Alfred von Schlieffen

Alfred von Schlieffen
Född	28 februari 1833[1][2][3] Berlin[4]
Död	4 januari 1913[1][2][3] (79 år) Berlin[5]
Begravd	Invalidenfriedhof
Medborgare i	Konungariket Preussen
Utbildad vid	Humboldt-Universität zu Berlin
Sysselsättning	Officer, politiker
Befattning
Medlem av Preussens herrehus
Föräldrar	Magnus, Graf von Schlieffen[6] Auguste von Schönberg[6]
Utmärkelser
Svarta örns orden Sankt Hubertusorden Storkors av Bayerska militärförtjänstorden
Redigera Wikidata

Alfred von Schlieffen, född 28 februari 1833, död 4 januari 1913, var en preussisk/tysk greve och militär, chef för tyska generalstaben 1891-1906.

Alfred von Schlieffen föddes 28 februari 1833 i Berlin, som son till en preussisk generalmajor. Han inträdde i preussiska armén 1854, studerade 1858-1861 på Berlins krigsakademi och var stabsofficer under kriget mellan Österrike och Preussen 1866 och under fransk-tyska kriget 1870-1871.

Schlieffen blev 1884 chef för generalstabens militärhistoriska avdelning, och efterträdde 1891 Alfred von Waldersee som generalstabschef. Den sistnämnda tjänsten innehade Schlieffen till 1906, då han pensionerades. Han erhöll 1911 rang som generalfältmarskalk, som ett hedersutnämnande, och avled 4 januari 1913. Schlieffen är begravd på Invalidkyrkogården i Berlin.

Alfred von Schlieffen är för eftervärlden mest känd för den så kallade "Schlieffenplanen", som utarbetades av den tyska generalstaben för att kunna segra i ett tänkt framtida tvåfrontskrig mot både Frankrike och Ryssland. Planen gick i korthet ut på att snabbt besegra Frankrike genom att föra trupperna genom det neutrala Belgien, för att därefter kunna sätta in alla tyska styrkor mot det långsamt mobiliserande Ryssland. Planen kom sedan, efter Schlieffens död, att justeras av efterträdaren Helmuth von Moltke - något som vissa militärhistoriker anser ledde till det tyska nederlaget i det första slaget vid Marne 1914, och förhindrade en snabb tysk seger i första världskriget.

Schlieffens krigsvetenskapliga teorier studerades noga efter första världskriget, särskilt inom USA:s armé. Han var där så högt ansedd att man lät översätta hans främsta allmänt krigsteoretiska arbete, "Cannae", till engelska. Schlieffens idéer gav också delvis inspiration till den tyska taktiken under andra världskriget.

• Amerikanska översättningen av "Cannae"