Alfred Grenander (arkitekt)

Alfred Grenander
	Alfred Grenander
	Alfred Grenander, 1901.
Född	Alfred Frederik Elias Grenander; 26 juni 1863; Skövde, Sverige
Död	14 juli 1931 (68 år); Berlin
Begravd	Falsterbo gamla kyrkogård
Medborgare i	Sverige och Tyskland
Utbildad vid	Technische Hochschule Berlin, 1890; Kungliga Tekniska högskolan, 1885; Technische Universität Berlin
Sysselsättning	Arkitekt
Arbetsgivare	Kungliga Tekniska högskolan; Unterrichtsanstalt des Kunstgewerbemuseums Berlin
	Redigera Wikidata

Alfred Frederik Elias Grenander, född 26 juni 1863 i Skövde, död 14 juli 1931^[6] i Berlin, var en svensk arkitekt och professor verksam i Berlin. Grenander är framförallt känd för sitt mångåriga arbete med utformningen av Berlins tunnelbanestationer samt för industribyggnader.

Biografi

Han var son till J.M.A. Grenander. Alfred Grenander utbildade sig till murare i Stockholm och gick kurser vid KTH. Han studerade sedan från 1885 på tekniska högskolan i Charlottenburg i Tyskland, bland annat med Otto Spalding och Hermann Muthesius som medstudenter. Han avslutade studierna 1888 och arbetade på flera olika arkitekturbyråer, bland annat för Ludwig Heims, Alfred Messel och Wilhelm Martens innan han 1890 börjar arbeta för Paul Wallot. 1896 grundade han tillsammans med Otto Spalding arkitektbyrån Spalding & Grenander som var verksam 1896-1903.

Berlins tunnelbana

Grenander engagerades 1902 som formgivare av tunnelbanan i Berlin. Senast 1905 kan Grenander ses som tunnelbanans chefsarkitekt och han är verksam för Hochbahngesellschaft, Nordsüdbahn AG och slutligen BVG. Fram till 1931 skapade Grenander cirka ett 70-tal tunnelbanestationer i jugendstil och i klassisk modern stil i Berlin för Hochbahngesellschaft. De finns fortfarande kvar i mer eller mindre originalskick. Grenander utvecklade konceptet med igenkänningsfärger, där varje station genom en färg tydligt skiljer sig från de föregående stationerna. Färgerna kom att användas på perrongerna med dess pelare och skyltar. Denna princip hittar man delvis fortfarande på linjerna U2, U5, U6 och U8. Grenanders arbeten kom att influera Bruno Grimmek då denne ritade tunnelbanestationer efter andra världskriget.

Südwestkirchhof

1923 arrenderade Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin det så kallade Schwedenblock på Südwestkirchhof i Stahnsdorf för att svenskarna i Berlin skulle ha sin egen begravningsplats. Här planerade Grenander den svenska delen av kyrkogården. Han ritade också den vackra grinden i smidesjärn som leder in till svenskarna. Det så kallade Dianatemplet, där ursprungligen envoyén Hans-Henrik von Essen (1873-1923) gravsattes, ritades också av Grenander. I början av december 1923 invigdes kyrkogården.

I Sverige ritade han tre hus i Falsterbo, bland annat ett i nationalromantisk stil, uppfört 1922, det så kallade Wertheimshuset vid Storgatan och ett jugendinspirerat hus, Villa Tångvallen, vid Fyrvägen omedelbart norr om Falsterbohus, uppfört 1907.^[7]

Grenander ritade även broar som Gotzkowskybron över Spree mellan Moabit och Charlottenburg (1911) och Schönfliesserbron^[8] i Prenzlauer Berg 1912 i Berlin. Han ritade också fabriksbyggnaderna åt Knorr-Bremse i Lichtenberg 1908 och Loewe AG 1916.

