Alfred Kämpe

Alfred Kämpe
Född21 februari 1877[1]
Ringarums församling[1], Sverige
Död11 februari 1936[1] (58 år)
Enskede församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare[1], journalist[1]
Redigera Wikidata

Johan Alfred Teodor Kämpe, ursprungligen Pettersson, född 21 februari 1877 i Ringarums socken, Östergötland, död den 11 februari 1936 i Stockholm,[2] var en svensk författare och tidningsman.

Biografi

Kämpe kom ur enkla villkor. Hans föräldrar var torpare vid godset Fyllingarum. Han började tidigt arbeta vid godset, som vallpojke och hjälpdagsverkare. Han kom då i närkontakt med arbetskonflikter och påverkades på 1890-talet av nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen, som då kom till den östgötska landsbygden. Kämpe började läsa böcker och snart även skriva artiklar som han skickade till liberala tidningar. I artiklarna kritiserade han konservativa lantpatroner och storbönder.

I 20-årsåldern flyttade han till Norrköping och gick på IOGT:s aftonskola. Två år därefter fick han anställning som journalist i Härnösand. Han började därmed sin bana som journalist och författare. Han gav ut flera novellsamlingar med motiv från lantarbetarnas liv, till exempel Trälar (1907) och Torpare (1909). Han blev därigenom en av de första proletärförfattarna. 1908 var han med och startade den fackliga organisationen Svenska lantarbetareförbundet. Från 1928 och till sin död var han redaktör för dess tidskrift Lantarbetaren. Ivar Lo-Johansson tecknar i novellen Redaktörens död, som ingår i Statarna, del 1 (1936), ett äreminne över denna insats.[3]

På 1910-talet ägnade Kämpe mycken tid åt historiska studier. Resultatet blev Svenska allmogens frihetsstrider, från äldsta tider till våra dagar, som utkom i tre band åren 1918-20. I verket försöker Kämpe beskriva historien främst ur den fattiga lantbefolkningens perspektiv. För första gången skildras till exempel de svenska bondeupprorens historia. Vilhelm Moberg använde Kämpes uppgifter om allmogevapnet morgonstjärnan, när han skrev sin beredskapsroman Rid i natt! (1941). Särskilt i de två senare delarna, om 1700- och 1800-talets historia, var Kämpes insats pionjärens. Allmogens historia var dessförinnan mycket ofullständigt utforskad.

Kämpe var länge bortglömd i litteraturhistorien, men han lyftes åter fram av Lars Furuland i Statarna i litteraturen (1962), och därefter utgavs Trälar, torpare, statare – noveller och journalistik i urval (1963; ny, något utökad upplaga 1976), och ett urval ur Svenska allmogens frihetsstrider (1974). Kämpe är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[4]

Bibliografi

Skönlitteratur

Varia - urval

Källor

  • Furuland, Lars (1962). Statarna i litteraturen: en studie i svensk dikt och samhällsdebatt. Stockholm: Tiden. Libris 8077629 
  • Nilsson, Bo: Vem var Alfred Kämpe? I inledningen till: Kämpe, Alfred; Nilsson, Bo (1974). Svenska allmogens frihetsstrider. LT pocket, 99-0117456-2. Stockholm: LT. Libris 7251552. ISBN 91-36-00419-7  -

Noter

  1. ^ [a b c d e f] J Alfred Kämpe, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 11923, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  3. ^ "Redaktörens död", novell av Ivar Lo-Johansson
  4. ^ SvenskaGravar

Vidare läsning

  • Agrell, Beata (2014). ”Klass, plats och genre i Alfred Kämpes "Trälar" 1907 och Ragnhild Jølsens "Brukshistorier" 1907”. Från bruket till Yarden  : nordiska perspektiv på arbetarlitteratur / (2014): sid. 13-24.  Libris 16777845
  • Furuland, Lars: J Alfred Kämpe i Svenskt biografiskt lexikon (1975-1977)
  • Furuland, Lars (1960). Proletärförfattare och arbetarkrönikör: bibliografisk förteckning över Alfred Kämpes skrifter. Uppsala: förf. Libris 1720719 
  • Nilsson, Bo G. (1982). ”Alfred Kämpe - torparsonen som skrev bondeupprorens historia”. En annan historia : sju folkliga historiker från Nils Månsson Mandelgren till Vilhelm Moberg (1982): sid. 63-78 : ill..  Libris 10297005

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Kampe-alfred.jpg
Alfred Kämpe