Aino Kallio-Ericsson

Aino Kallio-Ericsson
Aino Kallio-Ericsson, 1979
Född	25 maj 1917 S:t Michel, Finland
Död	20 maj 2018 Helsingfors
Nationalitet	Finländsk
Yrke/uppdrag	Arkitekt

Aino Kallio-Ericsson, född 25 maj 1917 i S:t Michel, död 20 maj 2018 i Helsingfors, var en finländsk arkitekt.

Aino Kallio-Ericsson tog examen som arkitekt 1943. Som student arbetade hon för Yrjö Lindegren och Risto-Veikko Luukkonen och 1942–1945 på Alvar Aaltos kontor. Efter att ha gift sig med majoren Gunnar Ericsson 1945, arbetade hon 1945–1947 i Stockholm och sedan i Finland som kontorsarkitekt på Viljo Revells arkitektkontor. Aino Kallio-Ericsson hade ett eget arkitektkontor i Helsingfors sedan 1950-talet.^[1]

Verk i urval

• Hjältesminnesmärke vid Pukkilas kyrka, 1948 (tillsammans med Reino Koivula)
• Månsass ålderdomshem, Helsingfors, 1951 (tillsammans med Veikko Malmio)
• Villa Wahlfors, Toppelund, Esbo, 1951 (tillsammans med Veli Paatela)
• Fransk-finska skolan i Helsingfors, Skeppargatan 3, 1956, nu Eira vuxengymnasium
• Etseris regionsjukhus, 1959
• Ombyggnad av det tidigare hotellet på Brändö till huvudkontoret för Wihuri Oy, 1973
• Tillbyggnad av Mänttäs regionsjukhus, 1970–1973

Referenser

• Denna artikel är baserad på artikeln Aino Kallio-Ericsson på finskspråkiga Wikipedia.

Noter

Externa länkar

• Bild på Aino Kallio-Ericsson i Helsingin Sanomat