Alexandra av Sachsen-Altenburg
Alexandra av Sachsen-Altenburg | |
Född | 8 juli 1830 (ej angiven kalender, antar juliansk)[1][2][3] Altenburg, Tyskland |
---|---|
Död | 6 juli 1911[2][3] (80 år) Sankt Petersburg |
Begravd | Det Storfyrstelige Mausoleum |
Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
Sysselsättning | Aristokrat |
Make | Konstantin Nikolajevitj av Ryssland (g. 1848–1892)[4][5][6] |
Barn | Nikolaj Konstantinovitsj av Russland (f. 1850)[7] Olga Konstantinovna av Ryssland (f. 1851) Vera Konstantinovna (f. 1854) Konstantin Konstantinovitj (f. 1856) Dimitri av Russland (f. 1860)[7] Vjatsjeslav Konstantinovitsj av Russland (f. 1862) |
Föräldrar | Josef av Sachsen-Altenburg Amalie von Württemberg |
Släktingar | Marie av Sachsen-Altenburg (syskon) |
Heraldiskt vapen | |
Redigera Wikidata |
Prinsessan Alexandra av Sachsen-Altenburg (Alexandra Friederike Henriette), i Ryssland kallad Alexandra Iosifovna, född 8 juli 1830 i Altenburg, död 6 juli 1911 i Sankt Petersburg, storfurstinna av Ryssland; gift i Sankt Petersburg 11 september 1848 med storfurst Konstantin Nikolajevitj av Ryssland. Dotter till hertig Josef av Sachsen-Altenburg och Amelie Theresa Luise av Württemberg.
Biografi
Alexandra mötte Konstantin 1846, då han kom till Altenburg för att stanna i några år på förslag av sin farbrors fru storfurstinnan Elena Pavlovna, som även var Alexandras moster, och vars intellekt han beundrade. Konstantin beskrivs som intellektuell och liberal, Alexandra som temperamentsfull och konservativ, men de delade ett intresse för musik. Konstantin blev förälskad i Alexandra och paret förlovades 1846.
Alexandra anlände till Ryssland 12 oktober 1847 och firades med offentliga välkomstceremonier i Sankt Petersburg. I februari 1848 konverterade hon till ortodoxin och antog namnet Alexandra Iosifovna; till skillnad från den vanliga seden valde hon ett patronymikon som reflekterade hennes far snarare än en dynastisk eller religiös betydelse. Paret mottog Marmorpalatset i Sankt Petersburg och använde det s.k. Konstantinpalatset i Strelna vid Finska viken om sommaren. Alexandra etablerade en skola för trädgårdskonst vid Strelna, där hon själv undervisade.
Under 1860-talet avslutades parets förhållande i praktiken, delvis på grund av deras motsatta åsikter, och Alexandra fördjupade sig i mysticism i sin egen umgängeskrets medan Konstantin inledde andra kärleksrelationer; han fick i slutet av 1860-talet en dotter, Marie Condousso, med en annan. År 1868 inledde Konstantin ett förhållande med balettdansösen Anna Vasiljevna Kuznetsova, som han skulle komma att få fyra barn med; han köpte henne en bostad nära sitt hem och kallade Alexandra sin "regering-ärende-fru". Detta orsakade skandal och gav Alexandra allmän sympati.
1874 inträffade en skandal då Alexandras äldste son dömdes skyldig till att ha stulit hennes juveler med sin amerikanska flickvän; han förklarades psykiskt sjuk och förvisades till Centralasien. 1889 drabbades Konstantin av ett slaganfall som förhindrade honom att tala och gå. Han blev då omhändertagen av Alexandra, som förbjöd honom kontakt med sin älskarinna och hans barn med denna. Han ska ha blivit så frustrerad över hennes nyvunna kontroll över honom att han slog efter henne med sin käpp.
Barn
- Nikolaj Konstantinovitj (1850-1918) gift morganatiskt i Tasjkent med Nadeshda Dreyer, senare skjuten av bolsjevikerna under revolutionen.
- Olga Konstantinovna av Ryssland (1851-1926) gift med Georg I av Grekland
- Vera Konstantinovna (1854-1912) gift med Eugen av Württemberg
- Konstantin Konstantinovitj (1858-1915) gift med Elisabeth av Sachsen-Altenburg (1865–1927)
- Dimitri Konstantinovitj (1860-1919)
- Vjatjeslav Konstantinovitj (1862-1879)
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Christopher, prins av Grekland, En prins berättar, 1938.
Noter
- ^ Александра Иосифовна, Entsiklopeditjeskij slovar', ”род. 26 июня 1830 г.”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] International Music Score Library Project, Alexandra Iosifovna, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Elisabeth Alexandra Prinzessin von Sachsen-Altenburg, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Константин Николаевич, Russkij biografitjeskij slovar', ”По возвращении великого князя в Петербург совершено было 30 августа [1848 года] бракосочетание Их Высочеств.”.[källa från Wikidata]
- ^ Venedikt Mjakotin, Константин Николаевич, Entsiklopeditjeskij slovar', ”Он был женат с 1848 г. на вел. кн. Александре Иосифовне, дочери герцога Саксен-Альтенбургского.”.[källa från Wikidata]
- ^ Александра Иосифовна, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Alexandra av Sachsen-Altenburg.
|
Media som används på denna webbplats
Princess Alexandra of Saxe-Altenburg with her eldest children
- Photograph of the Grand Duchess Alexandra (1830-1911) of Russia, seated with her head in right profile looking at a photograph (?) that she holds at arm's length in her left hand. Her children surround her: Grand Duke Nikolai (1850-1918), Constantine (1858-1915), Dimitri (1860-1919), and Grand Duchesses Olga (1851-1926) and Vera (1854-1912).
Greater coat of arms of the former Germany duchy of Saxe-Altenburg