Aleksandr Ostrovskij

Aleksandr Ostrovskij
Alexander Ostrovsky by Vasily Perov.jpg
Född31 mars 1823 (g.s.)[1][2][3]
Moskva[4][5][6]
Död2 juni 1886 (g.s.)[7][2][8] (63 år)
Sjtsjelykovo[4], Ryssland
BegravdKostroma oblast[9]
MedborgarskapKejsardömet Ryssland
Utbildad vidFörsta Moskvagymnasiet
Moskvauniversitetets juridiska fakultet
SysselsättningÖversättare, journalist, författare[10][11], dramatiker[10], librettist, teaterregissör
ArbetsgivareSankt Petersburgs vetenskapsakademi
Redigera Wikidata

Aleksandr Nikolaevitj Ostrovskij (ryska: Александр Николаевич Островский), född 12 april 1823 (31 mars g.s.) i Moskva, död 14 juni 1886 (2 juni g.s.) i Sjtjelykovo i guvernementet Kostroma, var en rysk pjäsförfattare. Han räknas som grundläggaren av den ryska inriktningen i världens dramatikhistoria.

Biografi

Ostrovskij var son till en advokat vid handelsrätten i Moskva och blev själv anställd där. Efter i förtid avbrutna universitetsstudier uppehöll han en underordnad befattning vid Moskvas handelsdomstol och fick här intim förtrogenhet med affärslivets villkor och människotyper. Bilder från denna miljö gav han i sitt lilla förstlingsverk Kartina semejnago stjastia ("En bild av familjelycka", 1847). Dess realistiska ansatser fullföljdes i en rad sedeskildrande komedier.

Mest berömd är Svoj ljudi sostjema ("Släktingar emellan kommer vi överens", 1850), Nev svoj sani ne sadis ("Sätt dig inte i en annan släde - motsvarande svenska uttrycket "skomakare, bliv vid din läst", 1853, Ostrovskijs första pjäs att uppföras), Bjednost ne porok ("Fattigdom är ingen skam", 1854). I Gorza ("Storm", 1860) fördjupas sedesskildringen och samhällskritiken till en gripande tragedi.

Under 1860-talet vände sig Ostrovskij från samtidsskildringen och skrev historiska krönikespel, främst bojardramat Vasilia Melentjeva (1868) men återvände snart till sina tidigare motiv. Bäst bland hans senare rika produktion är Bjesjenija denjgi ("Galna pengar", 1870), Ljes ("Skogen", 1871; dansk översättning Paa Herregaarden av Thor Lange 1904) och Volki i ovtsi ("Vargar och får", 1875).

Under Alexander II:s liberala regim fick Ostrovskij en gynnad ställning och åtnjöt statspension. 1885 blev han chef för kejserliga teatern i Moskva. Ostrovskijs dramatik kännetecknas av en rätt tung, episk teknik, som dock genom en säker miljö- och typskildring blivit i hög grad effektfull. I senare tid kom hans pjäser att tjäna som regiunderlag bland annat för Sergej Eisenstein.[12]

På svenska

  • Belougins giftermål: komedi i 5 akter (anonym översättning?, Helsingfors, 1883)
  • Ovädret: drama i sex scener (översättning Nils Åke Nilsson, radiobearbetning Olof Molander, Radiotjänst, 1946) (Groza)
  • Skogen: komedi (otryckt översättning av Ellen Rydelius för Scebstudion 1950-tal?) (Les)
  • En skojares dagbok (otryckt översättning av Astrid Baecklund och Herbert Grevenius för Folkets parkers centralstyrelse 1957)
  • Ovädret (otryckt översättning av Jan Håkansson 1964?) (Groza)
  • Konkurs: komedi i fyra akter (otryckt översättning av Staffan Skott för Helsingborgs stadsteater 1987) (Bankrut)
  • Skogen (otryckt översättning av Kristina Rotkirch, bearbetning Joakim Groth för Kungliga Dramatiska teatern 2001) (Les)

"I Sverige har bl.a. uppförts Oväder, 1860; En skojares dagbok, 1868; Skogen, 1872; Vargar och lamm, 1875." (Litteraturhandboken, 1983)

"På svenska finnas ... utdrag ur 'Den falske Dmitri' och 'Vasili Schujski' i C. M. Lindforss' 'Stycken ur Rysslands nyaste hist. drama' (i 'Finsk tidskr.', 1880)." (Nordisk familjebok, Uggleupplagan)

Se även

  • Lista över ryskspråkiga författare

Källor

  • Litteraturhandboken. 5. uppl. (Forum, 1983), s. 612
  1. ^ Boris Warneke, Островский, Александр Николаевич, Ryska biografiskt lexikon. Volym 12, 1905.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ Ostrovskiy, Alexander Nikolaivich, Encyclopædia Britannica 1911, ”... was born on the 12th of April 1823 in Moscow”.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Boris Warneke, Островский, Александр Николаевич, Ryska biografiskt lexikon. Volym 12, 1905.[källa från Wikidata]
  5. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Островский Александр Николаевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  6. ^ Ostrovskiy, Alexander Nikolaivich, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
  7. ^ Boris Warneke, Островский, Александр Николаевич, Ryska biografiskt lexikon. Volym 12, 1905, ”Напряженные занятия летом этого [1886] года по приведению в порядок дел по управлению театрами, в связи с реорганизацией оперной труппы, совсем подорвали его расстроенное здоровье, и он больным уехал 28-го мая из Москвы к себе в имение (Щелыково, Кинешемского уезда Костромской губ.), где 2-го июня скончался во время припадка.”.[källa från Wikidata]
  8. ^ läst: 27 april 2014.[källa från Wikidata]
  9. ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 37280, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1018 
Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.