Alkaid
| Alkaid | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Stora Björnen |
| Rektascension | 13t 47m 32,43776s[1] |
| Deklination | +49° 18′ 47,7602″[1] |
| Skenbar magnitud () | +1,86[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | B3 V[3] |
| U–B | –0,68[4] |
| B–V | –0,18[4] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -10,9[5] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -121,17[6] mas/år Dek.: -14,91[6] mas/år |
| Parallax () | 31,38 ± 0,24[6] |
| Avstånd | 103,9 ± 0,8 lå (31,9 ± 0,2 pc) |
| Absolut magnitud () | +0,67[7] |
| Detaljer | |
| Massa | 6,1 ± 0,1[8] M☉ |
| Radie | 3,4[9] R☉ |
| Luminositet | 594 ± 31[10] L☉ |
| Temperatur | 15 540 ± 1 157[10] K |
| Vinkelhastighet | 150[11] |
| Ålder | 10,0 ± 2,6[8] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| η Ursae Majoris, Benetnash, Benetnasch, Elkeid, 85 Ursae Majoris, BD+50°2027, FK5 509, GC 18643, HD 120315, HIP 67301, HR 5191, PPM 53742, SAO 44752[12] | |
Alkaid[13] eller Eta Ursae Majoris (η Ursae Majoris, förkortat Eta Uma, η UMa) som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i den västra delen av stjärnbilden Stora Björnen. Alkaid är en del av Karlavagnen. Den har en skenbar magnitud på +1,86[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på 31,4[6] mas beräknas den befinna sig på ca 104 ljusårs (32 parsek) avstånd från solen. Den tillhör inte den gemensamma stjärngruppen i Stora björnen, Collinder 285, till skillnad från de andra stjärnorna i Karlavagnen. Sedan 1943 har spektret av denna stjärna varit en av de stabila referenspunkterna genom vilka andra stjärnor klassificeras.[14]
Nomenklatur
Eta Ursae Majoris har de traditionella namnen Alkaid (eller Elkeid) från det arabiska القايد القائد) och Benetnash ( Benetnasch). Alkaid kommer från den arabiska frasen som betyder "ledaren till vagnens döttrar" (ئد بنات نعش qā'id bināt na'sh), som är de tre stjärnorna i Karlavagnens dragstång, Alkaid, Mizar och Alioth, medan Karlavagnens fyra hjul är Megrez , Phecda , Merak och Dubhe. År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[13] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN:s första bulletin från juli 2016 innehåller en tabell över de första två satserna av namn som fastställts av WGSN och som anger namnet Alkaid för Eta Ursae Majoris.[15]
Egenskaper
Eta Ursae Majoris är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B3 V.[16] Den har en massa som är ca 6[8] gånger solens massa, en radie som är ca 3,4[9] gånger större än solens och utsänder ca 594[10] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 15 500 K.[10] Stjärnan avger röntgenstrålning med en styrka på 9,3 × 1028 erg/s.[17]
Eta Ursae Majoris har listats som en standardstjärna för spektraltyp B3 V. Den har breddade absorptionslinjer på grund av dess snabba rotation, vilket är vanligt för stjärnor av denna typ. Linjerna är emellertid mycket snedvridna och variabla, vilket kan orsakas av strålning från en svag skiva av material som friges genom stjärnans snabba rotation.[18] Stjärnan är en relativt närliggande och ljus stjärna och har granskats noggrant, men inga exoplaneter eller följeslagare har upptäckts.[19][20]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Eta Ursae Majoris, 13 mars 2019.
Noter
- ^ [a b] F. van Leeuwen (2007). Validation of the new Hipparcos reduction. "474(2)". http://www.aanda.org/articles/aa/abs/2007/41/aa8357-07/aa8357-07.html. Läst 21 oktober 2013.
- ^ [a b] Ducati, J. R. (2002). "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system". CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues. 2237: 0. Bibcode:2002yCat.2237....0D.
