Alec Jeffreys

Alec Jeffreys
Född9 januari 1950[1] (74 år)
Oxford, Storbritannien
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidMerton College[1]
Luton Sixth Form College[1]
SysselsättningGenetiker
ArbetsgivareUniversity of Leicester[2]
Utmärkelser
Colworth Medal (1985)[1]
Fellow of the Royal Society (1986)[3][1]
Mendel Medal (1987)[4]
Davymedaljen (1987)[5]
Linnean Societys tvåhundraårsmedalj (1987)
William Allan-priset (1992)
Knight Bachelor (1994)[1]
Linnean Medal (1994)[1]
Albert Einstein världsutmärkelse inom vetenskap (1996)[6]
Balymedaljen (1997)
Louis Jeantet-priset i medicin (2004)[7]
Royal Medal (2004)
Louis Jeantet-priset i medicin (2004)[7]
National Inventors Hall of Fame (2005)[8]
Lasker-DeBakey Clinical Medical Research Award (2005)[9]
Clarivate Citation Laureates (2006)[10]
Dr. H.P. Heinekenpriset för biokemi och biofysik (2006)
Croonian Medal and Lecture (2010)
Edinburgh Medal (2010)
Copleymedaljen (2014)[11][12]
Companion of Honour (2017)[1]
AAAS Fellow (2018)[13]
Hedersdoktor vid University of Hong Kong
Australia Prize
Redigera Wikidata

Sir Alec John Jeffreys, CH FRS MAE,[14] född 9 januari 1950 i Oxford, Oxfordshire, England, är en brittisk genetiker, som är professor vid University of Leicester[15][16] och känd för att ha utvecklat det genetiska fingeravtrycket och DNA-profilering, som nu används över hela världen inom kriminalteknik för att hjälpa polisens detektivarbete och för att lösa faderskaps- och invandringstvister.[17][18][19]

År 1994 adlades han för sina tjänster inom genetiken.[15][20][21][22][23]

Biografi

Jeffreys föddes i en medelklassfamilj i Oxford, där han tillbringade de första sex åren av sitt liv fram till 1956 då familjen flyttade till Luton, Bedfordshire.[24] Han framhåller att han fått sin nyfikenhet och uppfinningsrikedom från sin far, liksom sin farfar, som hade ett antal patent.[19] När han var åtta år gav hans far honom en kemiuppsättning, som han förbättrade under de närmaste åren med extra kemikalier, även inklusive en liten flaska svavelsyra.[19] Hans far köpte honom också ett mässingsmikroskop från viktoriansk tid,[25] som han använde för att undersöka biologiska exemplar.[19] Vid cirka 12 års ålder gjorde han ett litet dissekeringssats (inklusive en skalpell, tillverkad av ett tillplattat stift) som han använde för att dissekera en humla, men han fick problem med sina föräldrar när han gick vidare till att dissekera ett större exemplar.[19]

Jeffreys studerade vid Luton Grammar School och sedan Luton Sixth Form College.[26] Han tilldelades ett stipendium för att studera vid Merton College, Oxford på en fyraårig kurs, där han 1971 tog examen i biokemi med förstklassiga utmärkelser.[27] Jeffreys avslutade sin filosofie doktorsexamen om mitokondrierna hos odlade däggdjursceller, som doktorand vid Genetics Laboratory vid University of Oxford.[28]

Jeffreys träffade sin blivande hustru, Sue Miles, på en ungdomsklubb i centrala Luton, Bedfordshire, innan han blev universitetsstudent,[19][26] och de gifte sig den 28 augusti 1971.[29] Jeffreys har en bror och en syster och han och hans hustru har två döttrar, födda 1979 och 1983.[24][29]

Karriär och vetenskapligt arbete

Efter att ha avlagt sin doktorsexamen flyttade han till University of Amsterdam, där han arbetade med däggdjursgener som forskare,[26] och sedan till University of Leicester 1977, där han 1984 upptäckte en metod för att visa variationer mellan individers DNA, uppfinna och utveckla genetiska fingeravtryck.[19][30]

