre än i division 3.[32][33] Detta påverkade även den allsvenska nedflyttningsstriden. Säsongerna 1953/1954 och 1954/1955 flyttades tre lag ner.[34] Efter en framgångsrik säsong 1955/1956 spelade Lycksele IF som första norrländska lag någonsin i allsvenskt sammanhang. Detta gjorde man i kvalet, där man dock förlorade mot Gais.[33][35]
Sune Sandbring i kamp med Sanny Jacobsson från Gais i allsvenskan 1953.
Säsongsuppläggningen ändrades från höst-vår till vår-höst till säsongen 1957/1958. Den säsongen kallades Maratonallsvenskan och spelades från augusti 1957 till oktober 1958. Lagen mötte varandra tre gånger istället för två som var det normala.[37]Nästkommande säsong var återigen en normallång säsong, spelad med ordinarie dubbelmöten men nu med spelschemat vår-höst istället för höst-vår.[32][34] Fotbollsintresset var stort eftersom VM 1958 hade spelats i landet.[32][38] Allsvenska matcher började nu även att TV-sändas.[39] Under säsongen 1959 spelades matchen IFK Göteborg-Örgryte IS inför 52 194 åskådare vilket är allsvenskt rekord.[40] Dessutom spelade Djurgårdens IF mot IFK Göteborg inför 50 750[41] åskådare, vilket är den näst högsta publiksiffran i allsvenskans historia.[42]
Säsongen 1961 blev IF Elfsborg förste nykomlingen att vinna allsvenskan efter att säsongen 1960 ha vunnit Division II västra Götaland och sedan ha klarat av kvalet till allsvenskan. Säsongen 1965 bröts för första gången en match i allsvenskan. Domare Hans Carlsson beslöt den 5 september 1965 att bryta matchen mellan Örebro SK och IFK Norrköping efter 44 minuters spel då det regnade för mycket.[43] Säsongen 1966 var den första säsongen i allsvenskan som man fick genomföra ett spelarbyte under matchens gång.[43][44]
Säsongen 1972 nedflyttades endast ett lag från allsvenskan, detta för att serien skulle utökas till 14 lag säsongen 1973.[45][46] Säsongen 1974 blev engelsmannen Ronnie Powell förste utlänning i allsvenskan.[47] Powell hade på grund av jobb och kärlek hamnat i Husum utanför Örnsköldsvik och börjat spela i division 3 där han gjorde många mål. Snart hörde Brynäs IF (då i division 2) av sig och värvade honom, vann division 2 hösten 1973 och gick upp i Allsvenskan. Dock fanns det på den tiden ett förbud mot utlänningar i Allsvenskan eftersom man var orolig att utländska spelare i Allsvenskan skulle försämra landslagets kvalitet. Efter påtryckningar ändrade svensk fotboll reglerna hösten 1973 och tillät utlänningar i högsta ligan vilket medförde att Powell fick spela säsongen 1974 för Brynäs och gjorde fyra mål på 19 matcher.[48][49] Antalet lag ändrades tillbaka till 12 säsongen 1982 och därför blev de två sista lagen i säsongen 1981 nedflyttade medan de två närmast högre placerade fick kvala mot de två division 2-segrarna.[50]
1982–1990
Med start säsongen 1982 spelades ett slutspel efter en avslutad allsvensk säsong där de svenska mästarna korades, vinnarna i allsvenskan blev helt enkelt endast "seriesegrare" med chans att även bli Svenska mästare.[51] Lagen som placerade sig på platserna 1–8 i allsvenskan kvalificerade sig för detta slutspel.[34][52] Från och med säsongen 1985 gick endast de fyra bästa lagen till slutspel.[34]
1991–1992
Säsongen 1990 beslutades att en vunnen match skulle ge tre poäng då man ville främja offensiv fotboll.[53] Det bestämdes även att det med start säsongen 1991 endast skulle spela tio lag i Allsvenskan, varav de sex bästa lagen gick vidare till den så kallade Mästerskapsserien där de svenska mästarna korades.[54] De fyra sämsta lagen gick istället till Kvalsvenskan tillsammans med de fyra seriesegrarna från division 1 för att avgöra vilka som skulle spela i allsvenskan säsongen därpå.[34]
1993–
Säsongen 1993 ändrade man återigen i allsvenskan. Allsvenskan blev nu en rak serie med 14 lag där vinnarna även blev Svenska mästare.[51] Fram till 1999 blev de två sista lagen nedflyttade till division 1 medan de två närmast högre placerade fick kvala. Antalet lag behölls fram till och med säsongen 2007 då man utökade till 16 lag säsongen 2008, en allsvenska som står sig än idag.[51]
I november 2000 skakades Allsvenskan av en skandal när journalisterna Fredrik Nejman och Mikael Bergling i Aftonbladet avslöjade att Clarence von Rosen hade varit aktiv nationalsocialist och inte bara hade stött nazism i Sverige utan även deltagit på ett möte hösten 1940 där man ville ena svenska nazister och fascister. Att von Rosens pokal var uppkallad efter en nazist ledde till att SvFF knappt två månader efter avslöjandet avskaffade pokalen och instiftade ett nytt pris för den allsvenska vinnaren med titeln "Lennart Johanssons Pokal". Hammarby IF blev första laget att lyfta den nya pokalen 2001.[55] TV-sändningarna fick Kristallen 2023 som "årets sportproduktion".
