Akronym

Akronym (grekiska ἄκρος, akros, ytterst, och ὄνομα, onoma, namn[1]) eller initialförkortning är en förkortning som bildats av begynnelsebokstäverna i flera ord eller ordled. Vissa anser att termen "akronym" endast skall användas för de initialförkortningar vilka utläses som uttalbara ord istället för att uttalas bokstav för bokstav.[2] Exempelvis är initialförkortningen Ikea definitivt en akronym, medan CD inte är en akronym enligt den snävare definitionen.

Beskrivning

Ett exempel på en akronym är namnet "Gais" som kommer av begynnelsebokstäver i det längre namnet "Göteborgs Atlet- & Idrottssällskap". Andra exempel är:

  • Laser: Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation ("ljusförstärkning genom stimulerad emission av strålning")
  • ROM: Read-Only Memory
  • RAM: Random Access Memory
  • Saab: Svenska AeroplanAktieBolaget (före 1968 skrivet SAAB)
  • UFO: Unidentified flying object

Varianter

En rekursiv akronym är en komplex form av akronym, som innehåller bokstäver som är tagna från begynnelsebokstäverna i akronymen själv. Ett exempel från verksamheten för fri programvara är "GNU" som bildats av GNU's not UNIX. Ett annat exempel är sökmotorn BING som bildats av Bing is not Google (vilket dock är obekräftat av upphovsmannen Microsoft[3]).

Apronym är en annan typ av akronym som skapats för att ge en uttalbar och beskrivande förkortning som efterliknar ett redan existerande ord, till exempel KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) och W.I.T.C.H. (Will, Irma, Taranee, Cornelia, Hay Lin).

Liknande förkortningar

Vissa förkortningar innehåller mer än en av ordens begynnelsebokstäver, exempelvis Copco: Compagnie Pneumatique Commerciale, sista delen av företagsnamnet Atlas Copco. Dessa är därför inte akronymer, utan kallas i stället teleskopord.

Referenser

  1. ^ ”Akronym”. Svensk ordbok. 2021. https://svenska.se/so/?id=100634&pz=5. 
  2. ^ Språkdata, Göteborgs universitet. NEO. Bra Böcker AB. ISBN 91-7024-620-3. ”Förkortning som består av initialer och uppfattas som ett namn el. ett ord.” 
  3. ^ ”Bing Is Not Google, but it might be better than you think” (på engelska). The Guardian. 8 juni 2009. https://www.guardian.co.uk/technology/2009/jun/08/netbytes-microsoft-bing. Läst 1 juni 2013. 

Externa länkar

Förkortningar och koder
Ord
Länder
Övrigt
Lista över förkortningar