Albert Lilienberg
- För andra betydelser, se Albert Lilienberg (olika betydelser).
| Albert Lilienberg | |
 | |
| Född | 15 oktober 1879[1][2] Ronneby församling[2], Sverige |
|---|---|
| Död | 27 augusti 1967[1][2] (87 år) Oscars församling[2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Arkitekturskolan KTH |
| Sysselsättning | Arkitekt[1] |
| Arbetsgivare | Chalmers tekniska högskola |
| Maka | Ingrid Wallberg[3] |
| Föräldrar | Albert Lilienberg[2] |
| Släktingar | Gustaf Lilienberg (syskon) Carl Lilienberg (syskon) Erik Lilienberg (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Albert Lilienberg, född 15 oktober 1879 i Ronneby, död 27 augusti 1967 i Stockholm,[4] var en svensk stadsplanerare. Han var förste stadsingenjör (stadsplanechef) för Göteborg 1907–27 och 1928–44 var han stadsplanedirektör i Stockholm.
Lilienberg avlade studentexamen 1898, utexaminerades från Kungliga Tekniska Högskolan 1903, företog studieresor i främst Tyskland och USA 1903–05, blev anställd som brobyggnadsingenjör i Halmstad 1906, i Malmö 1907 och som förste stadsingenjör i Göteborg 1907. Han var ordförande i Tekniska samfundet och lärare i stadsanläggningslära vid Chalmers Tekniska institut.
Göteborg
Albert Lilienberg var en av de främsta företrädarna för den österrikiske arkitekten Camillo Sittes stadsplanering. Lilienbergs planer utmärktes av terränganpassning med svängda former, där blicken inte skulle försvinna ”ut i intet”. Han arbetade med Sittes ideal om det “slutna rummet”, där husen ligger placerade nära gatan med trädgårdarna på baksidan. Han lanserade även egna idéer, som att stadsbilden på avstånd var det väsentliga.
Med Lilienberg började stadsplanekonsten, att övergå till mera teknisk och organisatorisk stadsplanering. Den moderna stadsplaneringen skulle avgöra var man skulle bygga olika typer av bostäder, var industrierna skulle etableras och hur infrastrukturen skulle ordnas.
Lilienberg utarbetade bland annat stadsplaner i Göteborg för Bagaregården (1911), Brämaregården, Gamlestaden, Jakobsdal (1924), Kålltorp (1922) och Lorensbergs villastad samt ursprunget till Götaplatsen (1910). Dessutom planer för Johanneberg (1917), Landala Egnahem (1908), Änggården (1908), Örgryte trädgårdsstad och Kungsladugård (1916) — där de senare anlades i en trädgårdsstads-stil.
Lilienberg tillhörde i Göteborg det så kallade Lördagslaget, som samlades om lördagarna bland annat för att dryfta politiska frågor. Sällskapet räknade bland andra: Henrik Almstrand, Leonard Jägerskiöld, Ernst Hagelin, Otto Sylwan, Ludvig Stavenow, Axel Romdahl, Evald Lidén, Otto Lagercrantz, Axel Nilsson, Erland Nordenskiöld, Gösta Göthlin och Erik Björkman samt Peter Lamberg.
Stockholm
Som nytillträdd stadsplanedirektör lade Lilienberg år 1928 fram en generalplan, som blev startskottet för debatten inför 1945 års beslut om Norrmalmsregleringen. Lilienbergs förslag innebar en förlängning av Sveavägen ända fram till Gustav Adolfs Torg i linje med de gamla planerna från Albert Lindhagen och Nicodemus Tessin d.y., något som emellertid inte genomfördes vid regleringen.
Den 4 maj 1944 lämnade Lilienberg sin tjänst på egen begäran. Kort tid innan hade en inflytelserik markexploatör i staden anmält för borgarrådet Yngve Larsson, att Lilienberg bett att få låna en större summa pengar av honom. Till efterträdare utsågs Sven Markelius.[5]
Till Lilienbergs arbeten för Stockholm hör även stadsplanerna för Norra och Södra Ängby i Bromma som han tog fram i samarbete med stadsplaneavdelningens arkitekt Thure Bergentz. Vid sidan av sina insatser i Göteborg och Stockholm utförde Lilienberg fler än 60 stadsplaner för andra städer och samhällen i Sverige.
Lilienberg var ordförande för Svenska kommunaltekniska föreningen från 1929 och ledamot av Statens kommitté för byggnadsforskning från 1942. Han var som stadsplanedirektör även ledamot av Tunnelbanedelegerade 1940.[6]
Utmärkelser
Riddare av danska Dannebrogsorden; Sankt Olavs orden av första klassen; riddare av Nordstjärneorden (1923); riddare av Vasaorden av andra klassen den 6 juni 1942 och hedersledamot i Royal Town Planning Institute i London (1914).
Familj
Albert Lilienberg var son till häradshövding Albert Lilienberg och hans andra hustru Tekla, född Viklund 1858 i Östersund. Gift 1:o 1909–25 med arkitekt Ingrid Wallberg, dotter till fabrikör Alfred Wallberg och Lotten, född Ericson och 2:o från 1928 med Ingrid Maria Uhr – i hennes andra gifte – dotter till apotekare David Uhr och Malin, född Svensson.[7]
Bildgalleri, stadsplaner för Stockholm i urval
Stadsplan 1930 för Norra Ängby i Stockholm.
Stadsplan 1930 för Riksby koloniträdgårdsområde.
Stadsplan 1934 för del av Traneberg i Stockholm.
Stadsplan 1936 för Södra Hammarby.
Förslag 1939 till stadsplan för stadsdelen Åkeslund i Stockholm.
