Aldhanab

Aldhanab (γ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildTranan
Rektascension21t 53m 55,72620s[1]
Deklination-37° 21′ 53,4790″[1]
Skenbar magnitud ()+3,003[2]
Stjärntyp
SpektraltypB8 III[3]
U–B-0,307[2]
B–V-0,121[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-2,1[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +98,07[1] mas/år
Dek.: -13,22[1] mas/år
Parallax ()15,45 ± 0,67[1]
Avstånd211 ± 9  (65 ± 3 pc)
Absolut magnitud ()-1,05[5]
Detaljer
Massa3,06[6] M
Radie4,5[7] R
Luminositet373[5] L
Temperatur12 520[8] K
Vinkelhastighet57[9] km/s
Ålder75[6] miljoner år
Andra beteckningar
γ Gru, CD-37° 9119, FK5 822, GC 30640, HD 207971, HIP 108085, HR 8353, SAO 213374[10]

Aldhanab eller Gamma Gruis (γ Gruis, förkortat Gamma Gru, γ Gru) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna[11] belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Tranan (den räknades en gång till den Ptolemaiska stjärnbilden Södra fisken). Den har en skenbar magnitud på 3,00[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 15,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 211 ljusår (ca 65 parsek) från solen.

Nomenklatur

Gamma Gruis har det traditionella namnet Al Dhanab, "Stjärten i stjärnbilden Södra fisken". [12]

År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[13] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Aldhanab för Gamma Gruis i september 2017 och detta är nu inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names.[11]

Egenskaper

Gamma Gruis är en blå till vit jättestjärna av spektralklass B8 III[3], vilket anger att den har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och utvecklats bort från huvudserien. Den har en massa som är ca 3[6] gånger större än solens massa, en radie som är ca 4,5[7] gånger större än solens. Den utsänder från dess fotosfär ca 373[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 12 500[8] K, och med en betydande del av energiutflödet i form av ultraviolett strålning.[14]

Gamma Gruis roterar relativt snabbt med en projicerad rotationshastighet på 57 km/s,[9] jämfört med solen som har en azimutalhastighet vid dess ekvator på bara 2 km/s. Baserat på analys av data, som samlats in under Hipparcosuppdraget, kan stjärnan ha en följeslagare med gemensam rörelse genom rymden som orsakar gravitationsstörning hos Gamma Gruis.[15]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752  , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Gutierrez-Moreno, Adelina; et al. (1966). "A System of photometric standards". 1. Publicaciones Universidad de Chile, Department de Astronomy: 1–17. Bibcode:1966PDAUC...1....1G.
  3. ^ [a b] Houk, Nancy (1979), Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars, 3, Ann Arbor, Michigan: Dept. of Astronomy, University of Michigan, Bibcode:1982mcts.book.....H
  4. ^ Wilson, R. E. (1953). General Catalogue of Stellar Radial Velocities. Carnegie Institute of Washington D.C. Bibcode:1953GCRV..C......0W.
  5. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b c] David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015), "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets", The Astrophysical Journal, 804 (2): 146, arXiv:1501.03154, Bibcode:2015ApJ...804..146D, doi:10.1088/0004-637X/804/2/146.
  7. ^ [a b] Underhill, A. B.; et al. (November 1979), "Effective temperatures, angular diameters, distances and linear radii for 160 O and B stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 189: 601–605, Bibcode:1979MNRAS.189..601U, doi:10.1093/mnras/189.3.601
  8. ^ [a b] Zorec, J.; et al. (July 2009), "Fundamental parameters of B supergiants from the BCD system. I. Calibration of the (λ_1, D) parameters into Teff", Astronomy and Astrophysics, 501 (1): 297–320, arXiv:0903.5134, Bibcode:2009A&A...501..297Z, doi:10.1051/0004-6361/200811147
  9. ^ [a b] Royer, F.; et al. (2002), "Rotational velocities of A-type stars in the northern hemisphere. II. Measurement of v sin i in the northern hemisphere", Astronomy and Astrophysics, 393 (3): 897–911, arXiv:astro-ph/0205255, Bibcode:2002A&A...393..897R, doi:10.1051/0004-6361:20020943
  10. ^ "gam Gru". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2007-03-30.
  11. ^ [a b] "Naming Stars". IAU.org. Hämtad 16 december 2017.
  12. ^ Allen, R. H. (1963), Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.), New York, NY: Dover Publications Inc., p. 238, ISBN 0-486-21079-0.
  13. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  14. ^ Kaler, James B., "AL DHANAB (Gamma Gruis)", Stars, University of Illinois, hämtad 2012-02-11
  15. ^ Frankowski, A.; Jancart, S.; Jorissen, A. (March 2007), "Proper-motion binaries in the Hipparcos catalogue. Comparison with radial velocity data", Astronomy and Astrophysics, 464 (1): 377–392, arXiv:astro-ph/0612449, Bibcode:2007A&A...464..377F, doi:10.1051/0004-6361:20065526

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Grus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Grus chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.