Allsvenskan hade TV-premiär den 6 maj 1955 då AIK och IFK Norrköping möttes. Matchen var dock endast en provsändning och sändes bara till Tekniska högskolan där experter från radiotjänst, Svenska Fotbollförbundet samt några inbjudna journalister hade samlats.
Nästa allsvenska match som TV-sändes spelades mellan AIK och Malmö FF den 7 oktober 1956. Sändningen mörklades dock i TV-tablåerna för att inte störa publiktillströmningen till matchen.[56]
Canal+ skaffade sig rättigheter till TV-sändningar från allsvenskan från säsongen 1997, i början endast med "Veckans Match" men med start från säsongen 2004 sändes alla matcher. Från och med juni 2009 övertog TV4 ägandet av C More Entertainment AB som drev Canal+-kanalerna och hösten 2012 bytte Canal+ och dess kanaler namn till C More. Sändningarna fortsatte i samma format som tidigare.
C More och TV4 sände sedan allsvenskan över säsongen 2019[57] då rättigheterna löpte ut för både C More och TV4. Rättigheterna togs över av Discovery Networks som från säsongen 2020 började sända alla matcher i Allsvenskan (och Superettan) via sin streamingtjänst Discovery+ (tidigare DPlay).[58] Samtliga sändningar visas sedan augusti 2022 även på C More.[59]
Allsvenskan utgörs sedan 1993 återigen av en rak serie, sedan 2008 med 16 lag som möts i dubbelmöten, en gång på hemmaplan och en gång på bortaplan. Vid seger får laget tre poäng, oavgjort ger en poäng medan förlust inte ger någon poäng. Placeringen i serien bestäms i första hand av antalet poäng, därefter av målskillnad och slutligen av flest gjorda mål. De tre topplacerade lagen får en chans till europaspel. De två sist placerade lagen flyttas ned till Superettan och ersätts av de två först placerade lagen i den serien. Det tredje sist placerade laget får kvalspela mot trean i Superettan i dubbelmöte på hemma- och bortaplan.
Medaljfördelning
Från 1925 till 1930 tilldelades seriesegraren titeln seriemästare och blev inte svenska mästare, då allsvenskan saknade SM-status. Mellan 1931 och 1981 och från 1993 är det lag som är först placerat när allsvenskan är färdigspelad vinner guld och Lennart Johanssons pokal (före 2001 von Rosens pokal) samt blir svenska mästare i fotboll. Tvåan vinner stora silvret, trean lilla silvret och fyran brons. Mellan 1982 och 1990 användes ett slutspel och åren 1991–1992 användes en "mästerskapsserie" för att utse svenska mästarna i fotboll, medaljerna under dessa åren delas ut efter lagens placering i grundserien och slutspelet. Traditionen med utdelning av fyra medaljer är belagt sedan säsongen 1924/25 och även namnformerna stort och litet brons har använts.[75] Enligt en teori delas det ut fyra valörer eftersom svenska mästerskapet i fotboll som spelades mellan 1896 och 1924 avgjordes med cupspel utan match om tredje pris.[75] Förlorarna i semifinalen kom därmed på delad tredje plats. De som förlorat semifinalen mot finalvinnarna utnämndes då till vinnare av stora bronset medan laget som förlorat mot silvermedaljörerna utnämndes till vinnare av det lilla bronset.
