Akalla

Akalla
Akalla torg
Akalla torg
Akalla torg
KommunStockholm
KommunområdeVästerort
StadsdelsområdeJärva
DistriktKista distrikt
Bildad1971
Antal invånare9 373 (2021)
Landareal673 hektar (inklusive Hansta)
PostortKista

Akalla är en stadsdel i Västerort inom Stockholms kommun. Stadsdelen tillhör Järva stadsdelsområde. Den ligger cirka 13 kilometer nordväst om centrala StockholmJärvafältet. Utbyggnaden genomfördes 1972–1977, samtidigt som i Husby och Kista.

Historia

Akalla och Husby på Häradsekonomiska kartan från 1901-1906.

Akalla nämns första gången 1323 som Akarli, vilket då syftar på en by. Namnet innehåller ett fsv. *akærli, bildat till en inbyggarbeteckning *åkarlar ’de som bor vid ån’.[1] Ån som det då syftas på är Igelbäcken som flyter genom området. Bosättningarna sträcker sig dock ännu längre tillbaka, och här finns ett fornlämningsområde med gravhögar.[2]

Genom riksdagsbeslut 1905 kom staten att disponera hela Järvafältet, som Akalla är en del av som övningsområde för militären. Området var fram till 1948 en del av Spånga landskommun. 1949 inkorporerades i Stockholms stad som stadsdelen Järvafältet. Efter att marken sålts till staden 1965 började området exploateras som bostads- och industriområde. Den nya stadsdelen, som fram till 1980 hette Akalla gård,[3] byggdes som en av de sista delarna i miljonprogrammet på 1970-talet. Området ingick i norra Järvastaden, som kom att bli en reaktion på det som man tyckte misslyckade södra Järvastaden, med Tensta i centrum, som byggdes under 1960-talet.[2] Stadsdelen bildades 1971 ur stadsdelen Järvafältet.

Bebyggelse

Akalla by från luften, 1964.

Bebyggelsen för Akalla, Kista och Husby kom till efter en nordisk idétävling som anordnades 1966. Detaljplanen färdigställdes 1969 och utbyggnaden genomfördes 1972–1977. Planen bygger på en likartad stadsstruktur i långa band med centrumanläggning och höghus i anslutning till tunnelbanestationerna.[4] Bland arkitekterna fanns VBB, FFNS (med Lars Bryde) och fastighetskontorets egen arkitektavdelning.[5] Inom stadsdelen finns fyra skolor, ett bibliotek samt Akalla kyrka.

Akalla domineras av de arton höghus som står på rad rakt igenom området. På södra sidan av de höga husen ligger centrum längs Sibeliusgången och på norra sidan höghusen finns lägre hus som bildar storgårdar med små skogsdungar och lekparker. Sydväst om Sibeliusgången finns det en del radhus och parhus. Genom dessa hus går den långa backen Slingerbulten, som slingrar sig mellan husen. Söder om Akalla intill Järvafältet ligger Akalla by, som består av äldre bevarad bebyggelse. Här finns bland annat bebyggelse från 1600-talet. Gården hålls levande med hjälp av 4H.[2] På båda sidor om Akalla by finns det radhusområden. I samband med utbyggnaden av Akalla på 1970-talet uppfördes Akalla värmeverk för att försörja stadsdelen med fjärrvärme. Akalla värmeverk drivs idag (2013) av Fortum Värme.

På Järvafältet finns ett koloniområde, samt Hästa gård som är Stockholms kommuns sista fungerade jordbruk. På Hästa gård hölls Stockholms stads fårhjord, som populärt kallades "Kungens får" fram till att staden avvecklade sin fårhållning.[källa behövs] Mangårdsbyggnaden restes på 1700-talet.[2]

Stockholms stadsmuseum har bedömt att Akalla är en av de mest intressanta stadsdelarna från miljonprogrammets epok ur en kulturhistorisk synvinkel. Bidragande till detta är den tidstypiska och goda planeringen, samt en ofta högkvalitativ, mycket medveten, arkitektonisk utformning.[2]

Panorama

Akalla sett från Barkarby flygfält. I mitten syns skorstenen till Akalla värmeverk.
Akalla sett från Barkarby flygfält. I mitten syns skorstenen till Akalla värmeverk.


Akalla arbetsplatsområde

I Akallas nordöstra sida ligger ett industriområde, med nästan samma yta som bostadsområdet. Bland de första företagen som etablerade sig här var SAAB-ANA (sedan 2017 Hedin bil) och svenska Renault. Idag finner man bland annat Bold Printing Stockholm (f.d. DNEX-tryckeriet), Microsofts Sverigekontor, BINAB:s asfaltverk och Akalla värmeverk samt några snabbmatsrestauranger. Genom industriområdet går Hanstavägen.

Gator och vägar

I Akalla finns 46 namngivna gator och parker. De har, liksom de 22 kvarteren, försetts med finska geografiska namn medan gångvägarna är uppkallade efter finska personligheter.[3]

Torneågatan består mestadels av röda och gula radhus. Till Torneågatan hör dock även ett par röda lägenhetshus. Genom hela området slingrar sig backen Slingerbulten, som har anslutning till alla Torneågatans nummer. Längs Sveaborgsgatan finns flera av de 18 höghus som kännetecknar Akallas bebyggelse. Gatan har också (i likhet med Sibeliusgången och Nystadsgatan) en nedgång till Akallas tunnelbanestation.

