Ahonoora
| Ahonoora | |
| Kön | Hingst |
|---|---|
| Född |  1975 |
| Död |  1989 (14 år) |
| Färg | Fux |
| Ras | Engelskt fullblod |
| Sport | Galoppsport |
| Härstamning | |
| Efter | Lorenzaccio |
| Undan | Helen Nichols |
| Undanefter | Martial |
| Uppfödare | Wyld Court Stud |
| Personal | |
| Tränare | Brian Swift Frankie Durr |
| Ägare |  Essa Alkhalifa |
| Karriär | |
| Antal starter | 16 st |
| Antal segrar | 7 st |
| Segerprocent | 44 % |
| Startprissumma | 86 587 GBP |
| Större segrar i urval | |
| Stewards's Cup (1978) King George Stakes (1979) William Hill Sprint Championship (1979) | |
| Externa länkar | |
| Ahonoora hos Equibase | |
Ahonoora, född 1975, död 1989, var ett engelskt fullblod, mest känd som avelshingst, där hans avkommor Dr Devious, Park Express och Indian Ridge, gjorde honom till en av de mest betydelsefulla hästarna under 1900-talet för överlevnaden av Byerley Turks blodslinje.[1]
Bakgrund
Ahonoora var en fuxhingst efter Lorenzaccio[2] och under Helen Nichols (efter Martial). Ahonoora föddes upp i England av Wyld Court Stud nära byn Hampstead Norreys i Berkshire[3] och såldes som ettåring för 7 600 guineas till Essa Alkhalifa. Han tränades under tävlingskarriären av Brian Swift och Frankie Durr.
Ahonoora tävlade mellan 1977 och 1979, och sprang totalt in 86 587 pundpå 16 starter, varav 7 segrar och 7 andraplatser. Han tog karriärens största segrar i Stewards's Cup (1978), King George Stakes (1979) och William Hill Sprint Championship (1979).
Karriär
Ahonoora sattes i träning hos Brian Swift på Loretta Lodge i Epsom. Som treåring tog Ahonoora sin första stora seger i Strewards' Cup. Som fyraåring flyttade Ahonoora till Frankie Durrs träning i Newmarket, Suffolk.[4] och slutade bland annat tvåa efter Double Form i Temple Stakes på Sandown och i King's Stand Stakes på Royal Ascot. Han återvände till Goodwood för att vinna grupp 3-löpet King George Stakes i juli 1979. I augusti tog han sin karriärs största seger, då han segrade i William Hill Sprint Championship, då ettan Thatching diskvalificerats.
I september 1979 slutade han tvåa efter Double Form för tredje gången i Vernons Sprint Cup på Haydock.
Som avelshingst
Efter tävlingskarriären stallades Ahonoora upp som avelshingst på Irish National Stud 1980 mot en avgift på 2 250 pund.[4] Han överträffade snart alla förväntningar[5], och trots sin racingkarriär som ren sprinter, visade han sig kapabel att producera topphästar över längre distanser.[6] Ahonoora visade sig vara en av de mest framgångsrika och viktigaste avelshingstarna för Byerley Turks blodslinje i modern tid.[7]
1989 köptes Ahonoora av Coolmore Stud. Han transporterades för att stå i Australien för södra halvklotets avelssäsong. Han avled den 14 oktober 1989, efter att ha brutit ett bakben i sin box vid Segenhoe Stud i Hunter, Australien.[8][6]
Referenser
- ^ ”The Five-Cross Files | Modern Thoroughbred Sire Lines | BloodHorse.com Blog Stable”. Cs.bloodhorse.com. http://cs.bloodhorse.com/blogs/scot/archive/2008/12/15/modern-thoroughbred-sire-lines.aspx.
- ^ ”Nijinsky beaten”. The Age. 19 oktober 1970. https://news.google.com/newspapers?id=I-FUAAAAIBAJ&sjid=s5ADAAAAIBAJ&pg=1987,4233678&dq=nijinsky&hl=en. Läst 5 januari 2012.
- ^ ”Hampstead Norreys History”. Hampsteadnorreys.org.uk. Arkiverad från originalet den 16 november 2012. https://web.archive.org/web/20121116031234/http://hampsteadnorreys.org.uk/History/Village%20History.html. Läst 8 januari 2022.
- ^ [a b] ”Ahonoora's influence still so prevalent”. Thoroughbredinternet.com. 8 juni 2008. Arkiverad från originalet den 30 december 2013. https://web.archive.org/web/20131230233639/http://www.thoroughbredinternet.com/newsmore.html?Id=16484. Läst 8 januari 2022.
- ^ ”The weird and the wonderful”. Thoroughbred Times. 1 juni 2002. Arkiverad från originalet den 8 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220108164931/http://www.thoroughbredtimes.com/weekly-feature-articles/2002/june/01/the-weird-and-the-wonderful.aspx. Läst 8 januari 2022.
- ^ [a b] ”Another Indian Summer”. Thoroughbredinternet.com. 7 juni 2011. Arkiverad från originalet den 24 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140524004203/http://www.thoroughbredinternet.com/newsmore.html?Id=17524. Läst 8 januari 2022.
- ^ ”Nicobar's cup runneth over”. Thoroughbredinternet.com. 15 november 2011. Arkiverad från originalet den 24 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140524004200/http://www.thoroughbredinternet.com/newsmore.html?Id=17611. Läst 8 januari 2022.
- ^ ”Segenhoe Stud”. Arkiverad från originalet den 7 september 2011. https://web.archive.org/web/20110907152211/http://www.segenhoestud.com.au/home.php. Läst 8 januari 2022.
.svg)
