Aleksandr Luria

Aleksandr Romanovitj Luria (ryska: Александр Романович Лурия, Aleksandr Romanovitj Lurija), född 16 juli 1902 i Kazan, död 14 augusti 1977 i Moskva, var en rysk neuropsykolog, verksam vid Burdenko-institutet i Moskva.

Biografi

Luria föddes av judiska föräldrar och studerade vid Kazanuniversitetet (examen 1921), Kharkiv Medical Institute och 1st Moskva Medical Institute (examen 1937). Han utnämndes till professor (1944), blev doktor i pedagogiska (1937) och medicinska vetenskaper (1943).

Under hela sin karriär arbetade Luria inom en rad olika vetenskapsområden på sådana institutioner som Academy of Communist Education (1920–1930-talet), Experimental Defectological Institute (1920–1930-talet, 1950–1960-talet, både i Moskva), ukrainska Psychoneurological Academy (Kharkiv, tidigt 1930-tal), All-Union Institute of Experimental Medicine, Burdenko Institute of Neurosurgery (sent 1930-tal), och andra institutioner.

I slutet av 1930-talet genomgick Luria läkarutbildning och efter andra världskriget, fortsatte han sitt arbete i Moskvas Institute of Psychology. Under en tid var han borta från institutet för psykologi, främst till följd av ett uppblossande av antisemitism och flyttades till forskning om utvecklingsstörda barn vid Defectological Institute på 1950-talet. Från 1945 arbetade Luria vid universitet i Moskva och bidrog till grundandet av fakulteten för psykologi vid universitetet, där han senare ledde institutionerna för patho- och neuropsykologi.

Sammanfattning av Lurias forskning

Lurias forskning under sin livstid kan sammanfattas på följande sätt:

1. Det socio-historiska fastställandet av det mänskliga psyket,
2. Det biologiska (genetiska) fastställandet av det mänskliga psyket,
3. Högre psykologiska funktioner förmedlade av Signs-symboler; Det verbala systemet som huvudsystem,
4. Den systematiska samordningen av psykologiska funktioner och medvetande (enligt Lurias välkända fyra delbeskrivningar av detta),
5. Cerebral Mechanisms of the Mind (hjärna och psyke); Kopplingar mellan psykologi och fysiologi, och
6. Förhållandet mellan teori och praktik.

Bibliografi i urval

• Luria, AR (1932). The Nature of Human Conflicts - or Emotion, Conflikt, and Will: An Objective Study of Disorganisation and Control of Human Behaviour. New York: Liveright Publishers.
• Luria, AR (1962) Higher Cortical Functions in Man. Moscow University Press. Library of Congress Nummer: 65-11340
• Luria, AR (1963). Restoration of Function After Brain Injury. Pergamon Press.
• Luria, AR (1966). Human Brain and Psycological Processes. Harper & Row.
• Luria, AR (1970) Traumatic Aphasia: Its Syndromes, Psychology, and Treatment. Mouton de Gruyter. ISBN 90-279-0717-X.
• Luria, AR (1973). The Working Brain. Basic Books. ISBN 0-465-09208-X .
• Luria, AR (1976). The Cognitive Development: Its Cultural and Social Foundations. Harvard University Press. ISBN 0-674-13731-0.
• Luria, AR; (1987). The Mind of a Mnemonist: A Little Book About A Vast Memory. Harvard University Press. ISBN 0-674-57622-5.
• Luria, AR, Solotaroff, Lynn (1987). The Man with a Shattered World: The History of a Brain Wound. Harvard University Press. ISBN 0-674-54625-3.
• Luria, AR (2005). A Dialogue with the Making of Mind. Lawrence Erlbaum Associates, Inc. ISBN 0-8058-5499-1 (självbiografi)

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

• Bra Böckers lexikon, 1977
• http://www.neuropsychotherapist.com/alexander-luria-life-research-contribution-to-neuroscience/

Externa länkar

• Aleksandr Luria i Libris