Allan Vougt

Allan Vougt
Sveriges försvarsminister
Tid i befattningen 31 juli 1945–1 oktober 1951
Statsminister	Per Albin Hansson Tage Erlander
Företrädare	Per Edvin Sköld
Efterträdare	Torsten Nilsson
Ledamot av Första kammaren i Sveriges riksdag
Mandatperiod 1950–1953
Valkrets	Värmlands läns valkrets
Ledamot av Andra kammaren i Sveriges riksdag
Mandatperiod 1928–1948
Valkrets	Malmö, Hälsingborgs, Landskrona och Lunds valkrets
Född	Allan Georg Fredrik Vougt 28 april 1895 Skeppsholms församling, Stockholms län
Död	24 januari 1953 (57 år) Malmö S:t Petri församling, Malmöhus län
Gravplats	Galärvarvskyrkogården, Stockholm
Nationalitet	Svensk
Politiskt parti	Socialdemokraterna
Alma mater	Uppsala universitet
Yrke	Politiker, tidningsman
Ministär	Regeringen Hansson IV Regeringen Erlander I
Maka	Sonja Vougt (g. 1925–1953; hans död)
Föräldrar	Carl Fredrik Vougt

Allan Georg Fredrik Vougt, född 28 april 1895 i Stockholm, död 24 januari 1953 i Malmö, var en svensk tidningsman och socialdemokratisk politiker, försvarsminister 1945–1951.

Vougt, vars far var kanslirådet Carl Fredrik Vougt, blev filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1919 och studerade i Storbritannien och Frankrike 1919–1921. Han var chefredaktör för tidningen Arbetet 1924–1944, ledamot av andra kammaren 1928–1948 (tillhörande Konstitutionsutskottet, Utrikesnämnden och särskilda utskott i försvarsfrågan 1936 och 1942) och av första kammaren från 1950. Han var ledamot av svenska delegationen vid nedrustningskonferensen 1932, delegat vid Nationernas förbunds församling 1933–1935, ledamot av 1930 års försvarskommission 1934–1935, socialdemokratiska partistyrelsen, vice ordförande i socialdemokratiska riksdagsgruppen från 1941 och medlem av Pressnämnden från 1941. Slutligen var han landshövding i Malmöhus län 1951–1953.

Som försvarsminister mötte Vougt efter andra världskriget kritik, bland annat från anti-nazistiska kretsar; exempelvis skrev J.A. Selander i Eskilstuna-Kuriren den 9 september 1946, om att Vougt ska ha uttalat tacksamhet för nazismen och Adolf Hitlers starka ”ambition att organisera Europa bättre än vad de demokratiska staterna och Nationernas förbund kunnat göra”.^[1]

Han skrev en rad debattskrifter och hann också med att producera en handfull översättningar från franska, spanska och danska. Också Sonja Vougt (född Arnell, 1888–1972), hans hustru från 1925, var verksam som översättare.

Vougts väg i Rosengård i Malmö är uppkallad efter Allan Vougt.

• Rasbiologi och socialism (Frihet, 1925)
• I konfirmationsfrågan (Framtiden, 1927)
• Valskolkarnas ansvar (Tiden, 1928)
• Folkens förbund (Frihets förlag, 1931)
• Försvaret och demokratin (Tiden, 1935)
• Moskva–Madrid (Tiden, 1938)
• Ur svensk synvinkel: inlägg i den utrikespolitiska debatten: artiklar ur Arbetet 1938–42 (1943)

• Alphonse Merrheim: Amsterdam eller Moskva (Landsorganisationen, 1921)
• Martin Andersen Nexø: Det nya Ryssland: skildringar från en resa (1924)
• Martin Andersen Nexø: Soldagar: skildringar från Spanien (Framtiden, 1925)
• Miguel de Unamuno: Dimma (Niebla) (Bonnier, 1928)
• Alex Likoff: Diktaturernas förbrödring (Tiden, 1939)
• Robert de Sain Jean: Demokrati, smör och kanoner: en fransk medborgares dagbok (Democratie, beurre et canons) (Tiden, 1941)

• Kaj Björk: En utskälld man: Allan Vougt och hans tid (Hjalmarson & Högberg, 2007)

• Vougt, Allan, Georg Fredrik i Vem är det 1943

• Wikiquote har citat av eller om Allan Vougt.

  Citat