Jeffreys säger att han hade ett "eureka-ögonblick" i sitt laboratorium i Leicester efter att ha tittat på röntgenfilmbilden av ett DNA-experiment den 10 september 1984, som oväntat visade både likheter och skillnader mellan DNA från olika medlemmar av hans teknikers familj.[18][30] Inom ungefär en halvtimme insåg han den möjliga omfattningen av DNA-fingeravtryck, som använder variationer i den genetiska informationen för att identifiera individer. Innan hans metoder kommersialiserades 1987 var hans laboratorium det enda centret i världen som utförde DNA-fingeravtryck och var följaktligen mycket upptagen och tog emot förfrågningar från hela världen.[19][30]

År 1992 användes Jeffreys metoder för att bekräfta identiteten för tyska åklagare av Josef Mengeles kropp, som hade dött 1979, genom att jämföra DNA som erhållits från ett lårben i hans uppgrävda skelett,[25] med DNA från hans mor och son, på ett liknande sätt som faderskapstest.[19]

DNA-profilering, baserad på att teckna enskilda mycket variabla minisatelliter i det mänskliga genomet, utvecklades också av Jeffreys och hans team 1985,[31][32] med termen (DNA-fingeravtryck) som behålls för det första testet som tecknar många minisatelliter samtidigt. Genom att fokusera på bara några av dessa mycket varierande minisatelliter gjorde DNA-profilering systemet mer känsligt, mer reproducerbart och mottagligt för digitala databaser. Det blev snart det vanliga kriminaltekniska DNA-systemet som användes i brottmålsarbete och faderskapstest över hela världen. De vanligaste markörerna är nu variabla mikrosatelliter, även kända som korta tandemupprepningar (STR), som Jeffreys först utnyttjade 1990 i Mengele-fallet.[33]

Utmärkelser och hedersbetygelser

  • Colworth Medal, 1985[1]
  • Fellow of the Royal Society, 1986[3][1]
  • Mendel Medal, 1987[4]
  • Davymedaljen, 1987[5]
  • Linnean Societys tvåhundraårsmedalj, 1987
  • William Allan-priset, 1992
  •  Knight Bachelor, 1994[1]
  • Linnean Medal, 1994[1]
  • Albert Einstein världsutmärkelse inom vetenskap, 1996[6]
  • Balymedaljen, 1997
  • Louis Jeantet-priset i medicin, 2004[7]
  • Royal Medal, 2004
  • Louis Jeantet-priset i medicin, 2004[7]
  • National Inventors Hall of Fame, 2005[8]
  • Lasker-DeBakey Clinical Medical Research Award, 2005[9]
  • Clarivate Citation Laureates, 2006[10]
  • Dr. H.P. Heinekenpriset för biokemi och biofysik, 2006
  • Croonian Medal and Lecture, 2010
  • Edinburgh Medal, 2010
  • Copleymedaljen, 5 augusti 2014[11][12]
  •  Companion of Honour, 2017[1]
  • AAAS Fellow, 2018[13]
  • Hedersdoktor vid University of Hong Kong
  • Australia Prize

[Redigera Wikidata]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Alec Jeffreys, 23 maj 2022.

