Alkaloid

Atropin.
Kokain.
Stryknin.
Nikotin.

Alkaloider (i äldre text: växtbaser[1]) är en grupp kvävehaltiga[1][2] aminer som förekommer hos olika växter. De har ofta en stark inverkan på människokroppen och andra levande organismer.[3] Många alkaloider används som njutningsmedel, gifter eller läkemedel, och vanliga exempel är kokain, nikotin och koffein.[3]

Karaktär

Gruppen alkaloider innehåller en stor mängd organisk-kemiska föreningar. De finns i olika växter och karaktäriseras av kolskelett med en eller flera kväveatomer[4]; dessa kan ofta vara placerade i heterocykliska ringsystem.[1]

En alkaloid är oftast basisk,[5] och detta har gett gruppen dess namn (alkalisk). Enstaka alkaloider är dock syror, inklusive kolchicin från växten tidlösa. Många alkaloider är kraftigt verkande gifter; i små doser har de stor medicinsk betydelse.[1]

Förekomst

Alkaloider finns på många håll i växtvärlden, men de är vanligast hos fröväxter (fanerogamer). Särskilt vanliga är de inom familjerna ranunkelväxter, vallmoväxter och potatisväxter.[1] I en växt är en alkaloid ofta bitter till smaken, vilket brukar göra att växten undviks av ett betande djur.[4]

Enstaka förekomster av alkaloider hos djur har upptäckts. I paddor finns giftet bufotenin.[1] Fenetylamin-gruppen innehåller kroppsegna alkaloider som dopamin,[6] adrenalin och noradrenalin.

Användning

Alkaloiderna har använts som droger, gifter och läkemedel under hela mänsklighetens historia.[1] Ämnesgruppen inkluderar ett antal kända njutningsmedel, inklusive kokain,[7] morfin,[8] nikotin[3] och koffein.[9]

Historik och etymologi

Namnet alkaloid lanserades 1819 av den tyske apotekaren C.F.W. Meissner. Namnet kom från ämnenas alkaliliknande[10] egenskaper.[1] I svensk text har begreppet använts sedan 1838.[10]

Klassificering

Alkaloiderna är uppdelade i olika grupper utifrån på sin struktur.

Se även

Referenser

  1. ^ [a b c d e f g h] ”alkaloider - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/alkaloider. Läst 2 september 2024. 
  2. ^ ”Alkaloider | Svensk MeSH”. mesh.kib.ki.se. https://mesh.kib.ki.se/term/D000470/alkaloids. Läst 2 september 2024. 
  3. ^ [a b c] ”alkaloid”. SAOL | svenska.se. https://svenska.se/saol/?id=0031014&pz=7. Läst 2 september 2024. 
  4. ^ [a b] ”Vad är det i växten som är giftigt? - SVA”. www.sva.se. https://3b06bbe9-73a1-4198-b7fd-a3d5e6f3220c.azurewebsites.net/amnesomraden/sakert-foder-och-vatten/giftiga-vaxter/vad-ar-det-i-vaxten-som-ar-giftigt. Läst 2 september 2024. 
  5. ^ ”alkaloid”. SO | svenska.se. https://svenska.se/so/?sok=alkaloid&pz=4. Läst 2 september 2024. 
  6. ^ ”Phenethylamine - an overview | ScienceDirect Topics”. www.sciencedirect.com. https://www.sciencedirect.com/topics/biochemistry-genetics-and-molecular-biology/phenethylamine. Läst 2 september 2024. 
  7. ^ Knudsen, kai (29 september 2022). ”Intoxikation och substansbruk – Kokain”. www.internetmedicin.se. https://www.internetmedicin.se/akutsjukvard/intoxikation-och-substansbruk-kokain. Läst 2 september 2024. 
  8. ^ Miclescu, Adriana (4 juni 2024). ”Smärta, akut”. www.internetmedicin.se. https://www.internetmedicin.se/smartlindring/smarta-akut. Läst 2 september 2024. 
  9. ^ ”koffein - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/koffein. Läst 2 september 2024. 
  10. ^ [a b] ”alkaloid”. SAOB | svenska.se. https://svenska.se/saob/?id=A_0787-0313.0C2n&pz=7. Läst 2 september 2024. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Atropine.svg
2D structure of atropine
Cocaine.svg
Molecular structure of cocaine.
Nicotine.svg
2D structure of cholinergic drug nicotine
Strychnine2.svg
Chemical structure of strychnine.