Byggnadsverk i urval

Deutsche Oper, tunnelbanestation i Berlin, 1906
Potsdamer Platz, tunnelbanestation i Berlin 1907
Sophie-Charlotte-Platz, tunnelbanestation i Berlin 1908
Neu-Westend, tunnelbanestation i Berlin 1908 (invigning 1922)
Kottbusser Tor, tunnelbanestation i Berlin 1908
Wittenbergplatz, tunnelbanestation i Berlin 1912
Berlin Schönhauser Allee, Berlin 1913
Eberswalder Strasse, tunnelbanestation i Berlin 1913
Olympia-Stadion, tunnelbanestation i Berlin 1913
Märkisches Museum, tunnelbanestation i Berlin 1913
Klosterstrasse, tunnelbanestation i Berlin 1913
Alexanderplatz, tunnelbanestation i Berlin 1913
Senefelderplatz, tunnelbanestation i Berlin 1923
Theodor-Heuss-Platz, tunnelbanestation i Berlin 1929
Krumme Lanke, tunnelbanestation i Berlin 1929
Gesundbrunnen, tunnelbanestation i Berlin 1930
Samariterstrasse, tunnelbanestation i Berlin 1930
Huset Wertheim, Storgatan i Falsterbo
Villa Tångvalla, Fyrvägen i Falsterbo
Villa Solglimt i Skanör

Minnen

En specialutställning om Grenander visades av Deutsches Technikmuseum i Berlin 2006-2007 och sedan i Stockholm och Skövde. I Berlin finns Alfred-Grenander-Platz vid stationen Krumme Lanke i Zehlendorf och Grenander-Haus vid Alexanderplatz. I Grenanders födelsestad Skövde finns en gata namngiven efter honom i stadsdelen Östermalm.

Galleri

Alexanderplatz (1913)
Alexanderplatz (1930)
Eberswalder Strasse
Friedrichstrasse
Gesundbrunnen
Heinrich-Heine-Strasse
Hermannplatz
Jannowitzbrücke
Leinestrasse
Olympia-Stadion
Onkel Toms Hütte
Platz der Luftbrücke
Ruhleben
Schönhauser Allee
Sophie-Charlotte-Platz
Theodor-Heuss-Platz
Uhlandstrasse
Weinmeisterstrasse
Wittenbergplatz
Krumme Lanke

Wikimedia Commons har media relaterad till Alfred Grenander (arkitekt).

Litteratur

Berlin under och över jorden: Alfred Grenander, tunnelbanan och metropolens kultur, Carlssons förlag, 2007
Licht und Farbe - U-Bahnhöfe der klassischen Moderne, Christoph Brachmann, Gebr. Mann Verlag, Berlin, 2003

Källor

^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ European Theatre Architecture, Arts and Theatre Institute, EUTA person-ID: 2034, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Structurae, Structurae person-ID: 1004674, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Libris, 7 januari 2013, läs online, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Alfred Grenander, schwedischer Architekt, Geburtsdatum: Freitag, 26. Juni 1863, Sterbedatum: Dienstag, 14. Juli 1931.
^ http://www.trelleborgsallehanda.se/trelleborg/article513129/Han-byggde-tunnelbanan-i-Berlin.html
^ Förstörd under andra världskriget. Idag finns här en gångbro, källa: http://de.wikipedia.org/wiki/Liste_der_Brücken_in_Berlin/S

Externa länkar

Südwestkyrkogården i Stahnsdorf
Archinform.net: Alfred Grenander
Tyska nationalbiblioteket
Grenander, 2. Alfred Fredrik Elias i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)

[65c7c8bbdd68a42fbf412c8a85d4a7ef847aec1b-1] [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.^{[källa från Wikidata]}

[3cf8076440fe27fed3e9524bc56aa4728d9d9648-2] European Theatre Architecture, Arts and Theatre Institute, EUTA person-ID: 2034, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[6a7968259bd299a01142745a39e642d82fe52030-3] [a b] Structurae, Structurae person-ID: 1004674, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[e4fd954ed57eee3608d3fe04000f3c28f4b489aa-4] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015.^{[källa från Wikidata]}

[ea442224d69fb9fa896b823f79ae1227ae899822-5] [a b] Libris, 7 januari 2013, läs online, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}

[6] Alfred Grenander, schwedischer Architekt, Geburtsdatum: Freitag, 26. Juni 1863, Sterbedatum: Dienstag, 14. Juli 1931.

[7] ttp://www.trelleborgsallehanda.se/trelleborg/article513129/Han-byggde-tunnelbanan-i-Berlin.html

[8] Förstörd under andra världskriget. Idag finns här en gångbro, källa: http://de.wikipedia.org/wiki/Liste_der_Brücken_in_Berlin/S

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Navigation

Navigering

Temaportaler