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Who's who, A & C Black.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, le.ac.uk .[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Fellows Directory, 11699.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] läs online, genetics.org.uk .[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Award winners : Davy Medal (på engelska), läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Prof. Alec Jeffreys (på engelska), Consejo Cultural Mundial, 23 november 1996, läs online, läst: 1 maj 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c d] läs online, www.jeantet.ch .[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  9. ^ [a b] läs online, laskerfoundation.org .[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b] läs online, royalsociety.org .[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b] läs online, www.aaas.org .[källa från Wikidata]
  14. ^ "Fellows of the Royal Society". London: Royal Society. Arkiverad från original on 16 March 2015.
  15. ^ [a b] Zagorski, Nick (2006). ”Profile of Alec J. Jeffreys”. Proceedings of the National Academy of Sciences 103 (24): sid. 8918–8920. doi:10.1073/pnas.0603953103. PMID 16754883. 
  16. ^ ”Staff pages: Professor Sir Alec J. Jeffreys FRS”. University of Leicester. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091026015206/http://www.le.ac.uk/genetics/pages/staff/staff_pages/jeffreys.html. Läst 15 december 2007. 
  17. ^ Alec Jeffreys publications indexed by the Scopus bibliographic database. (prenumeration krävs)
  18. ^ [a b] DNA pioneer's 'eureka' moment BBC. Hämtad 14 oktober 2011
  19. ^ [a b c d e f g h i] "Desert Island Discs with Alec Jeffreys". Desert Island Discs. BBC. Radio 4. 2007-12-09.
  20. ^ Jeffreys, A. J. (2013). ”The man behind the DNA fingerprints: An interview with Professor Sir Alec Jeffreys”. Investigative Genetics 4 (1): sid. 21. doi:10.1186/2041-2223-4-21. PMID 24245655. 
  21. ^ Evans, Colin (2010). Evidence. New York: Chelsea House. p. 77. ISBN 978-1-60413-615-9.
  22. ^ Newton, David E. (2008). DNA evidence and forensic science. New York: Facts on File. pp. 100–101. ISBN 978-0-8160-7088-6. Hämtad 3 april 2015.
  23. ^ ”Jeffreys reflects on DNA finding”. BBC News. 11 september 2009. http://news.bbc.co.uk/local/leicester/hi/people_and_places/history/newsid_8242000/8242497.stm. 
  24. ^ [a b] Anon (2007). "Jeffreys, Sir Alec John". Who's Who. ukwhoswho.com (online Oxford University Press ed.). A & C Black, an imprint of Bloomsbury Publishing plc. doi:10.1093/ww/9780199540884.013.21923. (Subscription or UK public library membership required.) (subscription required)
  25. ^ [a b] Hodgson, J. (2006). ”Ten years of biotech gaffes”. Nature Biotechnology 24 (3): sid. 270–273. doi:10.1038/nbt0306-270. PMID 16525384. 
  26. ^ [a b c] ”The Gene Genius”. University of Leicester. 1 september 2004. Arkiverad från originalet den 9 november 2011. https://web.archive.org/web/20111109215809/http://www.le.ac.uk/ua/pr/gen%20supp.pdf. 
  27. ^ ”CV – Professor Sir Alec Jeffreys”. Technology Academy Foundation, Finland. Arkiverad från originalet den 18 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110718152452/http://www.millenniumprize.fi/uploads/pdf/finalistimateriaali/Jeffreys_CV.pdf. Läst 30 juni 2009. 
  28. ^ Jeffreys, Alec (1975). Studies on the mitochondria of cultured mammalian cells. bodleian.ox.ac.uk (DPhil thesis). University of Oxford. OCLC 500483911. EThOS uk.bl.ethos.460797.
  29. ^ [a b] Debrett's People of Today 2005 (18th). Debrett's. 2005. sid. 857. ISBN 1-870520-10-6 
  30. ^ [a b c] Newton, Giles (4 februari 2004). ”Discovering DNA fingerprinting: Sir Alec Jeffreys describes its development”. Wellcome Trust. Arkiverad från originalet den 15 december 2014. https://web.archive.org/web/20141215015258/http://genome.wellcome.ac.uk/doc_wtd020877.html. Läst 23 december 2007. 
  31. ^ Jeffreys, A.; Wilson, V.; Thein, S. (1985). ”Hypervariable 'minisatellite' regions in human DNA”. Nature 314 (6006): sid. 67–73. doi:10.1038/314067a0. PMID 3856104. 
  32. ^ Jeffreys, A.; Wilson, V.; Thein, S. (1985). ”Individual-specific 'fingerprints' of human DNA”. Nature 316 (6023): sid. 76–79. doi:10.1038/316076a0. PMID 2989708. 
  33. ^ Jeffreys, A.; Allen, M.; Hagelberg, E.; Sonnberg, A. (1992). ”Identification of the skeletal remains of Josef Mengele by DNA analysis”. Forensic Science International 56 (1): sid. 65–76. doi:10.1016/0379-0738(92)90148-P. PMID 1398379. 

Externa länkar

Auktoritetsdata

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
200px ribbon bar of the Knight Bachelor medal (UK).svg
Författare/Upphovsman: Blackcat, Licens: CC0
SVG ribbon bar of the Knight Bachelor medal (United Kingdom)
Alec Jeffreys -2008.jpg
Författare/Upphovsman: Morpheus, Licens: CC BY-SA 2.0
Alec Jeffreys, British Scientist, inside G22.
United-kingdom582.gif
Ribbon bar of the Order of the Companions of Honour (United Kingdom)