Alfa Octantis
| Alfa Octantis (α) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Oktanten |
| Rektascension | 21t 04m 43,0645s[1] |
| Deklination | -77° 01′ 25,562″[1] |
| Skenbar magnitud () | 5,15[1] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | F4III + F5III (spektroskopisk dubbelstjärna)[2] |
| U–B | 0,13[3] |
| B–V | 0,49[3] |
| Variabeltyp | EB[4] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | 45,0 ± 2[1] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: 13,83[1] mas/år Dek.: -369,37[1] mas/år |
| Parallax () | 22,07 ± 0,57[1] |
| Avstånd | 148 ± 4 lå (45 ± 1 pc) |
| Absolut magnitud () | +1,93 ± 0,02[5] |
| Detaljer | |
| Radie | 3,18[6] R☉ |
| Luminositet | 14,48[6] L☉ |
| Temperatur | 6 270[5] K |
| Metallicitet | 0,07[5] dex |
| Ålder | 1,5 ± 0,1[5] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| α Oct, CD-77 1053, CPD -77 1474, FK5 787, GC 29343, HD 199532, HIP 104043, HR 8021, LTT 8327, NLTT 50332, PPM 374864, SAO 257879.[1] | |
Alfa Octantis (α Octantis, förkortat Alfa Oct, α Oct) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den yttre delen av stjärnbilden Oktanten. Den har en skenbar magnitud på 5,15[1] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 22,1[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 148 ljusår (ca 45 parsek) från solen. Den är inte, trots att Johann Bayer gett den beteckningen α i stjärnatlasen Uranometria, stjärnbildens ljusaste stjärna, vilket istället är Ny Octantis.
Egenskaper
Primärstjärnan Alfa Octantis A är en gul till vit jättestjärna av spektralklass F4 III[2]. Den har en radie som är ca 3,2[6] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 14[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 6 300[5] K.
Alfa Octantis är en spektroskopisk dubbelstjärna som består av två jättestjärnor, båda av spektraltyp F, som kretsar kring varandra med en period på drygt 9 dygn.[1][2] Paret har också klassificerats som en Beta Lyrae förmörkelsevariabel.[4] Den är också en stark källa till röntgenstrålning med en styrka på 22,78 × 1029 ergs/s.[7]
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
- ^ [a b c d e f g h i j k] "* alf Oct". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 4 september 2008.
- ^ [a b c] The double-lined binary alpha Octantis, William Buscombe and Pamela M. Morris, The Observatory 80 (February 1960), pp. 28–29, Bibcode: 1960Obs....80...28B.
- ^ [a b] HR 8021, database entry, The Bright Star Catalogue, 5th Revised Ed. (Preliminary Version), D. Hoffleit and W. H. Warren, Jr., CDS ID V/50. Upptagen on line 4 september 2008.
- ^ [a b] alf Oct, database entry, The combined table of GCVS Vols I-III and NL 67-78 with improved coordinates, General Catalogue of Variable Stars, Sternberg Astronomical Institute, Moscow, Russia. Accessed on line September 4, 2008.
- ^ [a b c d e] Nordström, B.; et al. (2004). "The Geneva-Copenhagen survey of the Solar neighbourhood. Ages, metallicities, and kinematic properties of ˜14 000 F and G dwarfs". Astronomy and Astrophysics. 418: 989–1019. arXiv:astro-ph/0405198 . Bibcode:2004A&A...418..989N. doi:10.1051/0004-6361:20035959.
- ^ [a b c d] https://www.universeguide.com/star/alphaoctantis. Hämtad 2018-06-13.
- ^ Makarov, Valeri V. (October 2003), "The 100 Brightest X-Ray Stars within 50 Parsecs of the Sun", The Astronomical Journal, 126 (4): 1996–2008, Bibcode:2003AJ....126.1996M, doi:10.1086/378164.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Octans chart