Se även
- Generalplan för Stockholm 1928
- Stadsplanering i Stockholm
- Stadsplanering i Göteborg
- Arkitektur och stadsbyggnad i Skellefteå
Källor
- Larsson, Yngve (1960). Nedre Norrmalm - Historiskt och ohistoriskt. Utvidgat särtryck ur Samfundet S:t Eriks årsbok. Stockholm: Norstedt. Libris 1794231
- Björn Linn (1988) sextio namn ur Göteborgs arkitekturhistoria, Göteborg - Årsbok 1988, Arkitekturmuseet, Stockholm, ISSN 0280-2686
- Göteborgare 1923 : biografisk uppslagsbok, Hugo Brusewitz, Hugo Brusewitz Förlag, Göteborg 1923 s. 187
- Guide till Göteborgs arkitektur, professor Claes Caldenby, professor Gunilla Linde Bjur, arkitekt Sven-Olof Ohlsson, Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor & Forskningsrådet Formas 2006 ISBN 91-86050-67-2 s. 13, 114, 116, 146, 226, 232, 234
- Vem är det : Svensk biografisk handbok 1939, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1939 s. 492-493
- Sveriges statskalender för året 1945, [Med bihang], utgiven efter Kungl. Majt:ts nådigste förordnande av dess Vetenskapsakademi, Uppsala & Stockholm 1945 s. 211, 950, 968
Noter
- ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Albert Lilienberg, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 11383, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: IngridWallberg, läst: 4 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund 2005
- ^ Sidenbladh, Göran (1981). Planering för Stockholm 1923–1958. Monografier utgivna av Stockholms stad ; 22:V:3. Stockholm: Liber. sid. 226. ISBN 91-38-05335-7 Libris 7259972 (PDF 1 PDF 2)
- ^ Sandberg, Harry; Yngve Larsson; Halvar G. F. Sundberg; Albert Lilienberg; David Anger; Axel Dahlberg; Gösta Hellgren (1940). Betänkande med utredning och förslag rörande tunnelbana genom staden: avgivet den 6 september 1940 av de av Stadskollegiet den 23 februari tillsatta tunnelbanedelegerade D. 1, Huvudbetänkande. Stadskollegiets utlåtanden och memorial. Bihang, 99-3047450-1 ; 1940:10A. Stockholm. Libris 3320948
- ^ Sveriges befolkning 1900, (CD-ROM, version 1.02, databasdatum 2006-08-25) Sveriges Släktforskarförbund 2006
Vidare läsning
- Bjur, Hans (1984). Stadsplanering kring 1900: med exempel från Göteborg och Albert Lilienbergs verksamhet. Doktorsavhandlingar vid Chalmers tekniska högskola. Ny serie, 0346-718X ; 490. Göteborg. Libris 7593442. ISBN 91-7032-133-7
- Bjur, Hans (1986). ”Albert Lilienberg.”. Arkitektur (Stockholm : Arkitektur förlag, 1959-) 1986:1,: sid. 27-31 : ill.. ISSN 0004-2021. ISSN 0004-2021 ISSN 0004-2021. Libris 2872390
- Bjur, Hans; Engström Krister (2018). Lilienbergs stad: Göteborg 1900-1930 (Första upplagan). Stockholm: Balkong. Libris 20872931. ISBN 978-91-87553-23-3
- Göteborg förr och nu: Göteborgs hembygdförbunds skriftserie. 28. Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund. 2000. sid. 73-90. Libris 3684063, En skönhetstävling för landshövdingehus, artkel av Gun Schönbeck.
- Svenskt biografiskt lexikon, artikel av Ingmar Hasselgréen och Göran Sidenbladh. Hämtad 2018-06-11.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Albert Lilienberg.- Albert Lilienberg i LIBRIS : 22 poster
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Författare/Upphovsman: User:Kildor
, Licens: CC BY-SA 3.0
See about CoA blazoning: [Expand]
Stadsplan för Norra Ängby, Stockholm. Stadsplaneförslaget för Norra Ängby presenterades 1930 och var signerat den 8 maj 1930 av stadsplanedirektören Albert Lilienberg och arkitekten Thure Bergentz. Planen karakteriseras av slingrande bostadsgator och bebyggelse med småstugor som ligger något indragen längs gatorna. Hustyperna grupperades så att ett kvarter eller en gatusträckning fick ett enhetligt utseende.
Författare/Upphovsman: Stockholms stadsbyggnadskontor, Licens: CC BY-SA 3.0
Stadsplan för del av Traneberg i Stockholm
Sven Markelius (vänster) och Albert Lilienberg omkring 1954
Författare/Upphovsman: Stockholms stadsbyggnadskontor, Licens: CC BY-SA 3.0
Stadsplan för Södra Hammarby
Den stora stadsplanetävlingens prisnämnd granskar de inkomna förslagen: fr. v. professorerna Asplund, Östberg och Janssen (stående), arkitekt Peplar,
stadsplanedirektör Lilienberg, redaktör Ahlbin, professor Bergsten, borgarrådet Sandberg (prisnämndens ordförande), arkitekt Holmberg (stående) och borgarrådet Yngve Larsson (nämndens vice ordförande),
Författare/Upphovsman: Stockholms stadsbyggnadskontor, Licens: CC BY-SA 3.0
Stadsplan för "Riksby koloniträdgårdsområde"
Förslag till stadsplan för stadsdelen Åkeslund i Stockholm
Höghusen i Stockholms City under byggnad
Arkitekt Albert Lilienberg
Stadsplan för kv Diplomaten, kv Ambassadören och kv Legationssekreteraren inom Diplomatstaden i Stockholm
Författare/Upphovsman: The original uploader was Hojemo på engelska Wikipedia., Licens: CC BY 2.5
Photo: Thomas Höjemo.
Kvarteret Maskrosen, Gröna vallen, Göteborg. built 1928-1934.