Kval
Uefa bekräftade att fortsättningsvis i och med säsong 2018/2019 kvalificerar sig allsvenskans segrare till att spela på europanivå genom att tilldelas en plats i kvalomgång 1 till Champions League. Lag 2 och 3 i allsvenskan (stora respektive lilla silver) får även de en möjlighet till Europaspel genom att tilldelas varsin plats i kvalomgång 1 till Europa Conference League.[76]
Lag 14 i allsvenskan kvalar mot lag 3 i Superettan om en plats i allsvenskan. Laget från Superettan är hemmalag i första matchen. Om poäng och målskillnad är lika efter andra matchen, räknas mål gjorda på bortaplan dubbelt. Om fortfarande lika tillgrips förlängning med 2x15 minuter. Mål på bortaplan i förlängningen räknas inte dubbelt. Vid lika efter förlängning avgörs matchen med straffsparkstävling enligt SvFF:s regelbok.
Transfer
Sverige införde den 15 november 2004 internationella transferregler vilket innebär att spelare endast får lov att byta klubb i två så kallade transferfönster. Perioderna har varierat men det stora fönstret har traditionellt varit på vintern.
Dyraste spelarövergångarna från allsvenskan
Nedan följer de dyraste spelarövergångarna från allsvenskan till utlandet. Uppskattade cirkasummor för transfer.[77][78]
Medaljer har efter varje säsong delats ut efter placering i serien eller efter påföljande slutspel eller mästerskapsserie. Guld till vinnaren av serien, stora silver till tvåan, lilla silver till trean respektive brons till fyran har varit det vanligaste fördelningsupplägget.
Mellan 1982 och 1992 avgjordes Allsvenskan genom SM-Slutspel (1982-1990) och Mästerskapsserie (1991-1992). När SM-Guldet tilldelades genom ett SM-Slutspel, tillföll guldmedaljen de som vann SM-Guldet och de som vann grundserien fick Stora Silvret. Övriga medaljer fördelades via tabellpositioner i grundserien och en ny valör tillkom, det lilla bronset. Stora silvret gick till serievinnaren, lilla silvret till tvåan i serien, stora bronset till trean och lilla bronset till fyran i serien. De år när även seriesegraren vann SM-Guld så utgick det stora silvret och ingen tilldelades den valören, samma logik användes på de övriga valörerna[87][88][89][90][91]
När Allsvenskan avgjordes genom mästerskapsserien tilldelades medaljerna enligt slutposition i Mästerskapsserien, och inte genom grundserien. [92]
Här redovisas medaljfördelningen per säsong. Noterbart är att mellan 1982 och 1991 utgick vissa valörer när t.ex. ett lag både vann SM-Guld och grundserien.
Observera att medaljerna representerar medaljplacering efter färdigspelad grundserie,[93][75] alltså inte antal utmärkelser som Svenska mästare. Malmö FF har vunnit serien allsvenskan 25 gånger (2021) men är ändå "bara" svenska mästare 22 gånger. I Sverige finns sedan runt år 2000 en tradition att sätta en mästerskapsstjärna över bröstet för var tionde nationella titel. Malmö FF spetsade till traditionen när de placerade två stjärnor över emblemet efter att de vann allsvenskan 2013. De hade då blivit svenska mästare 17 gånger men blivit segrare i allsvenskan 20 gånger. De båda stjärnorna väckte en del kritik hos motståndarnas supporterklubbar.[94][95] Intresseorganisationen Svensk Elitfotboll började utreda ett regelverk gällande mästerskapsstjärnor[96] och beslutade att det är mästerskapet som ska räknas, tio stycken per stjärna, från och med fotbollsallsvenskan 2016.[97]
Poängrekord (topp 5)
Lista över de fem högsta poängsummorna för segrande lag i allsvenskan.
Allsvenskan hade ej SM-status åren 1925–1930 och SM-titeln åren 1982–1992 fördelades genom slutspel och mästerskapsserie.
