Ahrar al-Sham

Harakat Ahrar al-Sham al-Islamiyya
Information
Datum	2011
Kända slag och krig	Syriska inbördeskriget

Ahrar al-Sham (arabiska: أحرار الشام) är en salafistisk milis i Syrien bildad år 2011 som är en av parterna i det syriska inbördeskriget.^[1] Organisationen har utvecklats till att bli en av de mest inflytelserika på rebellsidan i inbördeskriget och erhåller även betydande stöd från utlandet. Ahrar al-Sham listas som en terrororganisation av Syrien, Ryssland, Iran, Förenade Arabemiraten och Egypten.

Historia

Utveckling i början av inbördeskriget

Ahrar al-Sham bildades mot slutet av 2011 av en grupp ultrakonservativa islamister som hade hållits fängslade i Sednayafängelset utanför Damaskus för statsfientlig verksamhet men sedermera frisläpptes i enlighet med en amnesti utfärdad tidigt samma år. När de folkliga protesterna mot president Bashar al-Assad och landets regering inleddes i mars 2011 hade redan organiserandet av vad som skulle bli väpnade motståndsgrupper inne i Syrien påbörjats av inhemska islamister.^[2] När sedan demonstrationerna runtom i landet övergick till väpnat uppror och sedermera fullskaligt inbördeskrig växte Ahrar al-Sham snabbt och man sade sig ha 50 enheter i juli 2012 vilka skulle ha ökat till 83 enheter i januari 2013.^[3] Ledare var Hassan Abboud som hade suttit en lång tid tillsammans med flera av gruppens övriga ledargestalter i Sednayafängelset. Snart nådde gruppen framgångar på slagfältet medan hela landet skakades av allt häftigare våldsamheter. Man allierade sig med den största rebellalliansen Fria syriska armén i den gemensamma kampen mot regeringen men tog avstånd från dess vision för ett framtida Syrien. Ahrar al-Sham knöt också goda kontakter med flera oberoende, religiösa rebellgrupper som uppstod i områden där den syriska militären hade dragit sig tillbaka.

Relationer med övriga rebeller 2012-2014

Liksom flera andra inflytelserika islamistgrupper tog Ahrar al-Sham avstånd från både det sekulära Syriska nationella rådet som grundades i augusti 2011 och den ännu bredare oppositionsalliansen Syriska nationella koalitionen 2012.^[4] Trots det fortsatte det nära samarbetet på slagfältet mellan sekulära och islamistiska rebeller. I december 2012 gick ett antal salafistiska rebellgrupper samman i en egen allians, Syriska islamiska fronten, där Ahrar al-Sham med stöd av Saudiarabien blev överlägset mäktigast. När al-Qaidas gren i Irak, Islamiska staten i Irak, i april 2013 började involvera sig i inbördeskriget på andra sidan gränsen knöts så småningom även kontakter med Ahrar al-Sham som religiöst och ideologiskt stod dem närmare än Fria syriska armén och vars ledare under sommaren 2013 var under press och därför lätta mål för infiltration och påverkan.^[5] I november 2013 utvidgades den islamistiska rebellalliansen till Islamiska fronten, vilken i motsats till den bräckligt sammansatta Fria syriska armén effektivt utnyttjade det massiva stöd man erhöll från utlandet.^[6]

Splittringen inom al-Qaida kom att indirekt påverka även Ahrar al-Sham. När Islamiska staten i Iraks ledare Abu Bakr al-Baghdadi försökte tvinga igenom en sammanslagning av sin egen organisation och den officiella al-Qaidafilialen i Syrien, Jabhat al-Nusra, förkastades detta av al-Qaida och i februari 2014 bröts alla kontakter mellan al-Qaida och det som då kallades ISIL.^[7] Redan en månad tidigare hade Ahrar al-Sham hamnat på kollisionskurs med den nya aktören i inbördeskriget då Hassan Abboud kritiserade al-Baghdadis kompromisslösa syn på de som vägrade underkasta sig, till och med övriga sunnimuslimska jihadister i Syrien betraktades som "otrogna" som måste bekämpas.^[5] Under våren 2014 hamnade Ahrar al-Sham och Jabhat al-Nusra i öppen konflikt med ISIL, som inte bara slog till mot de syriska myndigheterna utan även i princip samtliga övriga rebellgrupper.

Nya samarbeten under perioden 2014-2016

Hassan Abboud dödades tillsammans med flera andra ur Ahrar al-Shams ledarskap i ett bombdåd i september 2014 som sannolikt utfördes av den allt mäktigare Islamiska staten, med vilken Ahrar al-Sham under hans efterträdare hamnade i öppen konflikt.^[8] I november 2014 deltog representanter för Ahrar al-Sham på ett uppmärksammat möte mellan företrädare för Islamiska staten, Jabhat al-Nusra och ett par andra religiöst fundamentalistiska grupper för att inleda ett samarbete dem sinsemellan för att tillintetgöra de sekulära rebellerna. Förhandlingarna misslyckades men trots det stred Ahrar al-Sham ibland tillsammans med Islamiska staten precis som man sedan länge öppet samarbetade med milismän som har svurit trohet till al-Qaida. I mars 2015 bildade man tillsammans med Jabhat al-Nusra och ett antal mindre inflytelserika men i ideologiskt hänseende likartade rebellgrupper en ny allians kallad Jaish al-Fatah som snabbt kom att dominera Idlib i nordvästra Syrien.^[9] I december 2015 deltog företrädare för Ahrar al-Sham i av Saudiarabien och västmakterna understödda förhandlingar i Riyadh om en ny sammanslutning av oppositionella, Höga förhandlingskommittén, som kunde bli en motpart till regeringen i fredsförhandlingar. Mot detta protesterade Ryssland kraftigt och menade att Ahrar al-Sham, liksom en ytterligare hårdför salafistisk rebellgrupp kallad Jaish al-Islam, omöjligen kunde tillåtas delta i några förhandlingar i FN:s regi.

På grund av det nära samarbetet med Jabhat al-Nusra försökte Ryssland i april 2016 att få även Ahrar al-Sham upptagen på FN:s säkerhetsråds sanktionslista för Islamiska staten och al-Qaida, något som misslyckades efter motstånd från USA, Storbritannien och Frankrike som såg gruppen som en del av de upprepade försöken att få till stånd en varaktig vapenvila.^[10] Utländskt stöd till gruppen ges främst av Saudiarabien, Qatar och Turkiet i form av både statligt engagemang och privata donationer.

Ideologi och politiska mål

Ahrar al-Sham driver politiskt en ultrakonservativ, islamistisk linje med det uttalade målet att etablera en religiös stat i Syrien baserad på vad man uppfattar vara korrekta islamiska principer.^[11] Teologiskt följer gruppen en djupt konservativ strömning inom sunniislam och har enligt Amnesty International tillsammans med likasinnade rebellgrupper infört ett eget rättsskipningssystem i områden under sin kontroll baserad på en strikt tolkning av sharia, medeltida islamisk lag.^[12] Däremot har man inte öppet gett stöd för idén om heligt krig (jihad) på internationell nivå eller genomfört väpnade aktioner utomlands.^[11] Enligt den främste medgrundaren av Ahrar al-Sham, Hassan Abboud, borde det existerande styrelseskicket i Syrien inte omvandlas till en demokrati utan istället ersättas med ett politiskt system givet av Gud med gudomliga lagar istället för lagar stiftade av människor.^[4][13]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Ahrar al-Sham, 15 december 2016.