Albert Lindhagen

Albert Lindhagen
Född25 juli 1823[1][2][3]
Askeby församling[2][3][4]
Död21 oktober 1887[1][2][4] (64 år)
Hedvig Eleonora församling[4][5]
BegravdNorra begravningsplatsen[6][7][8]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[2][4]
SysselsättningStadsplanerare, arkitekt[1], domare, jurist, politiker[2][9][4]
Befattning
Andrakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1869–1869)[2][9][4]
Justitieråd i Högsta domstolen (1874–1886)[2][9]
Förstakammarledamot, Stockholms kommuns valkrets (1883–1887)[9][4]
Politiskt parti
Inget[4]
Gift medAnna Emilia Lindhagen
(g. 1860–)[2][4]
Elin Mathilda Schönmeyr
(g. 1882–)[2][4]
BarnCarl Lindhagen (f. 1860)[4]
Anna Lindhagen (f. 1870)[10][4]
Arthur Lindhagen (f. 1884)[4]
SläktingarGeorg Lindhagen (syskon)[2]
Redigera Wikidata

Claes Albert Lindhagen i riksdagen kallad Lindhagen i Stockholm, född 25 juli 1823 i Askeby socken, Östergötlands län, död 21 oktober 1887 i Stockholm, var en svensk stadsplanerare, jurist, riksdagsledamot och kommunalman.

Lindhagen var bror till Georg Lindhagen samt far till Carl, Arthur, Albert och Anna Lindhagen.

Lindhagen blev från 1864 och till sin död den ledande gestalten i det stora projektet med att förvandla småstaden Stockholm till en storstad i det att han utformade den så kallade Lindhagenplanen. Även om hans planer över Stockholm aldrig fullbordats i sin helhet bör stjärnplatserna Karlaplan och Stureplan tillskrivas Lindhagens vision.

Liv och verk

Lindhagens gravvård på Norra begravningsplatsen.

Albert Lindhagen blev student i Uppsala 1841, filosofie kandidat 1847 och filosofie magister 1848 samt avlade 1849 examen till rättegångsverken. 1854 blev Lindhagen fiskal i Svea hovrätt, 1860 hovrättsassessor och 1863 revisionssekreterare. 1864 utnämndes han till expeditionschef i Civildepartementet, 1869 till byråchef i Justitiestatsexpeditionen och 1871 till ledamot av Lagbyrån samt var 1874–1886 justitieråd.

Lindhagen var framförallt en inflytelserik byggnadspolitiker och hans lagförslag har kommit att sätta sin prägel på de stadsplaner som gjordes upp från slutet av 1800-talet in på 1900-talet. Enligt särskilda uppdrag sammanfattade Lindhagen förslagen till 1868 års och 1874 års stadsstadgorna innehållande byggnadsstadgan, brandstadgan och hälsovårdsstadgan för rikets städer. En effekt blev att nytt trähusbyggande i det närmaste förbjöds inne i stadsplanereglerat område. Vis av 1800-talets brandkatastrofer som drabbade många svenska städer förbjöds flervåningshus i trä. Viss uttänjning av reglerna förekom dock, i Göteborg bland annat genom stadens karaktäristiska landshövdingehus.

Åren 1862–1879 tillhörde Lindhagen överstyrelsen för Stockholms stads folkskolor, och alltsedan början av de nya kommunalförfattningarnas tillämpning (1863) tillhörde han stadsfullmäktige i Stockholm. Inom denna kår, där han var vice ordförande från 1879, och dess beredningsutskott och stadens drätselnämnd utövade han en energisk och inflytelserik verksamhet, särskilt i frågor angående Stockholms reglering och s.k. sundhetsförhållanden. Det var på hans initiativ många fastigheter kom att anslutas till avloppsnät och få vatten indraget i lägenheterna, istället för att hänvisa folk till ohygieniska utomhusbrunnar.

I stiftandet och organiserandet av Stockholms högskola var Lindhagen mer verksam än någon annan. Han blev denna skolas inspektor och ledande i dess styrelse. Vid 1869 års riksdag var Lindhagen en av Stockholms representanter i Andra kammaren, och 1883 invaldes han i Första kammaren. Stockholms stad reste 1891 hans gravvård på "Lindhagens kulle" på Norra begravningsplatsen.

Lindhagensgatan (1888), Lindhagensplan (1938) och det nya stadsområdet Lindhagen i Stockholm är uppkallade efter Albert Lindhagen.[11]

Lindhagenkommitténs generalplan

Lindhagenkommitténs generalplan för Stockholm från 1866.

Lindhagenplanen var en generalplan för Stockholm framlagd i ett Utlåtande med förslag till gatureglering i Stockholm år 1866 av en kommitté under ledning av Albert Lindhagen. Lindhagen var troligen influerad av fransmannen Georges-Eugène Haussmanns stadsplaner för omdaningen av Paris och var ledande bakom tillkomsten kommissionens generalplanen.

Lindhagenplanen antogs aldrig i sin helhet av Stadsfullmäktige, endast delar genomfördes efter hårda strider och revideringar. Ändå skulle Lindhagens generalplan få stor betydelse för Stockholms omdaning under sena 1800-talet. Enligt konsthistorikern Ragnar Josephson är det genom Lindhagenplanen som det moderna Stockholm räknar sin uppkomst.[12] Även Stockholms moderna parkhistoria kan sägas ha börjat med Lindhagenplanen.

Se även

Källor

Noter

  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Gösta Selling, C Albert Lindhagen, s. 464, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10578, läst: 24 mars 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Askeby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00021/C/2 (1808-1867), bildid: C0014678_00036, födelse- och dopbok, s. no value, Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/VALA/00021/C/2, läs onlineläs online, läst: 4 april 2018, ”Claes Albert,25,25,Föräldr Herr Communister Carl Israel Lindhagen och dess Fru Jacobina Maria Köhler...”.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, s. 132, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfNkw, omnämnd som: Lindhagen i Stockholm, C Albert, läst: 6 januari 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0006/F I/13 (1885-1889), bildid: 00012483_00178, sida 538, död- och begravningsbok, s. 538, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I/13 SE/SSA/0006/F I/13, läs onlineläs online, läst: 30 januari 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Norra begravningsplatsen: Kändisar, Norra begravningsplatsen.se, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Lindhagen, CLAES ALBERT, Svenskagravar.se, läs online, läst: 19 februari 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ Sten nr 91 – Albert Lindhagen, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 4 juni 2017.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d] Albin Hildebrand, Claës Albert Lindhagen, Svenskt porträttgalleri : XXV:2. Riksdagens andra kammare 1867-1904, 1905, s. 21, läs onlineläs online, läst: 3 mars 2022.[källa från Wikidata]
  10. ^ Katarina kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0009/C I/15 (1868-1871), bildid: 00076696_00279, sida 186, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, ”148,april,7,,1,Anna Jakobina Johanna...”.[källa från Wikidata]
  11. ^ Info på Stockholms stads webbplats
  12. ^ Lundevall (2006), s. 61

Fördjupande litteratur

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Lindhagenplanen 1866.jpg
Albert Lindhagens generalplan för Stockholm
Albert lindhagen 3.jpg
Albert Lindhagen
Lindhagen grav 2009.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Norra begravningsplatsen i Solna, Albert Lindhagens grav. Arkitekt Isak Gustaf Clason. Konstnär John Börjeson 1890. Avtäcktes 9 juli 1891.