Allmän förvaltningsdomstol

Rättsinstanser i Sverige
Sveriges riksvapen
Denna artikel tillhör en artikelserie
Allmänna domstolar
Tingsrätt
Hovrätt
Högsta domstolen
Förvaltningsdomstolar
Förvaltningsrätt
Kammarrätt
Högsta förvaltningsdomstolen
Särskilda domstolar
Mark- och miljödomstolar
Mark- och miljööverdomstolen
Migrationsdomstolen
Migrationsöverdomstolen
Patent- och marknadsdomstolen
Patent- och marknadsöverdomstolen
Tryckfrihetsdomstol
Specialdomstolar
Arbetsdomstolen
Hyresnämnd
Arrendenämnd
Försvarsunderrättelsedomstolen
Skiljenämnd
Se även
Rättsväsen
Domstol
Sverige-portalen

En allmän förvaltningsdomstol är i Sverige en typ av domstol som avgör mål som i huvudsak gäller förhållandet mellan den enskilde och det allmänna, exempelvis stat och kommun. De allmänna förvaltningsdomstolarna har tre instanser: förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen.[1] Vanliga måltyper inkluderar tvångsvård, socialförsäkring, rätt till ekonomiskt bistånd, skattemål samt återkallelse av körkort. Förfarandet vid en allmän förvaltningsdomstol regleras framförallt i förvaltningsprocesslagen.

Första instans

Förvaltningsrätterna är den lägsta instansen bland de allmänna förvaltningsdomstolarna i Sverige.[2] Det finns 12 förvaltningsrätter.

Högre instanser

Det finns tre instanser av allmänna förvaltningsdomstolar i Sverige. Den som är missnöjd med en dom i förvaltningsrätten kan därför i vissa fall få den prövad av två ytterligare domstolar efter överklagande.

Den andra instansen bland svenska allmänna förvaltningsdomstolar är kammarrätten. Det finns fyra kammarrätter: i Stockholm, Göteborg, Sundsvall och Jönköping.[3]

Överklagande av kammarrättens beslut prövas av den högsta instansen, Högsta förvaltningsdomstolen.[4] Högsta förvaltningsdomstolen prövar bara mål av principiellt viktig karaktär, det behövs prövningstillstånd för att mål skall prövas där.

Personal

I förvaltningsrätterna finns lagmän, rådmän, assessorer, fiskaler, och föredragande samt notarier och kanslianställda.

Källor

Författningstext

  • Förvaltningsprocesslagen (1971:291)
  • Lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Noter

  1. ^ 1 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
  2. ^ 1 § 4 stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
  3. ^ 1 § 3 stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
  4. ^ 2 § 1 stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.