Albaner i Nordmakedonien

Albaner i Nordmakedonien
Arolsen Klebeband 01 455 2.jpgKöprülü Ahmed kőrajz.jpg114 - Gheorghe Ghica.jpgGjerasim Qiriazi.JPG
Moisi Arianit GolemiKöprülü Fazıl Ahmed PaschaGeorge GhikaGjerasim Qiriazi
Ahmed Izzet Pasha 1913.jpgCen Elezi.jpgPortrait of a volunteer officer of the Ottoman Civilian Battalion.jpgMehmet Pashë Dërralla (portrait).jpg
Ahmed Izzet PaschaCen EleziAli Rıza EfendiMehmet Derralla
MotherTeresa 090.jpgValencia-Zenit (5).jpgAdmir-Mehmedi-2015-08.jpgBebe Rexha 2016 cropped.jpg
Moder TeresaShkodran MustafiAdmir MehmediBebe Rexha
Regioner med betydande antal
Nordmakedonien509 083 (2002)
Språk

Albanska (Gegiska), (Toskiska)

Besläktade folkgrupper

Albaner

Albanerna i Nordmakedonien är den största etniska minoriteten i Nordmakedonien och utgör omkring en fjärdedel av Nordmakedoniens befolkning.

De flesta av Nordmakedoniens albaner är muslimer, det finns även en liten albansk minoritet som är kristna.

Antalet albaner i Nordmakedonien uppgick till 377 000 år 1981, 429 000 år 1991 och 506 000 år 2002.[1]

Befolkning

Av Nordmakedoniens 2 022 547 medborgare är 209 086, 25,2%, albaner enligt den senaste folkräkningen från 2002.[2]Den albanska minoriteten lever mestadels i västra och nordvästra delen av landet. De största albanska samhällena är kommunerna Tetovo (60,3 % av den totala befolkningen ), Gostivar (66 %), Debar (58,1 %), Struga (56,8 %), Kicevo (48,5 %), Kumanovo (25,8 %) och Skopje (20,5%).[3]

Enligt den officiella folkräkningen som hålls var tionde år, utgjorde albanerna 19% av den totala befolkningen år 1953. Andelen sjönk till 13% år 1961, men växte igen 1971 till 15%. 1981 växte albanska till 18,7%, och 1991 till 19%.[4] Vid den senaste folkräkningen 2002 utgjorde den albanska befolkningen 25,2%. Ethnologue uppskattade 2002 att cirka 200.000 personer talar albanska i Nordmakedonien.[5] Det finns dock tvivel om siffrans trovärdighet då en andel av albanerna bojkottade folkräkningen för att det riktiga antalet ska vara tvivelaktigt. Vissa albanska organisationer hävdar dock att det är upp till 40% albaner i Nordmakedonien.[6]

Kultur

Albansk katolsk familj från Skopje

Kulturellt är albanerna i Nordmakedonien nära kopplade till albanerna i Kosovo och Albanien. De har gemensam flagga, nationalsång, historia, folksånger, språk, etc. I västra och norra Nordmakedonien talas den gegiska dialekten, och i södra Nordmakedonien talas den toskiska.

Kommuner med albansk majoritet

15 av de 80 kommunerna hade en albansk majoritet bland befolkningen enligt den officiella räkningen 2002.

  • Aracinovo kommun - 93,80%
  • Bogovinje kommun - 95,23%
  • Gostivar - 66,7%
  • Brvenica kommun - 61,62
  • Cair kommun - 57,00
  • Debar kommun - 58,08%
  • Kicevo kommun - 54,51%
  • Lipkovo kommun - 97,42
  • Saraj kommun - 91,53
  • Struga kommun - 56,85
  • Studenicani kommun - 68,38%
  • Tearce kommun - 84,40%
  • Tetovo kommun - 70,43
  • Vrapciste kommun - 83,07
  • Zelino kommun - 99,20%

Se även

Referenser

  1. ^ Sinisa Jakov Marusic. ”Macedonians Shrink as Ethnic Albanians Expand”, Balkan Insight, 2011-02-14.
  2. ^ ”The World Factbook – Macedonia”. Arkiverad från originalet den 28 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180128152123/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/mk.html. Läst 23 september 2015. 
  3. ^ 2002 Census results
  4. ^ Vladimir Ortakovski (2001): Interethnic relations and minorities in the Republic of Macedonia, Sts. Cyril and Methodius University, Skopje
  5. ^ Ethnologue report for Macedonia
  6. ^ Liberation – La Macédoine minée par ses Albanais

Media som används på denna webbplats

Bebe Rexha 2016 cropped.jpg
Författare/Upphovsman: Justin Higuchi, Licens: CC BY 2.0
Bebe Rexha performing live at Staples Center in downtown Los Angeles, California on Friday April 8th, 2016. Bebe opened for Ellie Goulding on her Delirium World Tour.
Portrait of a volunteer officer of the Ottoman Civilian Battalion.jpg
A portrait of a volunteer officer of the Civil Service Battalion (Asâkir-i Mülkiye Taburu), which was established in Selânik on December 23, 1876. Atatürk had said that That's not my father when he saw this picture[1]. This portrait had been suggested by İlhan Sungu in his article titled "Atatürk'ün Babası Ali Efendi ve Mensup Olduğu Selânik Asakir-i Mülkiye Taburu"[2] and after Atatürk's death, it has commenced to be published as Ali Rıza's portrait in 1939.
Albanians of Skopje (1910).jpg
Albanian catholic family from Skopje, Macedonia. Early XX century.
114 - Gheorghe Ghica.jpg
Gheorghe Ghica, domnitor al Moldovei și Țării Românești, după un portret din secolul al XIX-lea.
Valencia-Zenit (5).jpg
Författare/Upphovsman: Вячеслав Евдокимов, Licens: CC BY-SA 3.0
Shkodran Mustafi
Cen Elezi.jpg
Cen Elez Ndreu
Admir-Mehmedi-2015-08.jpg
Författare/Upphovsman: Fuguito, Licens: CC BY-SA 3.0
Admir Mehmedi, Schweizer Fussballspieler
Köprülü Ahmed kőrajz.jpg
Köprülü Fazıl Ahmed
Gjerasim Qiriazi.JPG
Gjerasim Qiriazi, Albanian writer and pastor
MotherTeresa 090.jpg
(c) Túrelio, CC BY-SA 2.0 de
Mother Teresa of Calcutta (26.8.1910-5.9.1997); at a pro-life meeting in 1986 in Bonn, Germany
Arolsen Klebeband 01 455 2.jpg

Grafik aus dem Klebeband Nr. 1 der Fürstlich Waldeckschen Hofbibliothek Arolsen

Illustration aus: Georg Greblinger: Wahre Abbildungen der Türckischen Kayser vnd Persischen Fürsten / so wol auch anderer Helden und Heldinnen von dem Osman / biß auf den andern Mahomet. Johann Ammon, Frankfurt 1648

Motiv: "Mosachus Golemius Dibr" (Moisi Arianit Golemi)
Ahmed Izzet Pasha 1913.jpg
Ahmet Izzet Pasha (1864-1937), Prime Minister (Grand Vizier) of the Ottoman Empire for 25 days in 1918, during the last days of World War I