Smaragdglansgök

Smaragdglansgök
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningGökfåglar
Cuculiformes
FamiljGökar
Cuculidae
SläkteChrysococcyx
ArtSmaragdglansgök
C. cupreus
Vetenskapligt namn
§ Chrysococcyx cupreus
Auktor(Shaw, 1792)
Hane i São Tomé och Príncipe
Chrysococcyx cupreus + Anabathmis newtonii

Smaragdglansgök[2] (Chrysococcyx cupreus) är en fågel i familjen gökar inom ordningen gökfåglar.[3]

Utseende och läte

Smaragdglansgöken är en liten och slank gök. Hanen är mycket färgglad med smaragdgrön fjäderdräkt och gult på buken. Honan är mycket mer färglös och kraftigt tvärbandad, men antydan till grönt på den i övrigt rostfärgade ryggen. Den skiljs från andra små gröna gökar genom avsaknad av vitt ögonbrynsstreck eller vit strupe. Lätet är distinkt, återgivet som "pre-ty, geor-gio".[4]

Utbredning och systematik

Smaragdglansgök behandlas antingen som monotypisk[5] eller delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

  • Chrysococcyx cupreus cupreus: förekommer i Afrika södra om Sahara
  • Chrysococcyx cupreus intermedius: förekommer på Bioko (Guineabukten)
  • Chrysococcyx cupreus insularum: förekommer på São Tomé, Príncipe och Pagalu (Guineabukten)

Levnadssätt

Smaragdglansgöken hittas i fuktiga skogar, från havsnivån till rätt höga bergstrakter. Den lever i trädkronorna och för där en tillbakadragen tillvaro. Vanligtvis upptäcks den på lätet.[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Namn

På svenska har arten tidigare kallats afrikansk smaragdgök.

Noter

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2024 Chrysococcyx cupreus . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 1 februari 2025.
  2. ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – september 2022”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 29 september 2022. 
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b] Payne, R. B. and P. F. D. Boesman (2021). African Emerald Cuckoo (Chrysococcyx cupreus), version 1.1. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.afecuc1.01.1
  5. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Emerald cuckoo (Chrysococcyx cupreus insularum) male Sao Tome.jpg
Författare/Upphovsman: Charles J Sharp , Licens: CC BY-SA 4.0
Emerald cuckoo (Chrysococcyx cupreus insularum) male, São Tomé island, São Tomé and Príncipe
Chrysococcyx cupreus MHNT.ZOO.2010.11.150.23.jpg
Författare/Upphovsman: , Licens: CC BY-SA 4.0
Egg of African emerald cuckoo in a clutch of Newton's Sunbird eggs; collection of Jacques Perrin de Brichambaut.
African emerald cuckoo (Chrysococcyx cupreus) male.jpg
Författare/Upphovsman: Charles J Sharp , Licens: CC BY-SA 4.0
African emerald cuckoo (Chrysococcyx cupreus) male, Kakum National Park, Ghana