- ^ Underhill, A. B.; Divan, L.; Prevot-Burnichon, M.-L.; Doazan, V.. ”Effective temperatures, angular diameters, distances and linear radii for 160 O and B stars - Monthly Notices”. SAO/NASA;The Royal Astronomical Society. http://adsabs.harvard.edu/abs/1979MNRAS.189..601U. Läst 21 oktober 2013.
- ^ [a b] Crawford, Barnes, Golson (1971). ”Four-color, H-beta, and UBV photometry for bright B-type stars in the northern hemisphere”. The Astronomical Journal 76. doi:. http://articles.adsabs.harvard.edu/cgi-bin/nph-iarticle_query?1971AJ.....76.1058C&data_type=PDF_HIGH&whole_paper=YES&type=PRINTER&filetype=.pdf.
- ^ Wielen, R.; et al. (1999), "Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions", Veröff. Astron. Rechen-Inst. Heidelb, 35 (35): 1, Bibcode:1999VeARI..35....1W
- ^ [a b c d] van Leeuwen, Floor (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752v1, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357 Note: see VizieR catalogue I/311.
- ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ [a b c] Tetzlaff, N.; Neuhäuser, R.; Hohle, M. M. (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, arXiv:1007.4883, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x
- ^ [a b] Underhill, A. B.; et al. (November 1979), "Effective temperatures, angular diameters, distances and linear radii for 160 O and B stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 189 (3): 601–605, Bibcode:1979MNRAS.189..601U, doi:10.1093/mnras/189.3.601
- ^ [a b c d] Baines, E.; Schmitt, H. R.; Zavala, R. T.; Hutter, D.; van Belle, G. T. (2017), "Fundamental Parameters of 87 Stars from the Navy Precision Optical Interferometer", The Astronomical Journal, 155 (1): 30, arXiv:1712.08109, Bibcode:2018AJ....155...30B, doi:10.3847/1538-3881/aa9d8b
- ^ Abt, Helmut A.; Levato, Hugo; Grosso, Monica (July 2002), "Rotational Velocities of B Stars", The Astrophysical Journal, 573 (1): 359–365, Bibcode:2002ApJ...573..359A, doi:10.1086/340590
- ^ ”Basic data: NAME ALCAID -- Variable Star”. SIMBAD. AAVSO - American Association for Variable Star Observers. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=eta+UMa&submit=SIMBAD+search. Läst 21 oktober 2013.
- ^ [a b] "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
- ^ Garrison, R. F. (December 1993), "Anchor Points for the MK System of Spectral Classification", Bulletin of the American Astronomical Society, 25: 1319, Bibcode:1993AAS...183.1710G, hämtad 2012-02-04
- ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
- ^ Morgan, W. W.; Keenan, P. C. (1973), "Spectral Classification", Annual Review of Astronomy and Astrophysics, 11: 29, Bibcode:1973ARA&A..11...29M, doi:10.1146/annurev.aa.11.090173.000333
- ^ Cassinelli, J. P.; et al. (February 1994), "X-ray emission from near-main-sequence B stars", Astrophysical Journal, Part 1, 421 (2): 705–717, Bibcode:1994ApJ...421..705C, doi:10.1086/173683
- ^ Bopp, B. W; Caplinger, J. R; Crosby, N. A; Mahoney, D. F; O'Brien, S. P; Dempsey, R. C (1989). "Is the MK Standard eta UMa an Incipient be Star?". Information Bulletin on Variable Stars. 3347: 1. Bibcode:1989IBVS.3347....1B.
- ^ Howard, Andrew W; Fulton, Benjamin J (2016). "Limits on Planetary Companions from Doppler Surveys of Nearby Stars". Publications of the Astronomical Society of the Pacific. 128 (969): 114401. arXiv:1606.03134. Bibcode:2016PASP..128k4401H. doi:10.1088/1538-3873/128/969/114401.
- ^ Roberts, Lewis C; Turner, Nils H; Ten Brummelaar, Theo A (2007). "Adaptive Optics Photometry and Astrometry of Binary Stars. II. A Multiplicity Survey of B Stars". The Astronomical Journal. 133 (2): 545. Bibcode:2007AJ....133..545R. doi:10.1086/510335.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Ursa Major chart, also known as the Great Bear.
