Aleksandr Fridman

Aleksandr Fridman
Född4 juni 1888 (g.s.)[1]
Sankt Petersburg[2]
Död16 september 1925[2][3][4] (37 år)
Sankt Petersburg[2]
Begravdortodoxa Smolenskkyrkogården[5]
kartor
Medborgare iKejsardömet Ryssland och Sovjetunionen
Utbildad vidAndra Sankt Petersburgsgymnasiet
fakulteten för fysik och matematik vid Sankt Petersburgs universitet,
SysselsättningMatematiker, meteorolog, fysiker, forskare[6]
Befattning
Professor (1918–1920)
Prorektor, statliga universitetet i Perm (1919–1920)
Dekanus, statliga universitetet i Perm (1919–1919)
Chefredaktör, vetenskaplig tidskrift (1923–)
Direktör, The Voeikov Main Geophysical Observatory (1925–)
ArbetsgivareSankts Petersburgs statliga transportuniversitet (1910–1913)
Sankt Petersburgs gruvdriftsuniversitet (1910–1913)
statliga universitetet i Perm (1918–1920)
Sankt Petersburgs universitet (1920–1925)[7]
The Voeikov Main Geophysical Observatory (1920–1925)[7]
Vasilovs statliga optiska institut (1920–1920)
Noterbara verkFriedmanns ekvationer
FöräldrarAleksandr Fridman
Ludmila Ignatievna Friedmann[8]
Utmärkelser
Sankt Georgsorden
Georgskorset, fjärde klass
Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen med svärd och band
Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen
Guldsabel "för tapperhet"
Namnteckning
Redigera Wikidata

Aleksandr Aleksandrovitj Fridman (Александр Александрович Фридман), född 16 juni 1888 i Sankt Petersburg, död 16 september 1925 i Leningrad, var en rysk matematiker och kosmolog.

Fridman upptäckte 1922 lösningar till Albert Einsteins allmänna relativitetsteori som tillät ett expanderande universum, vilket bekräftades av Edwin Hubbles mätningar 1929 och numera ingår i Big Bang-teorin. Dessa lösningar upptäcktes senare oberoende av Georges Lemaître. Lösningarna sammanfattas i det som numera inom kosmologin kallas Friedmanns ekvationer. Vidare kallas den rumtid som tidigare kallades Robertson-Walker-metriken numera ofta Friedmann-Lemaître-Robertson-Walker-metriken.

Aleksandr Fridman levde största delen av sitt liv i Sankt Petersburg. Han tjänstgjorde i första världskriget för Ryssland. Han lärde också upp en annan känd fysiker – George Gamow. Fridman dog av tyfus, 37 år gammal.

Referenser

  1. ^ MacTutor History of Mathematics archive, Aleksandr Aleksandrovich Friedmann, läst: 24 augusti 2024.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Aleksandr M. Prochorov (red.), Фридман Александр Александрович, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Find a Grave, 158735308, Alexander Friedmann, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  8. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Aleksandr Fridman cropped.png
Russian mathematician and physicist Alexander Friedmann
Aleksandr Fridman signature.png
Rus və sovet riyaziyyatçısı, fiziki və coğrafiyaşünası, qeyri-stasionar kainat təzəriyyəsinin banisi Aleksandr Fridmanın imzası.