Alexander Armfelt
| Alexander Armfelt | |
 | |
| Född | 18 april 1794[1] Riga |
|---|---|
| Död | 8 januari 1876[2] (81 år) Sankt Petersburg |
| Medborgare i | Finland |
| Utbildad vid | Kungliga Akademien i Åbo |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Medlem av Riksrådet | |
| Maka | Sigrid Fredrika Oxenstierna |
| Barn | Mauritz Vladimir Armfelt (f. 1827) |
| Föräldrar | Gustaf Mauritz Armfelt Hedvig Ulrika De la Gardie |
| Utmärkelser | |
| Sankt Stanislausorden, första klassen (1840)[3] Sankt Annas orden, första klass (1845)[3] Ryska vita örnens orden (1847)[3] Sankt Vladimirs orden, andra klassen (1849)[3] Riddare av Sankt Alexander Nevskij-orden (1854)[3] Sankt Alexander Nevskij-orden med diamanter (1859)[3] Sankt Vladimirs orden, första klassen (1863)[3] Andreasorden (1870)[3] Andreasorden med briljanter (1874)[3] | |
| Redigera Wikidata | |
Alexander Armfelt, född 18 april 1794 i Riga, död 8 januari 1876 i Sankt Petersburg, var en svensk greve och finsk statsman.
Biografi
Armfelt var son till Gustaf Mauritz Armfelt och hans hustru Hedvig De la Gardie och växte upp i Ryssland, eftersom fadern inte ville bo kvar i Sverige sedan Karl XIV Johan blivit kung. Han blev student vid Uppsala universitet 1808 samt studerade sedan vid Edinburghs universitet 1810 och vid Kungliga Akademien i Åbo 1813. Han ingick 1814 i den ryska generalstaben. Han bevistade 1815 fälttåget mot Napoleon I. Armfelt fortsatte sedan sin militära tjänstgöring vid ryska och finska regementen, och tog avsked 1827 som kapten.
Samma år blev Armfelt tillförordnad direktör för Finlands bank, 1832 biträde åt och 1842 själv ministerstatssekreterare för Finland, vilken befattning han bibehöll till sin död. Armfelt bidrog till att trygga Finlands samhällsskick genom sin medverkan vid sammankallandet av lantdagen 1863 och utfärdandet av lantdagsordningen 1869. Han åtnjöt Nikolaj I:s och Alexander II:s fulla förtroende.
Utmärkelser
Sankt Stanislausorden, första klassen, 1840[3]
Sankt Annas orden, första klass, 1845[3]
Ryska vita örnens orden, 1847[3]
Sankt Vladimirs orden, andra klassen, 1849[3]
Riddare av Sankt Alexander Nevskij-orden, 1854[3]- Sankt Alexander Nevskij-orden med diamanter, 1859[3]
- Sankt Vladimirs orden, första klassen, 1863[3]
Andreasorden, 1870[3]- Andreasorden med briljanter, 1874[3]
Referenser
- Svensk uppslagsbok, Lund 1929
- ^ Alexander Armfelt, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Alexander Armfelt, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet.[källa från Wikidata]
Vidare läsning
- ”Armfelt, Alexander”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4645-1416928957251
- Hans Hirn (1938), Alexander Armfelt : ungdom och läroår intill 1832 / Hans Hirn., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113519090, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022685
- Hans Hirn (1948), Alexander Armfelt : början av en statsmannabana : 1832-1841 / Hans Hirn., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113526381, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022476
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Alexander Armfelt.
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Ribbon bar of the Imperial Order of Saint Vladimir. The Russian Empire.
Ribbon bar of the Imperial Order of Saint Andrew. The Russian Empire.
Ribbon bar of the Imperial and Czarist Order of Saint Stanislaus. The Russian Empire.
Ribbon bar of the Imperial Order of Saint Anna. The Russian Empire.
Ribbon bar of the Imperial Order of Saint Alexander Nevsky. The Russian Empire.
Ribbon bar of the Imperial and Czarist Order of the White Eagle. The Russian Empire.