Ainu (språk)
- För andra betydelser, se Ainu (olika betydelser).
| Ainu | |
| アイヌ イタク | |
| Talas i |  Japan Ryssland |
|---|---|
| Region | Hokkaido, tidigare även på Sachalin, Kurilerna, Kamtjatkahalvön, och Tohoku på Honshu |
| Antal talare | < 1 000 |
| Status | Utdöende |
| Språkfamilj | Isolatspråk
|
| Språkkoder | |
| ISO 639‐2 | ain |
| ISO 639‐3 | ain |
| SIL | AIN |
.JPG) Flerspråkig skylt vid ett Ainu-museum i Shiraoi (ainu näst högst) | |
Språket ainu (på ainu: アイヌ イタク, aynu itak[1]; japanska: アイヌ語, ainu-go) talas av ainu-folket på ön Hokkaido i norra Japan. Det talades tidigare även på Kurilerna, norra delen av Honshu samt södra delen av Sachalin. Ainu anses vara ett isolerat språk, utan några kända släktingar. Man kan ibland se ainu grupperat med de paleosibiriska språken, men denna språkgrupp är en lös konstellation av flera små och isolerade språk som talades i Sibirien innan turkspråk och tungusspråk kom dit. Ainu har många ord gemensamt med nivchiskan, men den mest spridda uppfattningen är att detta beror på lån. Det finns också ett stort antal lånord från japanskan i ainu, och tvärtom.
Det har på senare tid gjorts försök, bland annat av den japanske lingvisten Shichiro Murayama, att med hänvisning till både ordförråd och kulturella jämförelser binda ainu till de austronesiska språken.
Talare
Ainu är ett kritiskt utrotningshotat språk[a] och har varit starkt hotat under åtminstone de senaste årtiondena.[2] De flesta av dem som identifierar sig som ainu i Japan kan enbart tala japanska. Det finns cirka hundra talare i staden Nibutani, men av dessa var det redan i slutet av 1980-talet blott cirka 15 stycken som använde ainu i dagligt tal. Det går inte att säkert fastställa hur många talare som återstår idag. Det totala antalet modersmålstalare av ainu på Hokkaido har uppskattats till cirka tusen, och den absoluta majoriteten av dessa är över trettio år. Det finns idag fler som talar ainu som andraspråk än som förstaspråk.
Emellertid finns det vissa tecken som tyder på att bruket av ainu är på frammarsch. En rörelse för att revitalisera bruket av ainu försöker aktivt motverka nedgången av antalet ainu-talare. Detta har medfört att allt fler lär sig ainu som andraspråk, i synnerhet på Hokkaido.
Fonologi
Stavelsestrukturen i ainu är KV(K) (det vill säga, stavelsen måste inledas av en konsonant, men slutkonsonanten är inte obligatorisk). Det finns få konsonantkombinationer.
Vokaler
| Främre | Centrala | Bakre | |
|---|---|---|---|
| Sluten | i | u | |
| Mellan | e | o | |
| Öppen | a |
Källa:[3]
Konsonanter
| Bilabial | Labio- velar | Alveolar | Palatal | Velar | Glottal | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Klusil | p | t | k | ʔ | ||
| Affrikata | ʦ | |||||
| Nasal | m | n | ||||
| Frikativa | s | h | ||||
| Approximant | w | j | ||||
| Tremulant | r |
Källa:[3]
- Kombinationen /ti/ realiseras fonetiskt som [ʧi].
- /s/ uttalas som [ʃ] framför /i/ samt stavelsefinalt.
- Affrikatan /ʦ/ har både en tonad och en postalveolar allofon.
- Dialektal variation: Sachalin-dialekten realiserar stavelsefinalt /p, t, k, r/ som /h/.
Ainu använder sig av ordaccent. De ord i vilka det ingår ett affix tar hög ton på ordstammen, om inte den första stavelsen har en slutkonsonant eller en diftong, i vilka fall denna första stavelse tar hög ton. I alla andra ord är det den andra stavelsen som har hög ton.
Typologi och grammatik
Ainu är SOV-språk, och använder sig av postpositioner. Subjektet och objektet markeras vanligen med hjälp av postpositioner. Substantiv kan kombineras och huvudordet placeras sist. Verben är indelade i transitiva och intransitiva verb, och avledningar bildas med hjälp av ett flertal affix.
I typologiskt hänseende liknar ainu vad gäller ordföljd (och några fonologiska drag) japanska och koreanska. Ainu är dock ett i hög grad syntetiskt språk, vilket mer påminner om de språk som återfinns norrut och österut.
Skrift
Ainu använder sig officiellt av en modifierad variant av den japanska stavelseskriften katakana, men även ett latinskt alfabet används.[4] Tidskriften Ainu Times kommer ut i båda skriftsystemen. I den latinska ortografin stavas /ʦ/ c och /j/ y; /ʔ/ skrivs antingen som ett likhetstecken (=), om den glottala klusilen står mellan vokaler (som i a=sapte), eller som ett t framför en konsonant, eller genom att konsonanten ifråga dubbleras (som i cotca eller hoyuppa, detta liknar systemet i transkriberad japanska). Övriga fonem skrivs med samma bokstav som i fonetisk skrift.
Unicode-blocket Katakana Phonetic Extensions (31F0–31FF) omfattar katakanatecken som huvudsakligen är avsedda för ainu. Katakana för finalkonsonanter, vilka ej förekommer i japanska, är vanliga i ainu.