Demografi

Folkmängden uppgår till cirka 9 100 invånare år 2018 och andelen invånare som är utrikes födda är cirka 60,4 procent respektive cirka 78,9 procent med utländsk bakgrund.[6] Den vanligaste födelsekontinenten för personer med utländsk bakgrund år 2018 är Asien (56,5 procent av invånarna) följt av Afrika (19,5 procent av invånarna) samt följt av Europa (Norden utom Sverige, EU utom Norden, Europa utom EU) (17,7 procent).[6]

Bostäder

Flera av allmännyttans hyresrätter i Akalla omvandlades till bostadsrätter 2001, som en del av ett pilotprojekt för ombildningar i ytterstaden drivet av den borgerliga politiska majoriteten.[7] För borgerliga politiker var detta ett sätt att minska [den ekonomiska] segregationen.[8]

Bostäder i flerbostadshus efter kategori[9]19902014
Hyresrätter50,1 %21,4 %
Bostadsrättsförening49,9 %78,6 %

I den angränsande stadsdelen Husby är fördelningen av upplåtelseformer i flerbostadshus den omvända, med 21 % bostadsrätter.[10]

Sport

I Akalla finns bollplanen Akalla gårds BP som ägs av Stockholms kommun.[11] Bollplanen består av en 11-mannaplan utan belysning.[12]

Planen fungerade som hemmaplan för Akropolis IF från flytten från Kista IP under sent 1990-tal till 2015, då klubben flyttade till Spånga IP sedan Svenska Fotbollförbundet underkänt bollplanen för att användas inom svensk elitfotboll.[13] Redan tidigare under 2010-talet hade Svenska Fotbollförbundet givit klubben dispens för att få spela sina hemmamatcher på bollplanen.[14] Publikkapaciteten på Akalla gårds BP uppskattas ligga kring 2 000.[15]

Bildgalleri

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Svenskt ortnamnslexikon (Andra reviderade upplagan). 2016. ISBN 978-91-86959-32-6. OCLC 962181095. https://www.worldcat.org/oclc/962181095. Läst 13 april 2023 
  2. ^ [a b c d e] SSM: Ytterstadsprojektet
  3. ^ [a b] Harlén, Hans (1998). Stockholm från A till Ö., del 1, Innerstaden. Älvsjö: Brännkyrka hembygdsförening. Libris 2506698. ISBN 91-630-6771-4 
  4. ^ Stockholms byggnader (1977), s. 259
  5. ^ Söderström (2003), s. 281-285
  6. ^ [a b] ”Områdesfakta Akalla” (PDF, 176 kB). Stockholms stad. 2019. http://statistik.stockholm.se/omradesfakta/pdf/22601_SVE.pdf. Läst 6 juni 2019. 
  7. ^ ”Strid kring ombildning av hyresrätter - P4 Stockholm”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=877528. Läst 19 november 2015. 
  8. ^ ”Miljonprogram – nu ska bostadsbristen bort - Avgörande ögonblick”. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=5465978. Läst 17 november 2015. 
  9. ^ ”Områdesfakta Akalla stadsdel”. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118110102/http://statistikomstockholm.se/omradesfakta/pdf/22421_SVE.pdf. Läst 17 november 2015. 
  10. ^ ”Områdesfakta Husby stadsdel”. Arkiverad från originalet den 18 november 2015. https://web.archive.org/web/20151118113125/http://statistikomstockholm.se/omradesfakta/pdf/22422_SVE.pdf. Läst 17 november 2015. 
  11. ^ ”Akalla gårds bollplan”. Stockholms stad. http://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=ca1b8d7eee344c2fb347d5364fe1b5b1&acceptcookies=true. Läst 14 januari 2016. 
  12. ^ ”Akalla Gårds BP 1 (plan 1) — svenskfotboll.se”. svenskfotboll.se. http://svenskfotboll.se/cuper-och-serier/information/?scr=venue&faid=2082. Läst 27 oktober 2015. 
  13. ^ Jonas Wallmark (4 mars 2015). ”Akalla BP duger inte”. Magasin Kista. Arkiverad från originalet den 28 november 2015. https://web.archive.org/web/20151128065624/http://www.magasinkista.se/artiklar/akalla-bp-duger-inte/. Läst 17 januari 2016. 
  14. ^ Peter Svensson (14 november 2012). ”Kistas tre föreningar kämpar hårt”. Magasin Kista. Arkiverad från originalet den 17 januari 2016. https://archive.is/20160117144118/http://www.magasinkista.se/artiklar/bk-jarva-akropolis-if-och-kfum-kista-sc-ar-tre-foreningar-som-kampar-hart/. Läst 17 januari 2016. 
  15. ^ ”Akropolis IF - Akalla Gårds BP”. vastrasidan.se. http://vastrasidan.se/web/akropolis-if/. Läst 27 oktober 2015. 

Källor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Akalla by minnessten 2015.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
Akalla by, minnessten
Akalla 5.jpg
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Kotoviski antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 3.0

Akalla - a suburb of Stockholm.

Photograph by Henryk Kotowski
Akallaverket 2013a 01.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Akalla värmeverk
Akalla 2013 panorama.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Panorama över Akalla från Barkarby flygfält
Akalla 2.jpg
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. Kotoviski antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 3.0

Akalla - a suburb of Stockholm.

Photograph by Henryk Kotowski
Akala Husby 1901.JPG
Häradsekonomiska kartan visande Akalla by
Akalla by 1964.jpg
Akalla by från luften
Akalla 3.jpg
Författare/Upphovsman: Photograph by Henryk Kotowski. User Kotoviski on sv.wikipedia, Licens: CC BY-SA 3.0
Sibeliusgången i Akalla
DNEX-tryckeriet, 2017c.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 4.0
DNEX-Tryckeriet i Akalla