Allsvenska seriesegrare genom åren
Här redovisas segrarna i den allsvenska grundserien. Under åren 1982–1992 avgjordes svenska mästerskapen genom slutspel i cup- eller serieform. I de fall då seriesegrarna och svenska mästarna är olika lag anges svenska mästarna inom parentes.[98]
Publiksiffrorna har skiftat mellan åren. Efter ökningar från starten hölls sig sedan siffrorna på en stadig nivå fram till slutet av 1970-talet, då de började minska. Från slutet av 1990-talet påbörjades dock en ökning.[100] De flesta publikrekorden i allsvenskan härrör från säsongen 1959. Denna säsong noterades rekord för en enskild match (52 194 åskådare såg Örgryte IS besegra IFK Göteborg på Ullevi), högsta totala publiksnitt (Örgryte, 22 476 på 11 borta- och 11 hemmamatcher), samt högsta publiksnitt för hela allsvenskan (13 369). Örgryte IS:s rekord för högsta hemmasnitt (25 490) innehades i 56 år tills det slogs av Hammarby IF (25 507) säsongen 2015.
Den säsong som innebar flest matcher med fler än 10 000 åskådare per match är 1953/1954 då inte mindre än 78 matcher lockade så många åskådare. De flesta lag som deltagit i allsvenskt spel har vid något tillfälle haft 10 000 eller fler åskådare vid en hemmamatch, AIK, Hammarby IF och Malmö FF står dock i en viss särklass när det gäller denna kategori. Senaste laget (lagen) som hade minst 10 000 åskådare till varje hemmamatch under hela säsongen var AIK, Malmö FF och Hammarby IFsäsongen 2023. AIK har vunnit publikligan flest gånger, närmast före IFK Göteborg och Örgryte IS. Andra lag som vunnit publikligan är Malmö FF, Djurgårdens IF, Gais, Hammarby IF, Örebro SK, Östers IF och Helsingborgs IF.
De mindre smickrande rekorden innehas av Dalkurd FF (lägsta hemmasnitt under en säsong, 1058 under 2018), flest sistaplatser i publikligan av Åtvidabergs FF (vid 13 tillfällen, 1951/1952–1982) och av Västra Frölunda IF som lockat färre än 1 000 åskådare vid inte mindre än 27 allsvenska hemmamatcher.
Följande är publiksnitten i allsvenskan genom historien:[101]
^ [ab] MFF placerad före AIK i sammanställningen enligt målskillnad, +35 mot +34.
^ [abc] MFF och Djurgården placerad före Norrköping i sammanställningen enligt målskillnad, +34 för MFF och DIF mot Norrköpings +27. MFF placerad före Djurgården på fler gjorda mål, 60 mot 53.
^ [ab] Öster placerad före Göteborg i sammanställningen enligt målskillnad, Öster +37, Göteborg +31.
^33 omgångar istället för vanliga 22 på grund av serieomläggning.
^ [ab] Norrköping placerad före Gais i sammanställning enligt målskillnad, Norrköping +49, Gais + 47.
^ [abcde] Ingen svensk mästare utsågs denna säsongen.
^På grund av coronapandemi infördes restriktioner, som medförde att det endast kom publik i en match: 300[102], enligt SvFF, i matchen mellan Falkenberg och Djurgården den 1 november (3–2).
Soccerball current event.svg Författare/Upphovsman:Pumbaa80 (soccer ball), Anomie (clock hands), David Vignoni (clock face/ring), David Göthberg (putting it all together, making the clock red, shadows).,
Licens:LGPL Football with clock to represent a "current sports or football event".
Nyaparken.jpg Författare/Upphovsman:Magnus.bark,
Licens:CC BY-SA 3.0 Fotbollsarenan Nya Parken i Norrköping. Till vänster Östra Läktaren, i mitten Södra Läktaren med bortasektionen till vänster. Till höger VM-läktaren och i förgrunden hemmasektionen på Norra Läktaren.
Sverige
Allsvenskan 2024
Eintracht Frankfurt
Tottenham Hotspur FC
KAA Gent
Ajax
Celta Vigo
FC Köpenhamn
Dalian Yifang
Krasnodar
.svg)