Muntlig litteratur
Ainufolket har en rik muntlig tradition av hjältesagor, vilka kallas Yukar. I dessa finns bevarat ett antal grammatiska och lexikala arkaismer.
Fotnoter
- ^ "Critically Endangered"
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Noter
- ^ ”Ainu” (på engelska). Ethnologue. https://www.ethnologue.com/language/ain. Läst 20 juli 2021.
- ^ ”Glottolog 4.4 - Hokkaido Ainu”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/ainu1240. Läst 20 juli 2021.
- ^ [a b] ”Ainu language and alphabet”. omniglot.com. https://omniglot.com/writing/ainu.htm. Läst 20 juli 2021.
- ^ ”ScriptSource - Ainu”. scriptsource.org. https://scriptsource.org/cms/scripts/page.php?item_id=language_detail&key=ain. Läst 20 juli 2021.
Källor
- Patrie, James (1982). The Genetic Relationship of the Ainu Language. Honolulu: The University Press of Hawaii. ISBN 0-8248-0724-3
- Tamura, Suzuko (2000). The Ainu Language. Tokyo: Sanseido. ISBN 4-385-35976-8
- Vovin, Alexander (1993). A Reconstruction of Proto-Ainu. Leiden: E. J. Brill. ISBN 90-04-09905-0
- Shibatani, Masayoshi (1990). The Languages of Japan. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 0-521-36918-5
- Refsing, Kirsten (1998). Origins of the Ainu Language, The Ainu Indo-European Controversy. London: Curzon P. ISBN 0-7007-1034-5
Externa länkar
- Ainu-meningar (engelska)
- Radiolektioner i ainu – från Sapporo TV (japanska)
- Ainu-ordlista (japanska)
- Ethnologues sida om Ainu (engelska)
Media som används på denna webbplats
Multilingual(Japanese, Ainu, English, Korean and Chinese languages) sign at Ainu Museum (Shiraoi)
(c) Wikitongues, CC BY 3.0
Ainu is spoken at varying levels of fluency by an unknown number of people, primarily among the roughly 15,000 members of the Ainu culture, an indigenous community of northern Japan. Throughout the 19th and 20th centuries, Ainu speakers faced harsh persecution by the state, with legislation forbidding their language's use in the public sphere, including education. As a consequence, only 10 native speakers remain. Nevertheless, a lively revitalization movement has emerged among younger generations, with rising numbers of L2 speakers, and an Ainu-language magazine in circulation since 1997. Read more on Wikipedia.
AINU:
ニシパウタラ カッケマッウタラ、タント アナクネ パセノポ イヤイライケレ！ クアニ アナクネ 宇佐照代 アリ クレヘ アン。 「ハルコロ」 アリ アイェ アイヌイペ イクウシ クコロ ワ クアン。 エエパキタ、「ヤイレンカ」 アリ レアン ウタラ オッタ ヘネ クヨロッ ルウェ ネ。 イタクイペ アナク 「ヌチャクテク」「ヤイコプンテク」 アリ アンペ ネ ルウェ ネ。エポソカネ リムセ ウサ ウポポ ウサ ソンノ クエラマスイ ワ、 ヤイカタ クヌチャクテク トゥイカタ、インネウタラ ピリカ アイヌプリ エラムオカイ クニ クイキ カネ クアン ルウェ ネ。 エカシウタラ フチウタラ エネ イキ イウサ、コロ プリ ウサ クウケシコロ ワ、 オトゥサスイシリ オレサスイシリ シトゥリ クニ クアリキキ クスネ、 アリ クヤイヌ ルウェ ネ！！
TRANSLITERATION:
nispa utar katkemat utar, tanto anakne pasenopo iyayraykere! kuani anakne Usa Teruyo ari ku=rehe an. “Harukor”ari a=ye aynuipe ikuusi ku=kor wa ku=an. eepakita,“Yayrenka”ari rean utar orta hene ku=yorot ruwe ne. itak ipe anak“nucaktek”“yaykopuntek” ari an pe ne ruwe ne. eposokane rimse usa upopo usa sonno ku=eramasuy wa, yaykata ku=nucaktek tuyka ta inne utar pirka aynu puri eramuokay kuni ku=iki kane ku=an ruwe ne. ekasi utar huci utar ene iki i usa, kor puri usa ku=eukeskor wa, otusasuysir oresasuysir situri kuni ku=arikiki kusune, ari ku=yaynu ruwe ne!!
JAPANESE:
今日は皆様ありがとうございます！ 私は宇佐照代といいます。 「ハルコロ」というアイヌ料理レストランをやっています。 それから、「ヤイレンカ」というグループでも活動しています。 意味は「嬉しい」「喜ぶ」という意味です。 とにかく踊る事歌う事が大好きで、自分達が楽しんでやる事で、 たくさんの方に素敵なアイヌ文化を知ってもらいたく活動中です。 先人達の築いてきた歴史や文化を未来につなげて行きたい、と思います！！
ENGLISH:
Thank you, everyone. My name is Teruyo Usa. I run an Ainu restaurant called Harukor. In addition, I also participate in a club called Yairenka. The meaning [of Yairenka] is "happy" or "joy". Anyway, we all [in the club] enjoy singing and dancing, and we participate in activities to introduce the fascinating Ainu culture to many people.
I would like to keep the connection of history and culture that has been built by our predecessors for the future.
A flag designed by Bikki Sunazawa in 1973